Detaljplaneprocessen

Vad är en detaljplan?

Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur en ny detaljplan ska tas fram, där allmänna och enskilda intressen vägs mot varandra. Detaljplaneprocessen, d.v.s. arbets­processen för detaljplaner, syftar till att pröva om ett förslag till markanvändning är lämpligt.

En detaljplan reglerar markens användning och bebyg­gelsens utformning inom ett visst område, i syfte att möjliggöra ny bebyggelse, ändra bebyggelsens inne­håll eller säkra bevarande eller liknande. Detaljplanen består av planbeskrivning och plankarta med planbe­stämmelser som reglerar markanvändning med använd­ningsgränser, exploateringsgrad, byggnadsvolymer, gestaltning m.m. Plankartan är juridiskt bindande. Plan­beskrivningen beskriver planens innehåll, förutsättning­ar, genomförande och konsekvenser av planen.

Från och med 1 januari 2015 kan en detaljplan upprättas med standard eller utökat plan­förfarande. En detaljplan med utökat planförfarande innehåller i regel alla de moment som beskrivs nedan. Standard plan­förfarande får användas om ett planförslag är av be­gränsad betydelse, om förslaget saknar intresse för en bredare allmänhet och överensstämmer med översikts­planen. Skillnaden är bl.a. att samrådskretsen begränsas och att istället för granskning underrättas samrådskret­sen direkt om eventuella ändringar av förslaget. Planer med standard planförfarande behandlas i SBN endast vid anmälan och antagande. De olika skedena i detaljplane­processen beskrivs kortfattat nedan.

Planläggning

Detaljplaneprocessen startar oftast med att en markägare eller exploatör ansöker om en de­taljplan av stadsbyggnadskontoret för att ett byggpro­jekt ska kunna genomföras. Stadsbyggnadskontoret el­ler stadsbyggnadsnämnden kan också själva initiera en detaljplan. Ett förarbete inleds, skisser och annat under­lag tas fram och förutsättningarna för förslaget utreds.

Anmälan

Stadsbyggnadsnämnden (SBN) beslutar om en planprocess ska påbörjas. Stadsbyggnadskonto­ret gör en anmälan om detaljplan till nämnden.

Anmälan om att starta en detaljplaneprocess

Samråd

Ett planförslag arbetas fram. Planförslaget skickas, efter beslut i SBN, ut på samråd, där berörda sakägare och myndigheter får möjlighet att lämna syn­punkter på förslaget. Stadsbyggnadskontoret kungör förslaget i Sydsvenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Planförslaget ställs sedan ut för granskning un­der minst tre veckor på offentliga platser, som stadshu­set, medborgarkontoren, biblioteken m fl. Planförslaget läggs också ut på malmo.se. Detta för att de som berörs av förslaget har rätt att lämna synpunkter.

Granskning

Efter samrådet upprättas en samråds­redogörelse. När planförslaget justerats efter inkom­na synpunkter beslutar SBN att det ska skickas ut på granskning.

Godkännande/Antagande

Endast marginella jus­tering av planförslaget får göras innan det går till stadsbyggnadsnämnden för antagande. Är detaljpla­nen av principiell betydelse godkänns den av stads­byggnadsnämnden och går sedan vidare till kommun­fullmäktige för antagande.

Överklagande

Efter antagandet kan planen överkla­gas senast tre veckor från anslagsdatum. Beslutet kan överklagas, av sakägare, som lämnat skriftliga syn­punkter senast under granskningen, först hos länssty­relsen, sedan hos mark- och miljödomstolen, och hos mark- och miljööverdomstolen som sista instans. Samtliga instanser kan avslå överklagandet.

Överprövning

Länsstyrelsen kan kalla in och över­pröva planen om den strider mot riksintressen eller miljökvalitetsnormer, inte tillgodoser mellankommu­nala frågor eller är olämplig utifrån hälsa och säkerhet.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft efter att den antagits, om den inte överklagas eller överprövas. Den blir juridiskt bindande och genomförandetiden börjar gälla. Under genomförandetiden har markägaren rätt att använda och exploatera marken enligt planen. Däref­ter gäller bestämmelserna om kommunen inte väljer att ändra planen.

Planavgift

Planavgift beräknas, enligt taxa fastställd av Malmö Kommunfullmäktige 2011-04-20, reviderad 2013-04- 25. Avgifterna är avsedda att täcka stadens kostnader för myndighetsutövning och/eller tjänster. Planavgif­ten beräknas som huvudregel utifrån den bruttoarea (BTA) ny byggrätt alternativt ändrad markanvändning som detaljplanen medger. Under vissa förutsättningar beräknas planavgiften enligt timdebitering. Debitering enligt tid sker i ärenden med en BTA mellan 0-300 kvm eller där det i övrigt inte går att definiera BTA, exempelvis vid upprättande av detaljplan för att bygga infrastruktur. I taxebestämmelserna framgår timpriser för olika yrkeskategorier. Förutom timkostnaden till­kommer kostnad för grundkarta, eventuella konsult­kostnader samt ett schablonbelopp för porto, utskick, kopiering, tryck, annonsering, samråd, arkivering, ut­ställning, modell.

Vid upprättande av detaljplan för att möjliggöra byg­gande av upprepade mindre objekt, exempelvis miljö­hus, carportar, uterum etc. tillämpas en planavgift som motsvarar 100 % av bygglovsavgiften för respek­tive objekt.

Planavgift tas ut dels som en startavgift när formellt uppdrag erhållits av stadsbyggnadsnämnden, dels som en avgift när detaljplanen är klar för antagande eller godkännande i stadsbyggnadsnämnden. Innan nämn­den beslutar om anmälan av detaljplanen skrivs ett startavtal med beställaren. För detaljplaner med standardförfarande och som är av enklare karaktär är startavgiften 100 000 kr. För detaljplaner med ett utökat planförfarande eller för detaljplaner med ett standardförförande som är mer komplicerat är startavgiften 300 000 kr. Startavgiften är en delbetalning av planavgiften och får maximalt uppgå till 50 % av den beräknade planavgiften.

Efter att detaljplanen varit ute på granskning och be­ställare och nämnden är överens om detaljplanens exploateringsgrad, skrivs ett planavtal. Planavtalet reg­lerar den totala planavgiften, betalningsvillkor och parternas åtagande i övrigt.

Avgift för planbesked

Enligt 12 kapitlet, 8 § i PBL får avgift även tas ut för planbesked. Enligt taxebestämmelserna är avgiften 16 000 kr för planbesked. Avgiften är densamma obe­roende av om det är ett positivt eller negativt plan­besked. Avgiften debiteras i samband med beslut om planbesked och avräknas inte från kommande planav­gift vid eventuellt upprättande av detaljplan.

Alla blanketter finns att ladda ned från malmo.se/sjalvservice - Bo, bygga & miljö.

Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Om du vill ha svar på en fråga hittar du kontaktuppgifter här.

Senast ändrad: 2018-07-30 09:02