Tryggare kan ingen vara?

Under vintern har Malmö drabbats av en våg av bedrägerier och rån riktade mot äldre. Personer som uppger sig vara från exempelvis polisen eller mäklare lurar äldre att ge ifrån sig pengar, värdesaker eller koden till bank-id. Vad kan Malmö stad göra för att öka tryggheten och minska antalet bedrägerier och rån? Vad gör polisen?

Mönstret har varit detsamma i vinterns bedrägerier och rån mot äldre. Gärningsmännen uppger sig att komma från polisen eller någon annan myndighet eller auktoritet. Budskapet är till exempel att de är bedragare på spåren och att de har fått i uppdrag att samla in värdesaker och placera dessa i tryggt förvar åt de äldre. I ett fall har en äldre person blivit uppringd av en person som uppgav sig vara polis och som påstod att falsk hemtjänst var på väg. Den äldre slängde ut sina värdesaker genom fönstret i tron att polisen var på plats och tog emot dem på ett säkert sätt.

Med anledning av vinterns händelser kretsar samtalet i Allvarligt talat kring trygghet, utsatthet och vad kommunen och polisen kan göra tillsammans för att förebygga den här typen av brott. Panelen består av Pär Håkansson (PH), säkerhetssamordnare, Glenn Sjögren (GS), kommunpolis med strategiskt ansvar för brottsförebyggande arbete, Daniela Orfanidou (DO), undersköterska Rörsjögatans hemtjänst och Åsa Ollerstam Lundh (ÅOL), avdelningschef för ordinärt boende.

DO: Vi har haft ett fall i vårt område där en person har ringt på hos brukarna och sagt att han är från polisen eller att han är vaktmästare och behöver komma in i lägenheten. Brukarna blev väldigt skärrade och nedstämda, de som drabbades mådde inte bra. De flesta vet att de inte ska öppna för okända, men jag oroar mig framför allt för de som har minnessvårigheter. Det är svårt att kommunicera med dem och uppmana dem att inte öppna.

GS: Dessutom är brottslingarna fantasifulla, de ändrar sitt tillvägagångssätt hela tiden.

ÅOL: För något år sedan hade vi ett fall där en person utgav sig från att komma från hemsjukvården och lyckades få ned den äldre i badkaret
och började tvätta och skrubba. Samtidigt kom det in andra personer i lägenheten och stal värdesaker. Jag blir så upprörd över detta, att man ger sig på en grupp som redan är så utsatt.

DO: Vi har haft fall där hemtjänstpersonal har varit inne i lägenheten samtidigt som en person bankar aggressivt på dörren och kräver att få komma in.

GS: Då är det viktigt att personalen uppmanar brukaren att trycka på trygghetslarmet. Då kommer larmcentralen att höra vad som händer i lägenheten.

GS: Om det händer något är det många gånger bättre att någon utifrån kommer till undsättning och ringer oss på polisen. Vi kan kontakta Malmö stad som har stödpersonal som kan komma ut och stötta med samtal. Brottsoffer vill inte gärna ta emot hjälp, men vi kan erbjuda att någon ringer upp dem.

ÅOL: Här har hemtjänsten, som kommer in i det enskilda hemmet, en viktig roll att vara där om det har hänt något och ringa polis och anhöriga. Det är fullt förståeligt om de äldre blir chockade och inte kan eller vill hantera sådant. Är man helt ensam behöver man stöd i en sådan situation. De som jobbar i hemtjänsten kan vara viktiga medmänniskor här.

PH: Det är viktigt att man får hjälp och stöttning. Att bli utsatt för ett brott kan få konsekvensen att man isolerar sig och inte vågar ge sig ut. Det påverkar hela välbefinnandet.

Kan man begränsa brukarnas frihet med hänvisning till säkerhet?

ÅOL: Nej, det kan vi faktiskt inte göra. Det är den enskildes hem.

PH: Frågan är om inte begränsningar dessutom får negativa konsekvenser. Rädsla leder kanske till att man rör sig mindre utomhus vilket i sin tur kan leda till andra problem.

GS: Vi hör ibland att äldre inte vågar gå ut för att man hör talas om väskryckningar och rån. Då brukar jag säga att ni inte ska låta busarna bestämma era liv. Gå i stället ut på kvällarna allihop! Då blir ni tryggare. Ficktjuvar och andra brottslingar vill inte bli sedda, de kan bara gå på en i taget. Gå ut, men gå gärna två och två.

Hur vanligt och utbrett är brott riktade mot äldre?

GS: Det går i vågor, det är organiserade ligor som ligger bakom. De kör på tills de åker fast. Nu har ett helt gäng åkt fast i södra Sverige och vi ser genast hur den här typen av brott minskar. Från polisens sida är den här typen av brott prioriterade. När vi ser att seriebrottslighet startar lägger vi stora resurser på det. Bland annat går vi ut med information till alla fastighetsägare så snabbt vi kan.

Hur har hemtjänsten påverkats av den senaste brottsvågen?

DO: Vi märker att grannarna till våra brukare tittar mer misstänksamt på en och oftare frågare vem vi är. Men det känns bra att de bryr sig. Samtidigt är det lite jobbigt. Det var ett fall då jag inte hade nyckel till porten. Då kom det ut en granne och ifrågasatte mig och vägrade släppa in mig i trappan. Jag har ju sekretess och kunde inte berätta vem jag skulle besöka.

ÅOL: Just i den situationen förstår jag att det kändes konstigt för dig, men det var helt rätt agerat av personen i fråga.

GS: Ja, jag tycker hon gjorde helt rätt. Det händer att även jag blir avkrävd legitimation, trots att jag har uniformen på mig.

ÅOL: Det är viktigt att vi alltid har legitimationen synlig och att vi ringer om vi blir försenade. Just legitimationen är väldigt viktig.

DO: Vi har också funderat på att det vore bra med någon form av klädprofil för att lättare bli igenkänd.

ÅOL: Vi har pratat om det. Vi ska införa arbetskläder och har redan beställt reflexvästar, därefter blir det byxor och arbetsrockar. Men även det kan slå tillbaka, bedragarna kan komma över kläderna. Det kan också leda till att våra medarbetare känner sig mer utsatta, de har ju nycklar till andras hem på sig.

Men e-nycklar är väl på gång?

ÅOL: Smarta telefoner är på väg ut till alla med en app där man kan dokumentera insatserna på plats. Nästa funktion är att kunna öppna dörrar. Det kommer att leda till ökad säkerhet, helt klart. Det kommer att krävas dubbelautentisering för att komma in i telefonen, obehöriga kommer inte kunna öppna några dörrar även om de kommer över
en telefon.

DO: Kommer de inte att kunna hackas?

GS: Det känns inte troligt.

PH: De här systemen har funnits länge för olika typer av funktioner. Jag har inte hört talas om att de har kunnat missbrukas. Med e-lås får vi en tryggare hantering. Våra medarbetare kan också hjälpa snabbare om något händer, de behöver inte hämta nyckeln först.

Påverkas tilliten till hemtjänsten av den här typen av brottslighet?

DO: Vi strävar efter kontinuitet, vi ska gå till våra brukare varje dag. Då bygger vi tillit och båda parter vet hur vi fungerar. Kontinuitet kan rädda liv. Vid ett tillfälle märkte jag direkt att personen inte var sig själv. Jag larmade då och det visade sig att hen hade fått en hjärtinfarkt. Man bygger en relation, som med en familjemedlem, samtidigt som vi måste förhålla oss professionella.

GS: Ett exempel är Rosengård. Där finns en osäkerhet rent generellt, men hemtjänsten litar man på. Det är en god kraft i samhället. Till och med gängmedlemmarna respekterar hemtjänsten, det är ju deras mor- och farföräldrar det gäller.

Är äldre mer otrygga och oroliga idag?

DO: Jag har jobbat här i nästan 20 år och de uttrycker mer oro idag. De berättar att de har varit med om väskryckningar och annat.

GS: Vi hade en topp i brottsligheten på 1990- och 2000-talet som vi nu ser faktiskt vänder ned. Verkligheten är mycket bättre än vad man kan tro utifrån medias rapportering. Men brotten har förändrats och är mer spektakulära idag, vilket gör människor mer rädda.

PH: Rubrikerna är större och så har vi sociala medier som en ny faktor. Idag kan privatpersoner lägga ut saker i sociala medier som de har hört om och dela nyheter och inlägg.

GS: Men när hörde ni senast om en väskryckning? Detsamma gäller inbrott. Jag vet inte om det någonsin har varit så lågt i Malmö.

PH: Samtidigt är den upplevda tryggheten viktig och att man vågar röra på sig så att man håller sig i fysisk form.

ÅOL: Därför har vi under vintern arrangerat trygghetsträffar på våra mötesplatser, tillsammans med polis och räddningstjänst. De var välbesökta och fyllde ett stort behov.

GS: De var väldigt bra. Här fick vi möjlighet att berätta hur man enklast skyddar sig mot inbrott, bedrägerier och rån. Vi har också möten varje fredag tillsammans med bland annat hemtjänst, skola och räddningstjänst. Ser vi att något är på gång kan vi informera organisationen den vägen så att det snabbt når brukarna.