Cirka en miljon svenskar lever i digitalt utanförskap. Merparten av dessa är äldre. Vad gör det med individen?
Det har Boel Sörhede, aktivitetsledare på Mathildenborgs mötesplats, fördjupat sig i som FoU-trainee.

Boel Sörhede har många gånger mött det digitala utanförskapet på mötesplatsen. Gäster som inte klarar av eller är rädda för digital teknik och avfärdar det med att de är ”för gamla för sådant”.

– Jag blev nyfiken på varför det ser ut som det gör. Det är synd, för det finns många digitala möjligheter som underlättar för de äldre.

Boel har sedan i höstas studerat litteratur och rapporter om det digitala utanförskapet. Hon konstaterar att utvecklingen har gått väldigt fort.

– Det pratas om en chockdigitalisering. Är du gammal och inte har nära och kära som kan hjälpa dig hamnar du lätt utanför. Du kan då till exempel inte längre göra självklara saker som bankärenden eller att köpa biljett på bussen.

Kostnadsfråga

Boel Sörhede pekar på att det inte bara handlar om förståelse och intresse för det digitala. Det är också en kostnadsfråga, vilket gör att det digitala utanförskapet lättare drabbar de med knappa resurser.

– Det finns många äldre som inte har råd att köpa en smart telefon, platta eller dator.

Boel har framför allt tittat på hur äldre använder internet. Hon konstaterar att det inte går att klumpa ihop äldre i en homogen grupp.

– Yngre äldre är i hög grad med i utvecklingen, medan de som är 80-85 år och äldre i betydligt högre grad står utanför.

Boel Sörhede har inte kunnat se att det är några stora skillnader mellan könen.
– Det skiljer sig främst i ålder, där utanförskapet gradvis ökar med åldern.

Dubbel ensamhet

Vad får det då för konsekvenser att inte vara en del av det alltmer digitala samhället? Förutom de rent praktiska, som att inte kunna utföra alltfler ärenden, blir de drabbade även socialt isolerade i allt högre grad.

– Det blir en dubbel ensamhet för många, som kanske redan känner sig ensamma på grund av sin ålder.

Resursfråga

Samtal är ett viktigt redskap för att möta den digitala rädsla som finns, menar Boel.

– Alla mötesplatser borde ha en digitalt ansvarig som kan förklara, hjälpa och vägleda. Det måste dessutom bli enklare att använda de digitala verktygen. När du får problem med syn och hörsel blir det genast svårare. Om dina fysiska förmågor är begränsade kan det också vara svårt med alla små knappar.

Boel Sörhede tycker att det ytterst är ett politiskt ansvar att minska det digitala utanförskapet.

– Det är en resursfråga. Det måste finnas telefoner, plattor och utbildning tillgängligt för alla äldre som av olika anledningar står utanför.