Biståndshandläggaren är ofta den första kontakten en person med kognitiv svikt har med äldreomsorgen. Därför satsar nu Malmö stad på Silviautbildningar för biståndshandläggare.
– Det är så viktigt att de känner att vi är en ingång för att få hjälp, säger Alice Brolin, en av tolv biståndshandläggare som just har blivit diplomerad Silviahandläggare.

Alice Brolin är biståndshandläggare med utökat verksamhetsansvar på avdelningen för SVU/korttid (samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård). Det utökade verksamhetsansvaret innebär att Alice stöttar och handleder andra biståndshandläggare, utöver att själv handlägga svårare ärenden.

– Jag har alltid varit intresserad av den här målgruppen, så det kändes naturligt att anmäla mitt intresse för den här kursen. Vi behöver få in demensperspektivet i det dagliga arbetet och när vi möter personer med demensdiagnos och deras anhöriga.

Silviautbildningen är en högskoleutbildning på deltid under en termin som ger 7,5 högskolepoäng. Alice fick avsätta en dag i veckan för studierna som skedde på distans via videolänk på grund av coronapandemin.

– Det gick över förväntan, tekniken fungerade bra. Det var roligt och givande att träffa handläggare från andra kommuner och få en inblick i hur andra jobbar.

De flesta andra som gick kursen var från Stockholm stad. Alice upplevde att det finns en närhet i Malmö som kollegorna i Stockholm inte hade på samma sätt.

– Vi har en tätare dialog med hemtjänsten och hemsjukvården, de som jobbar ute med brukarna. Men vi delar samma utmaningar med varandra: slutkörda anhöriga och brukare som inte vill ta emot hjälp.

Lagarbete nyckeln

Utbildningen innehöll en blandning av medicinska och sociala aspekter av demenssjukdomar och dess följder. Anhörigperspektivet lyftes fram liksom bemötande och hur biståndshandläggaren kan få personen delaktig i processen. Nyckeln är lagarbetet, att få de anhöriga att känna sig som en del av laget tillsammans med personen som behöver hjälp, menar Alice Brolin.

– De är länken, de känner sin partner eller förälder bäst. De har den kunskap och den livsberättelse som är så värdefull för oss.

Mötestekniken viktig

Alice betonar vikten av att komma in tidigare i ärenden med demensproblematik, innan det har blivit för jobbigt för både familjer och brukare. När kontakten väl tas med äldreomsorgen kan mötestekniken vara avgörande för att komma vidare på ett bra sätt.

– Vi behöver fördjupa oss i det och tänka på att personer med kognitiv svikt inte har samma förmåga att ta in information som vi själva. De har också svårt att förmedla sina behov. Vi måste tänka på det när vi ställer våra frågor och informerar. Det är viktigt att vi inte stressar upp dem, de reagerar lätt med ångest och ilska i sådana situationer. När de träffar oss vill jag att de går härifrån med en bra känsla.

Vill fördjupa

Utbildningen har betytt mycket för Alice i hennes roll som biståndshandläggare. Med den i ryggen blir det naturligt att alltid ha demensperspektivet när hon handleder eller själv har ett ärende som rör demens.

– Jag känner att jag har blivit ännu mer intresserad av det här området och vill fördjupa mig ännu mer. Vi möter de här personerna ofta och den här djupare kunskapen har inte funnits på myndigheten tidigare. Jag brinner verkligen för att de ska få en så bra kontakt med oss som möjligt, att de förstår och känner att vi är en ingång för att få hjälp.

Nu har de som har gått utbildningen startat ett nätverk för att dela tankar och erfarenheter kring hur kunskapen ska förvaltas och spridas vidare till andra biståndshandläggare.

– Vi ska alla ha en handledande roll och kommer det fram ny forskning vill vi sprida den. Snart kommer till exempel sommarvikarierna, då ska jag föreläsa kring det här området.

Kan påverka

Alice är utbildad socionom, men tycker inte att utbildningen riktigt förberedde henne på verkligheten.

– Det är ett tufft jobb att vara biståndshandläggare. Vi gör svåra bedömningar kring människors livssituationer. Men jag har aldrig ångrat mitt yrkesval. Jag kan påverka och bevilja insatser som innebär en positiv förändring för den enskilde. Det känns väldigt roligt. Jag ser mitt jobb som en utmaning och en möjlighet att lära mig något nytt hela tiden.