Digital dirigent värnar om mänskliga möten

Poängen med digitalisering är ett hållbart, välmående och sammanhållet samhälle. Det menar hälsa, vård och omsorgs nye digitaliseringschef Göran Källmark – en humanist som hamnade i IT-världen tack vare fakturor från ett kortföretag.

Spaning träffar Göran Källmark på hans tjänsterum på Kungsgatan i centrala Malmö. Här finns bara det nödvändigaste: skrivbord, stol, dator och ett mötesbord. En skål med kolor frestar besökaren. Är allt annat han behöver digitalt? Det kan förefalla så. Men Göran Källmark har en bredare syn på digitaliseringen än att det rör sig om att använda olika typer av apparater.

– Jag använder oerhört mycket digitala verktyg. Men jag arbetar också väldigt mycket utan dem. På mina arbetsmöten får telefoner, surfplattor och datorer inte användas. Rätt sak ska användas vid rätt tillfälle och på rätt plats.

Göran Källmark värdesätter det mänskliga mötet. Målet med digitaliseringen är, säger han, att göra det mellanmänskliga primärt och att öka kvaliteten i det mänskliga mötet. Men perspektivet är vidare än så. Det handlar om att möta den verklighet medborgarna lever i.

– Vårt samhälle är stadd i en oerhört stark förändring: klimatet, digitalisering, automatisering. Det är en del av medborgarnas vardag. Vi som ska erbjuda service måste kunna göra det utifrån de premisserna.

Data är kunskap

För Göran Källmark är digitaliseringen även tätt förknippad med ökad kunskap genom insamling och analys av data.

– Individbaserad medicinering är ett bra exempel. Utifrån individens förutsättningar och dna kan läkaren välja exakt rätt medicin för just den personen. Den kunskapen får läkaren med hjälp av data.

Att digitalisering bara handlar om att effektivisera och att få ut mesta möjliga av medborgarnas skattepengar är delvis en villfarelse, menar Göran Källmark.

– Digitalisering erbjuder enorma möjligheter till effektivisering. Men de stora vinsterna får vi om vi kan identifiera processerna i organisationen. Om du bara digitaliserar i ett led hjälper inte det i slutänden. Om vi kan öka effektiviteten lite i alla led, i stället för mycket i ett led genom en enskild digitalisering, då kommer vi längre.

När digitalisering och välfärdsteknik diskuteras kommer den demografiska kurvan, det vill säga att allt färre ska försörja allt fler, ofta upp. Göran Källmark nämner inte detta med ett ord.

– Det här hade skett ändå och hade varit precis lika nödvändigt. Men visst ökar trycket på att vi måste digitalisera utifrån att vår belastning ökar.

Från näringslivet

Göran Källmark har en lång bakgrund med digitaliseringsfrågor i näringslivet och kommer närmast från en roll som vd och entreprenör för ett nybildat bolag inom e-hälsa. Övergången till offentlig sektor beskriver han som en följd av ett stort samhällsengagemang som har följt honom genom livet.

– Jag ser mig som humanist i ett brett spann från filosofi till kultur. Innan jag snubblade in på IT drev jag en inspelningsstudio och producerade musikvideor.

Men Göran insåg snart att han inte kunde tjäna sitt levebröd som kulturarbetare. Han började jobba extra på Eurocard där han stoppade fakturor i kuvert, en funktion som tillhörde dataavdelningen.

– Jag insåg att alla roliga och kreativa människor på det företaget jobbade på dataavdelningen. Jag blev nyfiken och utbildade mig till systemingenjör. Jag tyckte det var väldigt roligt och såg att det finns en stark beröringspunkt mellan IT och det humanistiska.

Från näringslivet tar han i första hand med sig utanförperspektivet.

– Det är väsentligt. Det andra jag tar med mig är en orädsla för obekväma beslut. Sist men inte minst att ha fokus på slutkunden, det vill säga medborgarna i Malmö. Vad vi gör internt är inte viktigt om det inte kommer medborgarna till gagn.

Göran Källmark om...

Bästa digitala tjänsten: Gps

Att pendla från hemmet i Helsingborg: Går jättebra med tåg. Sannolikheten att jag kommer i tid med tåg är mycket högre än med bil.

Lyssnar på: Frank Zappa.

Förebild: Ester Blenda Nordström. Sveriges första wallraffande journalist.