Slavica Rankic, Maj-Lis Werner och Berne Forzelius har snabbt lyckats sy ihop Äldreomsorgslyftet för Malmö.

Slavica Rankic, Maj-Lis Werner och Berne Forzelius har snabbt lyckats sy ihop Äldreomsorgslyftet för Malmö.

Äldreomsorgslyftet är redan i gång i Malmö

Staten satsar 2,2 miljarder kronor i det så kallade
Äldreomsorgslyftet. Pengarna ska göra det möjligt att vidareutbilda sig på arbetstid. Malmö är först ut i landet, tack vare ett väl inoljat samarbete mellan hälsa, vård och omsorg och Komvux.

Det är snabba ryck som gäller i Äldreomsorgslyftet. I början av juni presenterade regeringen sin satsning för att stärka kompetensen inom äldreomsorgen. Satsningen ger nya och befintliga medarbetare möjlighet att
vidareutbilda sig på betald arbetstid. Under 2020 och 2021 kommer staten att finansiera kostnaden för den tid den anställde är frånvarande på grund av studier. Några månader senare står hälsa, vård och omsorg i Malmö i startgroparna med 60 kandidater som har valts ut att få delta. Snabbheten beror mycket på ett sedan länge etablerat samarbete med Komvux i Malmö.

– Det här hade blivit mycket svårare och fått en längre startsträcka om det hade varit första gången vi skulle samarbeta. Vi har under många år utvecklat gemensamma arbetsformer, säger Slavica Rankic, rektor på Komvux i Malmö.

Nio veckor validering

Utbildningarna i Äldreomsorgslyftet är lite mer komplexa vad gäller schemaläggningar och logistik jämfört med Komvux ordinarie utbud. Först sker en nio veckor lång validering av eleverna och utfallet av den avgör hur mycket och länge varje person behöver vidareutbilda sig. Alla 60 elever
kommer med andra ord ha individuella studieplaner. De ska dessutom jobba 50 procent under studietiden.

– Det gör att vi har fått lägga om schemat för några lärare, förklarar Slavica Rankic.

Både hon och hennes rektorskollega Maj-Lis Werner känner sig trygga med det stora uppdraget.

– Vi har egen personal med många års erfarenhet med det här arbetssättet. Våra lärare lägger upp individuella studieplaner utifrån valideringen, säger Maj-Lis Werner.

Kravprofil

Intresset har varit stort för de 60 platserna, berättar Berne Forzelius, tillförordnad enhetschef för FoU och Kompetenscentrum på hälsa, vård och omsorg och ansvarig för Äldreomsorgslyftet i hälsa, vård och omsorg. Fokus har varit på att lyfta vårdbiträden till undersköterskor.

– Det var inga problem att fylla platserna, även om alla sökande inte uppfyllde kravprofilen. För att kvala in till utbildningen ska man ha jobbat ett år inom förvaltningen och ha några specifika kurser på gymnasienivå
(Svenska 1, Svenska 1 som andraspråk och Samhällskunskap). Hur lång
utbildningen blir för var och en beror på den kunskap man har med sig in.

– Utifrån vad vi vet från tidigare valideringar är ett år på halvtid rimligt att
förvänta sig, säger Berne Forzelius.

Ökad kvalitet

Äldreomsorgslyftet vänder sig i huvudsak till nyrekryterade och visstidsanställda. I Malmö har dock hälsa, vård och omsorg kommit överens
med fackförbundet Kommunal om att även tillsvidareanställda får delta.

– Vi har haft ett fint samarbete och ser båda att vi har tillsvidareanställda
vårdbiträden som också bör ges möjlighet att studera till undersköterska,
säger Berne Forzelius.

Komvux tidigare utvärderingar visar att de som vidareutbildar sig till undersköterskor blir tryggare i sin yrkesroll.

– De utför sitt arbete bättre och de uppskattar själva sitt arbete mer. De ser värdet för de äldre på ett annat sätt och att de själva bidrar till en
bättre vård, berättar Slavica Rankic.

I hälsa, vård och omsorg pågår ett arbete med att rekrytera vikarier för den tid deltagarna studerar. Även Komvux kommer att behöva
rekrytera vikarier.

– Tre av våra ordinarie lärare kommer att jobba på heltid med bara Äldreomsorgslyftet. Det är ett omfattande arbete, inte minst i valideringsfasen, säger Maj-Lis Werner.

Stöttar tillsammans

Kompetenscentrum kommer tillsammans med Komvux att stödja alla inblandade, både individer och verksamheter, under resans gång. Komvux stöttar individen i skolan och förvaltningen när de är på arbetsplatsen.

– Ibland kommer det säkert att vara tufft att både studera och arbeta
parallellt. Men en fördel är att man är kvar på sin arbetsplats och har då nära till stöd från kollegor och chef, säger Berne Forzelius.

Kompetenscentrum kommer att kartlägga lärmiljön i berörda verksamheter
innan studierna börjar.

– Arbetsplatserna får skatta sin lärmiljö inom olika områden för att vi ska kunna se vilka styrkor och eventuella stödområden som finns. Det här är ett nytt arbetssätt för oss som vi kommer att utvärdera, men vår förhoppning är att vi ska hitta rätt stöd för både individ och verksamhet, säger Berne Forzelius.