Malmös äldsta industriområde

Karta 1812.

Utredningsområdet på Skånska rekognosceringskartan från 1812. Områdesmarkeringen är ungefärlig.

Området som idag omfattar utbyggnadsområdet Sorgenfri var fram till 1800-talet del av stadens betesmarker. Under 1800-talet var marken uppodlad och det låg flera gårdar i området. På Skånska rekognosceringskartan från 1812 går landsvägar i linje med nuvarande Industrigatan och Östra Farmvägen. Senare under 1800-talet tillkom parallellvägar som delade in marken i stora, rektangulära kvarter som ännu avspeglas i stadsplanen.

Utredningsområdet på Anders Nilssons förslag till stadsplan från 1903. En del industrier har etablerats, men i kvarteret Spårvägen planeras för bostadsbebyggelse.

Sorgenfris historia som industriområde tog sin början i slutet av 1800-talet. Kontinentalbanan, som drogs 1898, var en viktig faktor när industrier etablerades. 1903 angavs området som "fabriksområde" och i detta sammanhang fick Industrigatan sitt namn. En stor del av marken i ägdes av staden, vilket resulterade i att flera allmänna institutioner etablerades i området, istället för att bebyggas med tät kvartersstad som i andra lika centralt belägna områden. Staden anlade bland annat ett gasverk i nuvarande kvarteret Verket och i början av 1900-talet anlades spårvägsstationen i kvarteret Spårvägen.  

Ritning över den äldsta delen av bussgaraget. Frans Ewers 1932.

Under 1910-talet etablerades många privata industrier i området, exempelvis Läderfabriken Skania och Per Fricks fabriker som tillverkade cigarrlådor. Under 1930- och 40- talen utvidgades företagen samtidigt som nya tillkom, så som korvskinnsfabriken AB Tripasin och räknemaskinstillverkaren Addo, som kom att bli en av Malmös största industrier.

I slutet av 1940-talet var Norra Sorgenfri ett synnerligen aktivt och viktigt verksamhetsområde där många Malmöbor tillbringade sina arbetsdagar. Efter 1990 har omfattande rivningar gjorts i området, men en del av den äldre industribebyggelsen finns kvar. Dessa byggnader karaktäriseras av omsorg i den arkitektoniska utformningen och att man ofta använde rött tegel som byggnadsmaterial. Åtskilliga byggnader i området har ett bevarandevärde ur kulturhistorisk och arkitektonisk synpunkt. 

Samtliga bilder är hämtade från Byggnadsantikvarisk utredning Norra Sorgenfri gjord av Olga Schlyter på Malmö Kulturmiljö. Texterna är baserade på samma utredning. Utredningen finns som PDF-fil under Samlade skrifter.

Senast ändrad: 2018-05-22 09:39