Veronika Palmkvist och Ingela Frostmyr visar runt på Havsbris, där bygget pågår för fullt.

Veronika Palmkvist och Ingela Frostmyr visar runt på Havsbris, där bygget pågår för fullt.

Framtidens gruppboende byggs med forskning som grund

I Tygelsjö växer det upp – Malmös nya gruppboende Havsbris. Toppmodernt utrustat och ner på detaljnivå anpassat för personer med demenssjukdom.
– Det är en sak att bygga ett hus. Vi bygger en arbetsplats, en verksamhet och inte minst ett hem, säger projektledare Ingela Frostmyr.

Om det är just en havsbris ska vara osagt, men det är en kylig vind som tar emot Spanings utsända en solig februaridag. Ingela Frostmyr och enhetschef Veronika Palmqvist möter upp utanför byggbodarna och delar ut reflexvästar och hjälmar.
Bottenvåningen på byggnaden ska bli en stor matvaruaffär. Ovanpå, format som ett L med lika långa sidor, byggs boendet i tre våningar. På en fjärde och ytmässigt mindre våning blir det personalutrymmen och även en del vanliga bostäder.
På alla plan i byggnaden pågår installations- och byggnadsarbeten i olika faser. När Spaning hälsar på har fönstren alldeles nyligen kommit på plats och mycket av jobbet pågår inomhus – innerväggar reses och spacklas och i en del av lägenheterna har köksskåp och garderober redan kommit på plats.
Vi tar trapporna till femte plan och kommer så småningom ut på taket. Utsikten är fin – åt ena hållet fälten och Öresund, i ett annat väderstreck syns Turning Torso. Ingela Frostmyr pekar ner, mot den sida som vetter in mot Tygelsjö.
– Där nere, ovanpå tredje våningen, blir det en stor takterrass för boendet. Den blir på över 600 kvadratmeter och ska kunna användas varje dag året om, säger hon.

Krav och önskemål

Arbetet med takterrassen är ett av många exempel på det Ingela Frostmyr beskriver som ett väldigt öppet och kreativt samarbete med byggföretaget.
– Vi har en lång önskelista och en rad krav som måste vara uppfyllda för att terrassen ska gå att använda som vi vill. Till exempel måste det vara en högre kant runt terrassen än vad byggnormen säger och dessutom ett glas ovanpå det. Det måste också byggas så att ingenting uppmuntrar till att försöka klättra och hela terrassen ska utformas så att aktiviteterna dras in mot mitten. Man ska också kunna sitta så att man ser sitt hem och inte känner sig vilse. Här och i många andra avseenden är byggaren väldigt tillmötesgående och flexibel – de är engagerade och känner också ett driv att bygga bästa möjliga gruppboende, berättar hon.
Vi går in igen och tar oss ner till boendets fjärde våning. Här finns personalutrymmen och ett aktivitetsrum där det planeras för bland annat frisör och fotvård.
– Vi har också köpt en speciell gungstol med olika program och funktioner. Den bygger på forskning om demens och kan med bland annat musik och vibrationer antingen skapa lugn eller ge energi, beroende på vad personen behöver, förklarar Ingela Frostmyr.

Rekrytering och inflyttning

Den 1 september 2022 ska byggaren lämna över nycklarna. Men arbetet med att forma verksamheten är redan i gång, berättar Veronika Palmqvist.
– Vi har rekryterat sektionschef-
erna. De börjar den 1 maj och ska då bland annat ta fram annonserna inför rekrytering av totalt omkring 50 medarbetare, säger hon.
Målet är att ha personalen på plats i god tid innan de boende börjar flytta in.
– Vår önskan är att personalen ska kunna huset när inflyttningarna börjar. Målet är att det ska bli så smidigt som möjligt, så mycket kraft kommer att läggas på att planera inflyttningen.

Speciallösningar tack vare forskning

Vi tittar in i en av de lägenheter där inredningen kommit längst. I hallen blir det höj- och sänkbara hyllor. I det lilla pentryt bland annat läkemedelsförvaring som både är säker och ger personalen en bra arbetsmiljö, något som annars ofta är svårt då läkemedelsskåpet brukar hamna i en garderob. Ingela Frostmyr visar badrummet.
– Golvet är speciellt framtaget för att vara halkskyddat, oavsett man är barfota eller har skor. Det är en erfarenhet från gruppboendet Soltofta, där de inte har haft en enda halkincident tack vare det golvet.
Kaklet runt ljusknappar och toalettstol har en egen färg för att bli lättare att hitta och både wc-stol, armstöd och handfat är höj- och sänkbara.
– Det kommer också att bli lättare eftersom man slipper att själv borra i väggarna för att anpassa till olika personers behov, säger hon.
Alla lägenheter har takskenor för att eliminera manuella lyft.
– En annan finess är fönstren. De är extra låga, så att man ska kunna titta ut även när man ligger i sängen. Det är ett av resultaten av samarbetet med byggaren, där vi kan frångå byggnormen och i stället utforma efter vårt funktionsprogram, säger Ingela Frostmyr.

Funktionsprogrammet styr

Funktionsprogrammet omfattar omkring 400 punkter och berör allt från belysning och brandskydd till duschmunstycken och färgval.
– Punkterna på listan kommer ur forskning och verifierad kunskap om demenssjukdom. Det krävs en hel del miljöanpassningar, till exempel vilka färger man använder och inte använder. Andra saker är hur man kan använda färger för att göra det lättare att hitta, att kamouflera dörrar som inte ska användas av de boende, att inte ha rutiga golv eftersom de mörka rutorna kan uppfattas som hål och så vidare, förklarar Ingela Frostmyr.

Flexibilitet i fokus

På varje våning blir det totalt 18 lägenheter om 32 kvadratmeter, tio längs den ena delen och åtta i den andra. Där avdelningarna möts finns en stor tvättstuga. Varje avdelning har ett kök där man kan tillaga smårätter och baka. Köket har bardisk för att skapa en inbjudande känsla och är öppet så att dofterna kan sprida sig. Här finns också ett stort allrum.
– I allrummet ligger fokus på trivsel och på flexibilitet, säger Ingela. Allting ska kunna flyttas runt beroende på vilken aktivitet man ska ha. De boende ska kunna sitta och äta tillsammans vid olika bord, men de ska också kunna sitta för sig själv om de hellre vill det. Här har vi jobbat mycket med ett företag som har stor kunskap om möbler och inredning inom vårdsektorn. De erbjuder produkter som går att variera när det gäller till exempel klädsel och armstöd utan att ge institutionskänsla.

Limhamn får nytt vårdboende

I höst öppnar även Sjöstaden, som är ett nytt vårdboende i Limhamns sjöstad. Byggnaden står klar sedan drygt ett år och skulle ursprungligen drivas i privat regi, men hyrs nu av Malmö stad.
– Sjöstaden kommer att ersätta Gyllebogården med inflyttning i oktober-november, säger projektledare Rebecca Siljeborn. Medarbetarna flyttar med och de boende på Gyllebogården erbjuds förtur till Sjöstaden.
För närvarande planeras anpassningar av lokalerna utifrån Malmö stads funktionsprogram.
– Det är från början byggt för att vara vårdboende, så det är inga stora förändringar vi behöver göra. De 74 lägenheterna uppfyller de senaste kraven på tillgänglighet och en tidsenlig boendemiljö säger Rebecca Siljeborn.

Skapa framtidens gruppboende

Tillbaka i Tygelsjö och det framväxande Havsbrisen ser Veronika Palmqvist fram emot att komma i gång på allvar.
– Det här är en stor möjlighet att sätta en bra kultur redan från början och att skapa framtidens gruppboende. Jag vet att många redan är nyfikna. Jag hoppas att de som söker jobben här ska ha samma inställning – att de vill komma hit för att de har ambitionen att skapa något nytt.

sv
sv