Larmet går i Limhamn

– Larmcentralen, det är Ingrid.
Ja Märta, vi har ringt hemtjänsten, de kommer så snart de kan. Märta behöver hjälp med att besöka toaletten och har larmat. Det är ett av cirka 2 000 inkommande trygghetslarm som larmcentralen tar emot varje dygn, året runt.

I en anonym envåningslänga i Limhamn huserar Malmö stads larmcentral. Här tar ett 50-tal larmoperatörer emot inkommande trygghetslarm från brukare med hemtjänst.

Men trygghetslarmen utgör bara cirka hälften av larmcentralens uppdrag. Man servar även andra förvaltningar i staden med bland annat inbrottslarm, personlarm och kameraövervakning.

För Region Skånes räkning tar larmcentralen emot akutlarm från sjukhusen och Citytunnelns stationer kameraövervakas aktivt. Det är bara några exempel på larm- och övervakningstjänster som sköts härifrån.

– Det är väldigt mycket att hålla reda på. Men det är samtidigt det som gör jobbet intressant, säger Roger, larmoperatör och trafikledare som visar runt i hjärtat av larmcentralen, det brand-, inbrotts- och störningssäkra larmrummet. Säkerhetstänket är stort, varför vi exempelvis inte kan skriva ut efternamnet på larmoperatörerna.

Här tjänstgör sju larmoperatörer på dagen och fem på natten. Och de behövs. De inkommande samtalen från trygghetslarm duggar tätt. Samtliga operatörer är närmast oavbrutet upptagna i samtal. En av dem är Åsa, som för stunden även är trafikledare.

Överst på hennes skärm syns de inkommande samtalen. Grönt betyder att någon annan larmoperatör har tagit det. Rött betyder att larmet är obesvarat. Åsa klickar på det röda fältet.

– Larmcentralen, det är Åsa. Kommer du inte ur sängen? Då ringer jag hemtjänsten så kommer de så fort de kan.

Digital tillsyn

Senast i raden av tjänster är digital tillsyn med hjälp av kamera för brukare som har hemtjänst. Den är riktad mot sängen och bara aktiv under några korta stunder på natten. När kameran aktiveras kvitterar larmoperatören om personen befinner sig i sängen och allt ser normalt ut. Annars larmas hemtjänsten som åker ut och gör en tillsyn.

– Brukarna slipper väckas av att det kommer personal in i hemmet på natten. Kamerorna gör det också möjligt med tätare tillsyn utan att brukarna blir störda, berättar planeringssekreterare Sara Wätthammar.

Än har endast ett 20-tal brukare nappat på möjligheten till digital tillsyn.

– Vi hoppas få ut fler. Alla som blir beviljade tillsyn på natten har möjligheten att få den digital. Och det kostar inget extra för brukarna, säger Patrik Wirén, samordnande servicetekniker.

Han plockar fram en liten väska i aluminium. Den innehåller en liten router och ett back-up-batteri. Väskan kan placeras under sängen och kameran i exempelvis en bokhylla.

– Vi behöver inte skruva i väggarna och det går inte att hacka sig in och manipulera utrustningen. Brukarna kan känna sig helt trygga, förklarar Patrik Wirén.

Övervakar stationer

Tillbaka till larmrummet. I ena änden sitter en larmoperatör med endast en uppgift, att aktivt övervaka Centralstationen, Triangelns station och Hyllie station. Samtliga områden där människor rör sig övervakas; plattformar, rulltrappor, hissar, biljettautomater och cykelparkeringar. Det innebär ett tiotal skärmar att hålla ögonen på.

– Här sitter vi högst en till en och en halv timme. Längre än så orkar du inte fokusera, du måste röra blicken hela tiden. Samtidigt är det skönt att komma ifrån alla larmsamtal en stund, säger Roger.

Stationsområdena är öppna dygnet runt. Men det är sällan det händer något allvarligt som gör att vi behöver kontakta väktare.

– Det vanligaste är att folk cyklar eller åker sparkcykel på perrongen. När folk röker kallar vi också på väktare. Annars rör det sig om berusade människor som vinglar nära spåren, somnar i hissen eller om det uppstår slagsmål. Övergivna väskor larmar vi om också. Man lär sig snabbt att se vad som sticker ut och kräver din uppmärksamhet, förklarar Roger.

Noga med pauser

En kuriös detalj är att helium-
ballonger är förbjudna på stations-
områdena. Om de tappas och stiger upp och når kontaktledningarna kan dessa skadas.

– Så när vi ser barn gå med sådana måste vi kalla på väktarna.

För att hålla uppe koncentrationen och vara alert, framför allt vid kamera-
övervakningen, finns kontorscykel, balansplatta och yogabollar.

– Vi är också noga med pauser. Vi tar korta pauser en och en där vi går en kort runda eller tar en kopp kaffe, säger Roger.

Medan övervakningen av stationsområdena är aktiv och sker dygnet runt, är samtliga andra kameraövervakningar passiva. Det innebär att de aktiveras av rörelsedetektorer. Sådana kameror finns utplacerade på skolor och förskolor som har drabbats av skadegörelse. Vid kameran finns även en högtalare.

– Om vi ser att det är något bus på gång kan vi aktivera högtalaren med ett förinspelat meddelande som uppmanar personerna att lämna området. Om det inte hjälper kontaktar vi väktare, berättar Roger.

Vänligt tålamod

På andra sidan kameraskärmarna fortsätter trygghetslarmen att komma in i en stadig ström.

– Du måste vänta lite till Märta, vi har larmat hemtjänsten, de är på väg. De har många andra som också behöver hjälp, men vi vet att de kommer till dig så snart de kan.

Larmoperatören Matthias tar sig tid att förklara för Märta hur läget är. Trots att hon har ringt oavbrutet i tio minuter. Tålamod är en nödvändig egenskap för en larmoperatör.

– Du måste inse att de som larmar har en sjukdom och ett behov. De glömmer ofta att de redan har tryckt på larmet, de trycker ju inte för att reta upp oss. Vi måste förstå vad som ligger bakom och alltid tänka på vad vi säger och hur vi uppträder. Det är vi noga med i våra utbildningar till certifierad larmoperatör, understryker Roger.

När vi ska lämna larmrummet via den luftsluss som bland annat säkrar att ingen obehörig enkelt kan ta sig in, plockar Matthias just upp ännu ett trygghetslarm. Hans vänliga röst följer oss ut.

– Larmcentralen, det är Matthias. Ja Märta, vi har ringt hemtjänsten, de kommer så snart de kan.

Larmcentralen

  • Tillhör hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen.Cirka hälften av verksamheten är kopplad till förvaltningen. Den andra hälften utgörs av tjänster till andra förvaltningar, Region Skåne samt i liten omfattning andra kommuner.

  • Bemannad året runt, dygnet runt.

  • Cirka 80 medarbetare: Trafikledare och larmoperatörer, kundtjänst, systemförvaltare, servicetekniker, IT-tekniker.
Tjänster:
  • Trygghetslarm: Cirka 7 500 installerade.

  • Bemannad året runt, dygnet runt.

  • Digital tillsyn: Nattlig kameraövervakning.

  • Nödsändare: För personer med kognitiv svikt/demensdiagnos.Mot lösenord kan anhörig, hemtjänst eller boendepersonal få personens gps-position.

  • Personlarm: För personal i Malmö stad i otrygga miljöer, ofta inom socialtjänsten och LSS-boende.

  • Inbrottslarm: I Malmö stads fastigheter, inklusive en del tekniska larm som strömtillförsel.

  • Patientlarm: Akutlarm för personal på regionsjukhusen, där larmcentralen övervakar att de som ska få larmen har nåtts.

  • Passiv kameraövervakning: Exempelvis förskolor och skolor. Aktiveras av rörelsedetektorer.

  • Radarövervakning: En detektor som känner av om människor är där de inte får vara, exempelvis på utomhusbad efter stängning. Identifierar inte personer.

  • Nätverkslarm: Felanmälan på Malmö stadsnät från internet-leverantörerna.

  • Sekundär larmcentral: Vid driftavbrott i Falkenberg ochVarberg går Malmö larmcentral in och täcker upp.

  • Rakel: Depå med 30 enheter för radiokommunikation som används inom blåljusverksamheten. Används bland annat på Malmöfestivalen.