Malmöhus slott och Malmö Museum

Malmöhusvägen 2

Byggår: 1436; 1537—42; 1928—36
Arkitekt: Marten Bussert (troligen); Erik Lundberg (restaurering), Carl-Axel Stoltz (museibyggnad)
Byggherre: Erik av Pommern; Christian III; Malmö Stad

Malmöhus slott och Malmö Museum

För att säkra den 1429 införda Öresundstullen lät kung Erik av Pommern befästa städerna längs sundets kuster. I Malmö uppfördes ett mindre kastell med salsbyggnad, murar, torn och befäst port i stadens nordvästra hörn. Delar av murarna, som kritstensbanden i slottets fasad, är spår av denna anläggning. År 1534 inleddes den s k Grevefejden med att slottet delvis revs. Efter att de upproriska förlorat kampen 1536 beordrade den danske kungen Christian III Malmöborna att bygga ett nytt slott åt honom. Slottsbygget påbörjades 1537 och var avslutat 1542.

Troligen var generalbyggmästaren Marten Bussert (möjligen från Flandern) ansvarig arkitekt för bygget. Byggmästaren hade tagit intryck av nederländsk-italiensk befästningskonst och Malmöhus plan bär samma renässansdrag, med en separering av de militära funktionerna från representation och bostadsfunktioner, som sina kontinentala förebilder. Renässansens stilideal återkommer i detaljer som burspråk, trapphus, planlösning, kungsvåningens rika ljusflöde samt i bekvämligheter.

Utvändigt präglas den arkitektoniska gestaltningen av senmedeltidens gotik med porttornets blinderingar, trappstegsgavlar och behandlingen av själva tegelmassan. År 1658 tillföll Skånelandskapen Sverige och Malmöhus upphörde att vara ett kungligt residens. Slottet ändrades till riksfästning, en veritabel krigsmaskin, mot fiendens huvudstad Köpenhamn. Under 1700-talet blev fästningen omodern och började nyttjas som fängelse.

I början av 1900-talet vaknade intresset för att restaurera slottet. Fängelset flyttade 1914 och 1928 startade ett omfattande rekonstruktionsarbete. Detta blev ett av Erik Lundbergs banbrytande arbeten, stilbildande för 1900-talets många restaureringar av monumentalarkitektur. När restaureringen började hade man beslutat att byggnaderna skulle upplåtas till Malmö Museum.

En komplettering av de kvarvarande slottsbyggnaderna var nödvändig. En arkitekttävling utlystes 1931, där många av landets ledande arkitekter lämnade in bidrag. Malmöarkitekten Carl-Axel Stoltz hade signerat det vinnande förslaget. Stoltz hade studerat i Stockholm och tagit till sig modernistiska idéer vilka gavs ett sydsvenskt uttryck. En viss kvardröjande, stiliserad klassicism kan skönjas i dekorationselementen. De oputsade tegelmurarna samspelar med slottsbyggnadens, samtidigt som det inte råder något tvivel om vad som är nya tillägg enligt tidens ideal. Museets magnifika trapphall kan föra tankarna till Stockholms stadsbiblioteks entré. /AR

Senast ändrad: 2015-06-08 16:30