Nytt för säsong 2017-2018

Vi arbetar ständigt för att förbättra vår verksamhet och vi arbetar med frågor som rör vinterverksamheten hela året, även under sommaren.

Vi provar en sopsaltare på två av våra gång- och cykelbanor

En av sträckorna, som ligger inom högsta prioritet (prioritet 1), går mellan Kalkbrottsgatan/Valborgsgatan, längs Kalkbrottsgatan ut mot Bunkeflo. Vid "Glada Hörnan" svänger slingan och fortsätter på Borrebackevägen fram till Tygelsjöstigen.

Den andra sträckan, som ligger inom prioritet 2, går inne i Limhamns industriområde.

Vi har valt en slinga som passar fordonet där framkomligheten är bra. Dessutom är detta ett känt pendlingstråk för cyklister. Faller testet väl ut, kommer vi att öka på med fler sopsaltare efterhand.

Karta som visar var vi använder sopsaltare. (pdf, 1.3 MB)

Varför sopsaltare och hur fungerar det?

En sopsaltare är effektiv för att borsta bort all snö och modd på ytan, och samtidigt lägga på saltlösning på den rena ytan. Borsten på sopsaltaren sitter fram och saltlösningen kommer ut längst bak från fordonet. Med denna metod behöver vi heller inte använda lika mycket salt.

Nackdelen är att det tar längre tid, upp emot 2-3 ggr beroende på hur mycket snö det kommit. Och eftersom det används mindre mängd salt, ligger mindre mängd salt kvar på ytan, och risken för att det ska frysa igen, ökar.

Den skvätter också mer salt åt sidorna. För att göra fordonet mer synligt är extra många ljuskällor monterade på dessa fordon.

Utökat test av kaliumformiat som halkbekämpningsmedel

Förra säsongen provade vi  kaliumformiat på följande ställen; längs en sträcka på Linnégatan-Erikslustvägen, cykelbanan längs Limhamnsvägen, Hyllie Torg, Baltiska vägen och på stålbron (Birgit Nilssons bro) vid Malmö Live.
En rapport om hur detta testet gått, kommer i november i år (2017).

Nu utökar vi testet och kommer att använda kaliumformiat även längs Ribersborgsstigen, mellan Vaktgatan och hundrastplatsen vid Turbinen.

Vad är då kaliumformiat och varför är det bättre?

Det är ett färglöst salt av myrsyra som innehåller samma gödselmedel som finns i ”blåkorn”. Natriumklorid, som används som halk-bekämpningsmedel idag, påverkar växtligheten negativt. Inte bara där saltet sprids ut utan även vid markavrinning efter regn och som vindburna saltpartiklar. Jordens kemiska förutsättningar och vatten- kvaliteten påverkas givetvis också.

Kaliumformiatet bryts ner ganska snabbt vilket innebär mindre utsläpp av organiska föreningar i vattnet. Försök visar att växterna helt enkelt mått bättre på de ställen där man använt kaliumformiat istället för natriumklorid. Kaliumformiat är också mer effektivt mot svart is vilket är vanligt på våra vägar när temperaturen pendlar runt nollan och det lätt blir underkylt.

Vi har tagit jordprover vid de aktuella platserna under november 2016. Under maj 2017 kommer vi att ta nya jordprover för att se hur kaliumformiatet påverkat kloridhalten i jorden. Även växtligheten på varje plats dokumenteras november 2016 och maj 2017 för att se hur den utvecklas.

Input från er

Efter varje säsong går vi igenom ärenden som kommit till vår kundservice. Vi tittar igenom vad det är för ärende och gör en bedömning om där finns områden som vi kan förbättra.

Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Om du vill ha svar på en fråga hittar du kontaktuppgifter här.

Senast ändrad: 2017-12-11 15:24