”För mig har det här jobbet alla rätt”
– Jag vill göra något som är viktigt och när jag fick jobbet
beskrivet för mig kändes det högintressant med en gång. Att
komma rakt in i en stor organisation och jobba med beredskap för att skydda våra äldre och sköra – för mig är det alla rätt.
John Amaya-Dymling tog steget från Försvarsmaktens överlevnadsskola, där han bland annat lärt ut hur man överlever kidnappningar, till beredskapssamordnare i hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen. Han började den 20 april och kastades då rakt in i covidsituationen.
– Mycket bra arbete var redan igång, men stressnivån var hög i organisationen. Framför allt fanns en stor oro kring skyddsutrustningen,
om den skulle räcka och om den skulle fungera. Bland det första jag gjorde var därför att börja arbeta för att säkra och lagra skyddsmaterial.
Sedan John Amaya-Dymling började har i stort sett hela arbetstiden ägnats åt att hantera covidsituationen.
– Jag har gjort analyser, omvärldsbevakat och skapat helhetsbilder. Jag har fått mycket stöd och stort utrymme för det operativa arbetet, som syftar till att underlätta för organisationen genom att hjälpa dem att hantera arbetet med covid - 19 så att förvaltningen kan hålla i och hålla ut.
Han finns också i den operativa ledningsgrupp som jobbar direkt under förvaltningsdirektören under pandemin.
– Jag finns där dels för att ställa frågor, dels för att svara på frågor. Jag gillar att ställa frågor; det är viktigt att vi ibland stannar upp, ifrågasätter och försäkrar oss om att vi gör rätt saker. Det kommer också en hel del frågor från organisationen till mig och för mig är det viktigt att alltid ta reda på svaret och återkomma, eller hänvisa rätt.
Soldat i utlandstjänst
John tillhörde Försvarsmaktens utlandsstyrka och jobbade i uniform fram till 2009, då han gjorde sin sista utlandsmission i Afghanistan. Sedan dess har han tillhört Folke Bernadotte-akademin, en myndighet under UD som bland annat ägnar sig åt utbildning i syfte att hjälpa krigs- och krisdrabbade länder att bygga upp samhället igen.
– Jobbet i akademin var en stor ögonöppnare för mig för något jag hela tiden återkommer till, nämligen perspektivförståelse. Oavsett vad man sysslar med så går det inte att ha bara ett perspektiv. Man måste vilja och kunna se saker från fler håll – det är först då man på allvar kan börja förstå sin egen verksamhet och se hur man kan göra den bättre. Hur ser till exempel våra äldre och sjuka på oss i förvaltningen och det jobb vi gör? Hur gör vi för att ta reda på det och hur kan vi använda den insikten till att göra ett ännu bättre jobb?
Samla erfarenhet
Länge var Johns perspektiv det militära. Sedan fick han lära sig att se saker ur hjälporganisationers och journalisters perspektiv. Nu handlar det om medarbetarnas, brukarnas och de anhörigas perspektiv.
– Jag kan inte tänka mig en mer lämplig tid att jobba med beredskap än nu. Vi har en situation där vi hanterar en svår händelse. Alla samarbetar, kommunicerar och lär av varandra. Detaljerna är viktiga för att allt ska bli rätt och det är ofta medarbetarna längst ute i verksamheten som har koll på dem.
– En utmaning framöver blir att samla upp all den erfarenhet och kunskap
som byggs upp nu och ta vara på den. Då kommer vi som organisation att vara bättre förberedda nästa gång.
Att överleva en kidnappning
John Amaya-Dymlings specialområde som utbildare på Folke Bernadotteakademin var bland annat att lära ut hur man överlever en kidnappning.
Hur gör man?
– I all korthet måste man acceptera att någon annan har den fysiska kontrollen över situationen, men se till att behålla den mentala kontrollen över sig själv. Genom att vara lugn och följsam kan man de-eskalera situationen. De två första timmarna är de allra farligaste; det är då de flesta blir dödade för att alla är upphetsade och på helspänn. Klarar man dem ökar chanserna dramatiskt att det hela slutar lyckligt.
Vilken nytta räknar du med att ha av sådana kunskaper i det här jobbet?
– Inga jämförelser i övrigt, men det är inte helt ovanligt med hotfulla situationer inom vård och omsorg. Jag vill gärna bidra genom att förse medarbetarna med verktyg för att hantera sådana situationer, eller som allra helst gör att situationerna inte uppstår.
John Amaya-Dymling om:
Hit återvänder jag gärna: Norges fjordar eller norra Liberia där det inte är lika fuktigt som resten av landet.
Det gör jag när jag inte jobbar: Badar badkar eller lagar mat.
Det gör mig arg: Dokusåpor och passiv aggressivitet.
Det gör mig glad: Förtänksamhet och ett leende.