Äldreomsorgen kan lära av LSS
Regeringen har skjutit till fyra miljarder kronor årligen till kommunernas äldreomsorg, utöver medel till kompetenssatsningen äldreomsorgslyftet. Vad säger forskningen om hur äldreomsorgen kan förbättras? Inom vilka områden behövs det mer forskning som kan bidra till att äldreomsorgen lyfter?
Spaning lät dessa frågor gå vidare till Tove Harnett, docent på Socialhögskolan på Lunds universitet. Tove forskar på åldrande och äldreomsorg och även så kallad ålderism, det vill säga fördomar om ålder och diskriminering av äldre. Hon menar att äldreomsorgen har mycket att lära av den verksamhet som styrs av LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
– Det är ingen hemlighet att det behövs mer personal inom äldreomsorgen. Vi vet också att personalkontinuitet är viktigt. I det avseendet har man lyckats bättre inom LSS. Själva idén, målsättningen med LSS, är att skapa förutsättningar för ett aktivt liv och delaktighet i samhället. Där har samhället organiserat insatserna på ett annat sätt. Men det kostar förstås pengar.
Äldre får nöja sig med ”skäliga levnadsvillkor” enligt socialtjänstlagen, medan personer under 65 år med funktionsnedsättning har rätt till ”goda livsvillkor” enligt LSS.
– Om Sverige ska leva upp till målet om världens bästa äldreomsorg är det orimligt att samtidigt ha en lagstiftning med skilda förutsättningar för personer under och över 65 år.
Äldreomsorgens ansvar
Ett tema som fått förvånansvärt lite utrymme i dagens forskning om äldreomsorgen handlar om dess kärna: Vad är äldreomsorg? Vad ska ingå? Vad är hemtjänstens ansvar? Tove Harnett tar utvecklingen med Rut-tjänster som exempel.
– Många av de som är 75 år och behöver hjälp med städning kan
i dag få hjälp av antingen ett privat städbolag eller av kommunen. Men vi vet ganska lite om hur Rut-tjänster samverkar med äldreomsorgen. Vi behöver förstå de långsiktiga konsekvenserna av att allt fler äldre köper Rut-tjänster istället för att ansöka om behovsprövad hemtjänst.
Olika riktningar
Utvecklingen inom äldreomsorgen går i dag i olika riktningar.
– Å ena sidan pågår en stor satsning på Ibic, Individens behov i centrum, där stöd inte ska styras av kommunens utbud. Å andra sidan blir det allt vanligare med så kallad förenklad biståndshandläggning som styrs av just utbudet. Det kan vara likriktade erbjudanden som ”tvätt var tredje vecka och dusch varje tisdag”, konstaterar Tove Harnett.
Hon efterlyser därför forskning om konsekvenser av utvecklingen inom äldreomsorgen.
– Jag skulle vilja se mer forskning om hur dagens utveckling påverkar äldre som beviljas äldreomsorg. Det behövs också forskning om medborgarnas syn på vilken äldreomsorg som Sverige ska ha. l
