Husieskolans historia

Lena Lindeman, tidigare lärare på Husieskolan, har utifrån Helge Anderssons bok Husie skola 50 år sammanställt en text om Husieskolans historia och utveckling!

Några glimtar ur gammalt skolliv.
Husie skola uppfördes 1924 och markerar en viktig milstolpe i Husies skolhistoria. Man kan gå tillbaka ända till 1704, då man i ett protokoll från ett biskopsbesök berättar om en "sockenscholemästare Anders Hansson". Han lär ha varit en skicklig skolemästare, som tillsammans med klockaren undervisade barnen.

På den tiden undervisade man genom att skolemästaren vandrade mellan byarna Husie, Kvarnby och Östra Skrävlinge. Där undervisade han barnen mot att han fick fri kost och husrum.
Så undervisade man fram till 1811, då man byggde ett särskilt skolhus med bostad för skolemästaren i Husie by intill kyrkan, efter en kraftfull insats av kyrkoherden Christian Wåhlin.

Den förste bofaste skolemästaren i Husie hette Bengt Nelander och hade examinerats av kyrkoherden.
Sin årliga lön fick han av kyrkans "tionde" med sex tunnor spannmål. Längre fram fick skolemästaren dessutom 24 shilling Banco för varje barn han undervisade.

1842 kom folkskolestadgan och då delades Husie församling i två skolområden och fick två skolhus, ett i Kvarnby och ett i Östra Skrävlinge by. Det gamla skolhuset i Husie by såldes på auktion. Vid denna tiden fanns i församlingen sammanlagt 134 barn i skolåldern från 6 till 12 år och de undervisades av två lärare.

Lästiden indelades i två terminer: 15 januari - 31 juli och 1 september - 15 december. Undervisningen pågick från kl.8 på morgonen till 6 på kvällen, med avbrott för middagsrast mellan 12 och 2. Under den mörka årstiden slutade skoldagen, då dagsljuset upphörde.

Skolorna indelades i tre klasser.
I första klassen lärde man bokstäver, stavning och läsning. Som omväxling skrev man i sandbänk.
I andra klassen läste man upp hemläxor ur katekesen och övade läsning i Nya Testamentet och Psalmboken.
I tredje klassen studerade man katekesen, Nya estamentet och Psalmboken. Övriga ämnen var räkning, geografi, svensk historia och naturkunnighet.

Småskolor inrättades i Östra Skrävlinge 1870 och i Kvarnby 1876. Nya skolhus uppfördes 1880 och fick ersätta de gamla från 1842. Dessa skolor användes fram till 1920-talet, då en utvidgning blev nödvändig.
Vid denna tid skedde en stark inflyttning till Husie, och nu uppstod de första villaområdena, t.ex. Kungshälla, Virentofta, Hallstorp och Trollängen.

Den snabbt växande folkmängden krävde nya skolor och fler lärare. En skola inreddes i ett nerlagt garveri vid V. Skrävlingevägen, den s.k. Hohögs skola.
1924 togs Husie skola i bruk. Den var då den största skolan i Oxie härad och hade kostat 112 000 kronor. Vid den tiden bestod lärarpersonalen av fyra folkskollärare, två folkskollärarinnor och fyra småskollärarinnor.

Husie blev en del av Malmö 1935, och därmed inleddes ett nytt kapitel i skolhistorien. Kvarnby skolor lades ned och den gamla småskolan i Östra Skrävling revs. Husie skola blev medelpunkten för undervisningen i Husie.
På 1950-talet växte nya villaområden upp bl.a. Riseberga och folkmängden ökade.

På 1960-talet tillkom Videdal och den en gång största skolan i Oxie härad blev för liten. Skolundervisningen omorganiserades och nya skolor uppfördes, t.ex. Risebergaskolan och Videdalsskolan.

Källa: Helge Andersson, Husie skola 50 år

Senast ändrad: 2019-08-20 11:08