Bistånd till personer med utvisningsbeslut (förut kallat papperslösa)

Vem har rätt till ekonomiskt bistånd i en kommun?

Alla människor har rätt att ansöka. Om någon har rätt till bistånd bedöms sedan från fall till fall. Enligt socialtjänstlagen har varje kommun det yttersta ansvaret för de personer som vistas i kommunen.

Vid bedömningen av rätt till ekonomiskt bistånd för de som bor i kommunen* tas bland annat hänsyn till vilka behov det handlar om,
inkomster och utgifter, och att personen gör vad hen kan för att bidra till sin egen försörjning.

Även personer som saknar uppehållstillstånd har rätt att ansöka om bistånd men ansökan kommer då prövas i förhållande till om personen befinner sig i nöd. De måste då till exempel visa att de vistas i kommunen och befinner sig i en akut situation. De måste också visa att de inte får bistånd från Migrationsverket (bistånd med stöd i lagen om mottagande av asylsökande, så kallat LMA-bidrag).

*Endast personer som har uppehållstillstånd kan bo i kommunen i socialtjänstlagens mening.

Vad är skillnaden på ekonomiskt bistånd och bistånd i nödsituationer?

Ekonomiskt bistånd är till för att ge personer som saknar egna medel för en skälig (rimlig) levnadsnivå. Det kan sägas vara ett minimum för ekonomisk standard för att personer ska uppnå en rimlig levnadssituation. Bistånd består av två delar: försörjningsstöd och livsföring i övrigt.

Försörjningsstöd är allt som man behöver för det vardagliga livet så som livsmedel, kläder, telefon och boende.

Kostnader för livsföring i övrigt betyder kostnader för saker som kan vara aktuella i vissa situationer. Det kan till exempel vara tandvård, hemutrustning och glasögon. Det är i den kommun där personen är bosatt* som hen kan söka ekonomiskt bistånd. Kommunen kan ställa olika krav på personer som ansöker, som att hen ska söka arbete och bidrag från andra myndigheter.

Även om en person inte har rätt att få ekonomiskt bistånd kan hen söka om nödbistånd. Situationer när nödbistånd kan vara aktuellt är om en person helt saknar egna möjligheter att tillgodose grundläggande behov med, till exempel mat för dagen. Exempel på situationer när nödbistånd söks är när de som bor i kommunen inte har gjort vad de kan för att kunna få ekonomiskt bistånd, eller när de personer som vistas i kommunen utan att vara bosatta här saknar mat för dagen.
Personer som vistas i en kommun utan att bo där kan till exempel vara någon som är på besök, en turist, en EU-medborgare utan uppehållsrätt eller en utländsk person utan uppehållstillstånd. Nödbistånd beviljas en person som ansöker och befinns vara i en akut nödsituation. Nödbiståndet syftar till att avvärja fara för liv och hälsa. Nödbiståndet prövas efterbehov och kan se olika ut för olika personer. En frisk vuxen person har ett annat nödbehov än ett sjukt barn till exempel. I förarbetena till socialtjänstlagen beskrivs nödbistånd som till exempel livsmedel, husrum, hjälp att ordna hemresa och något annat som den personen inte kan vänta med att få.

*Endast personer som har uppehållstillstånd kan bo i kommunen i socialtjänstlagens mening.

Ger Malmö stad bistånd till personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut?

Ja, om de har visat att de är i en akut situation och att de vistas i kommunen.

Socialtjänsten är enligt socialtjänstlagen skyldig att pröva alla personers
ansökningar om bistånd. En prövning av ansökan om bistånd kan resultera till att bistånd beviljas eller avslås. Om personen har ett utvisningsbeslut är biståndet begränsat till akuta situationer (2 a kapitlet 1 och 2 § socialtjänstlagen (SOL)). Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att
uppmärksamma barns behov även vid nödprövning.

Vilken typ av bistånd ger Malmö stad till personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut?

När bistånd ges till personer som har avvisnings- eller utvisningsbeslut rör det sig om nöd. Med nödbistånd avses att avvärja fara för liv och hälsa. Det kan röra sig om till exempel livsmedel, läkemedel eller rimlig boendekostnad om det finns barn i familjen.

Kommer Malmö stad sluta ge bistånd till personer med avvisnings- och utvisningsbeslut efter domen i Högsta förvaltningsdomstolen från den 5 juni 2017?

Malmö stad, arbetsmarknads- och socialnämnden, har tagit beslut om nya riktlinjer efter Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) dom från 5 juni 2017. Vi har analyserat domen och haft dialog med andra kommuner om hur vi ska fullfölja uppdraget om att kommunen har det yttersta ansvaret för alla personer som vistas i kommunen. I det arbetet har vi kommit fram till att nödbistånd kan vara aktuellt att bevilja i de fall det finns skäl till det.

HFD:s dom konstaterar att kommunen inte får ge bistånd med stöd av 4 kapitlet 1 § i socialtjänstlagen (SOL) till personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut. Men HFD säger också att kommunen enligt 2 kapitlet 1 § SOL har det yttersta ansvaret för att enskilda personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. För att fullgöra den skyldigheten kan kommunen använda en annan bestämmelse i socialtjänstlagen, nämligen 4 kapitlet 2 §.

Kort sagt: kommunen har fortsatt ansvar att ge stöd i akuta situationer
till personer som vistas i kommunen, inklusive personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut.

Varför följer inte Malmö stad Högsta förvaltningsdomstolens dom?

Malmö stad följer Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) dom.

HFD säger inte att kommuner inte får bevilja bistånd till personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut. HFD har i sin dom sagt att man inte får bevilja bistånd med stöd av 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen (SOL)
till dessa personer. Däremot säger HFD att kommunen enligt 2 kapitlet 1 § SOL har det yttersta ansvaret att ge enskilda stöd och hjälp och att detta istället kan ges med stöd av 4 kapitlet 2 § SoL.

HFD säger alltså att kommunen inte längre kan använda den bestämmelse som man tidigare har använt (4 kapitlet 1 § SOL), utan nu måste använda en annan bestämmelse om man beslutar om bistånd till personer med avvisning- eller utvisningsbeslut.

Kommunen har alltid det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen, och detta står i både socialtjänstlagen och i HFD:s dom från
5 juni 2017.

Högsta förvaltningsdomstolens dom från 5 juni 2017, extern webbplats

Är det inte staten som ansvarar för personer med avvisnings- och utvisningsbeslut?

Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) ger asylsökande personer rätt till visst bistånd under tiden de väntar på att deras asylansökan behandlas. Det är staten (Migrationsverket) som betalar bistånd enligt LMA. Asylsökande har också rätt till viss sjukvård och barn får gå i
skolan.

De som får stöd genom LMA kan inte samtidigt få bistånd från socialtjänsten i en kommun.

Personer som har fått sin ansökan om asyl nekad men som ändå väljer att stanna i Sverige behåller i vissa situationer rätten att få bistånd enligt LMA. I de situationer rätten till LMA-bidrag upphör är det istället
kommunen som blir ansvarig om en nödsituation uppstår.

Enligt 2 kapitlet 1 § och 2 a kapitlet 1 § i socialtjänstlagen har kommunen ansvar för alla som vistas i kommunen när ingen annan är ansvarig. Det innebär att i de situationer där staten inte längre har ett ansvar, till exempel för personer med avvisnings- och utvisningsbeslut och som inte längre får LMA-bidrag, blir det istället den kommun där den enskilde personen vistas som är ansvarig för stöd och hjälp enligt socialtjänstlagens bestämmelser. Eftersom dessa personer saknar uppehållstillstånd så har de inte rätt till fullt försörjningsstöd. Om de ansöker om bistånd så är det i förhållande till nödsituation som socialtjänsten prövar ansökan om bistånd.

Hur många personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut bedöms bo i Malmö? Hur många av dem är barn?

Det vet vi inte. Alla utan uppehållstillstånd söker sig inte till kommunens verksamheter. Gränspolisen har uppgifter om hur många som är efterlysta i Sverige.

Kontaktar Malmö stad någon av statens myndigheter när de har kontakt med personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut som är eftersökta av till exempel polisen?

Nej, eftersom det skulle bryta mot offentlighets- och sekretesslagen. Den underrättelseskyldighet som fanns en gång i tiden har tagits bort i och med att barn som inte har tillstånd att vistas i Sverige fick rätt till skolgång. Skulle polisen däremot fråga efter dessa personer hos socialtjänsten är vi skyldiga enligt lag att lämna ut uppgifter.

Information om hur Malmö stad agerar när polisen begär uppgifter om personer med utvisningsbeslut

Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Om du vill ha svar på en fråga hittar du kontaktuppgifter här.

Senast ändrad: 2018-05-03 10:34