Alltid hjälpa, aldrig överge

Brukare som missbrukar alkohol – är det ett problem i hemtjänsten? Svaret är ett otvetydigt ”ja”. Problemen ser dessutom ofta olika ut och är nästan alltid svåra att lösa.

Alla som arbetar inom hemtjänsten kommer i kontakt med brukare som dricker för mycket. Som är berusade, svårkontaktbara, kanske aggressiva. Som faller och skadar sig. Som inte erkänner sitt missbruk. Som lider av alkoholdemens men fortsätter att dricka och som vill att hemtjänsten ska gå och handla till dem på Systembolaget.

Hur påverkar det här arbetsmiljön? Vad kan, får och ska hemtjänstpersonalen göra? Var finns brytpunkten mellan att följa socialtjänstlagen och att försöka hindra en person från att skada sig själv? När säger man ifrån och till vem?

Spaning mötte tre ansvariga för hemtjänsten för ett samtal om brukare som missbrukar.

AK: Alexandra Knöös, enhetschef för ordinärt boende, Innerstaden. Totalt nio grupper inklusive natten.

PS: Patrik Sjöstrand, samordnare för Möllevångens hemtjänst.

JA: Josef Alsuhairi, sektionschef för omvårdnadsgruppen Palmgatan samt nattpatrullerna i Innerstaden.

Hur yttrar sig problemet?

AK: På flera olika sätt. Det försvårar till exempel för oss när vi ska utföra beviljade insatser. Alla insatser vi gör är ju utifrån socialtjänstlagen, som är frivillig. Ibland kan vi se att vi vill ge en viss hjälp, men brukaren kanske inte ser eller vill. Det kan till exempel gälla inköp; att brukaren vill att vi ska handla sprit eller vin, när vi ser att personen har ett pågående missbruk. Här kan personalen bli väldigt kluven – vi ska göra det som efterfrågas, men ser samtidigt att brukaren far väldigt illa. 

PS: Bland brukarna yttrar sig problemen olika beroende på vilket socialt sammanhang man befinner sig i. Det är allt från svår alkoholdemens på grund av långvarigt hårt missbruk, till ”skåpsupande”.

AK: Vi tittar en hel del på de larm vi får in om fallolyckor för att spåra tendenser. Finns det ett missbruk kommer fallolyckorna oftare och det är många som far illa på grund av det.

JA: Det som syns allra mest är larm nattetid och helger, larm som är kopplade till missbruket. Överlag försvårar missbruk vårt arbete mycket, det kan bli svårt eller omöjligt att utföra de beviljade insatserna.

Vilka instruktioner har personalen när de kommer hem till en berusad brukare, gärna med något exempel?

AK: Att aldrig överge och att hjälpa efter bästa förmåga. Men då kommer en arbetsmiljöfråga in. Vi kan till exempel avstå från att lyfta en alkoholpåverkad person som inte kan eller vill hjälpa till. Då bäddar man i stället på golvet och ser till att de har det så bra det går, så att de inte skadar sig. Det kan ofta vara det säkraste.

PS: Vi hade för en tid sedan en brukare med pågående missbruk och alkoholdemens. Hen var ensam och gammal och ville att vi skulle handla ut på Systemet. Då blir det tvetydigt och svårt för personalen – lagen säger att vi ska, eftersom hen har det stödet beviljat, samtidigt såg vi att personen inte mådde bra av det och vi ska ju också hjälpa. Vi var i kontakt med anhöriga utan framgång och personen själv erkände inte några problem. I sådana lägen är det mycket svårt att göra rätt.

Är alla äldre?

AK: Nej, socialtjänstlagen har ingen nedre gräns. Många av våra brukare är äldre, men vi har också en ökning av brukare med alkoholdemens och då kan det handla om yngre människor.

JA: Våra insatser följer socialtjänstlagen och den handlar aldrig om ålder utan bara om behov. 

De åtta hemtjänstgrupperna har tillsammans cirka 1 200 brukare. Går det att säga något om hur stor andel av dem som har missbruksproblem?

AK: Nej, men däremot är det vissa geografiska områden som sticker ut. I de områden, till exempel Seved och Möllevången, där det finns en stor social utsatthet.

JA: Problemen blir helt klart synligare och tydligare där den övriga samhällsproblematiken är tyngre och mer utbredd. Allt hänger ihop.

Förekommer det att brukare blir hotfulla och aggressiva när de är berusade?

PS: Ja, det gör det, men då går man därifrån och kommer tillbaka senare.

JA: Vi har mycket tydliga rutiner när det gäller våld och hot, så där känner vi oss trygga med att personalen vet hur de ska agera. Det första som gäller är att trygga sig själv. Känns det otryggt ska man inte ens gå in, utan ringa närmaste chef. Man kan också ha dubbelbemanning till vissa brukare, där den ene har trygghetslarm.

Så vad kan ni göra rent konkret när ett bruk går över i missbruk – bara maktlöst se på?

AK: För det första ska man veta att när det blir dags för bistånd och vi från hemtjänsten kommer in, så är det ofta i ett ganska sent skede. Det är vanligt att personen missbrukat länge och inte sällan har individ och familjeomsorgen varit inkopplade tidigare.

JA: Ser vi ett tydligt, pågående mönster försöker vi alltid hjälpa. Personalen är väldigt bra på det, att prata med brukarna. Kanske påminna om att det vore bättre att köpa mat än att köpa alkohol. Vi kan också kontakta socialtjänst och biståndshandläggare. I socialtjänstlagen finns ju även tvingande paragrafer, där det till slut blir myndigheten som tar över ansvaret för en persons liv och hälsa.

Förutom instruktioner kring hot och våld – på vilket sätt är personalen förberedd på att möta och hantera den här typen av problematik?

AK: I utbildningen ingår ju kännedom om hälsopedagogik, men det är tyvärr inte tillräckligt.

PS: Jag menar att den rätta utbildningen är att ha jobbat i några år. Visst får man delar med sig från teorin, men det är ute bland människorna man lär sig; genom att möta brukarna och genom att lyssna på mer erfarna kollegor.

JA: Egentligen ingår det ju inte i vårt uppdrag att få folk att sluta dricka. Men inom hemtjänstpersonalen har vi så många eldsjälar som gör det ändå. Genom att prata, stötta, engagera sig och finnas på plats. 

AK: Det handlar så mycket om engagemang och om att skapa förtroende och det är just det vår personal är så skicklig på. En del söker sig aktivt till schemat där de allra svåraste fallen finns, för att det är där de känner att de gör mest nytta.

Vad kan vara exempel på framgång i ert arbete med brukare som har de här problemen?

JA: Det är en framgång varje gång vår personal är ute och möter dem med respekt och ödmjukhet. 

AK: Om det handlar om gamla missbrukare, som kanske inte längre har ett aktivt missbruk men som lider av alkoholdemens, så ligger värdet och framgången i att vi kan ge dem en värdighet och en trygghet i den tid de har kvar. De blir ju inte bättre, men vi jobbar hela tiden för att bibehålla det friska.

JA: Något som är positivt är att det trots allt finns ett stort skyddsnät. När vi väl får kännedom om att någon behöver mer än vad vi kan erbjuda, så är det ett stort maskineri som drar igång. Det finns så många som vill och kan – förutom oss är det två myndigheter. Det finns mycket stöd att få och vår personal ger sig aldrig. De kommer alltid att fortsätta försöka hjälpa, och få dig att vilja ha vår hjälp. 

Det här säger Socialtjänstlagen om alkohol och missbruk

1 kap. Socialtjänstens mål

1 § Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

ekonomiska och sociala trygghet,

jämlikhet i levnadsvillkor,

aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten, m.m.

7 § Socialnämnden ska arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden ska även arbeta för att förebygga och motverka missbruk av spel om pengar.

Socialnämnden ska genom information till myndigheter, grupper och enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns.

5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper - Missbrukare

9 § Socialnämnden ska aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden ska i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs.

9 a § Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar.