"Jag är glad att jag fick komma hem igen"

För ett år sedan drabbades Ann-Marie Clevesköld av ledgångsreumatism och allmän muskelförtvining. Efter en månad av utredningar och vård kunde hon skrivas ut från sjukhuset. Nu får Ann-Marie all vård hon behöver hemma i sin lägenhet i Slottsstaden tack vare det mobila vårdteamet.

När Ann-Marie Clevesköld tar emot i sin tvårummare nära Kronprinsen sitter hon i rullstolen i vardagsrummet. Men det är långt ifrån hela dagarna Ann-Marie orkar vara uppe. Efter insjuknandet har hon svårt med balansen och ryggen orkar inte bära upp kroppen några längre stunder. Men det går framåt. Med träning har hon börjat kunna sitta uppe i rullstol. I takt med att balans och muskelstyrka i bålen har förbättrats kan hon sitta allt längre stunder och använda en aktiv rullstol som går att köra själv.

– Jag har inte ont någonstans, men jag behöver hjälp att komma upp ur sängen, att tvätta mig och att kunna ha en vanlig vardag. Jag behöver och får mycket hjälp, berättar Ann-Marie.

Hemtjänsten kommer tre gånger om dagen och därtill besöker kvällspatrullen Ann-Marie två gånger varje kväll. När Spaning är på besök är Ann-Maries kontaktman (fast omsorgskontakt) Susan Namata på plats och hjälper till med förmiddagsbestyren.

– Susan är min trygghet. De andra är också rara, men de vet inte lika mycket om mig, säger Ann-Marie.

– Finns inte den tryggheten med kontaktmannen spelar det inte så mycket roll vad vi gör, menar Sara Nyman, distriktssköterska i hemsjukvården och del av det mobila vårdteamet. Sara kommer hem till Ann-Marie minst varannan vecka. Om det behövs kommer hon flera gånger i veckan.

Ann-Marie Clevesköld är 93 år gammal och levde ett rörligt liv fram till att hon insjuknade för ett år sedan. Hon gick promenader med sin hund flera gånger om dagen. I dag är hon hänvisad till ett liv i lägenheten.

– Det har inneburit en stor omställning. Men jag är glad att jag fick komma hem igen, säger Ann-Marie.

Tack vare det mobila vårdteamet får hon nu all vård hon behöver i hemmet.

– Jag hoppas kunna slippa rullstolen framöver. Jag tränar för att kunna ta mig upp ur sängen själv och klara mig med rullator.

Träningen ger resultat, konstaterar Sara Nyman.
– Länge behövde du en lift för att kunna komma över till rullstolen. Den använder vi inte längre. Du har gjort jättestora framsteg!

Medan vi samtalar kommer Daniela Ehijo på besök. Hon är specialistläkare i geriatrik i mobila vårdteamet. I dag står årsuppföljning på programmet. Daniela följer upp det allmänna måendet, frågar hur det fungerar hemma och om det krävs mer insatser.

– Jag har också ett batteri med blodprover som jag brukar ta. Men vi avvaktar med det eftersom du tycker det är besvärligt, förklarar Daniela Ehijo.

– Det tycker jag är skönt att slippa, säger Ann-Marie och andas ut.
Daniela och Ann-Marie går istället över till att diskutera medicineringen.

– Jag tar inte mycket mediciner, det är bara två och en halv tablett om dagen. Jag tar mina tabletter men vet egentligen inte vad det är, skrockar Ann-Marie.
Daniela Ehijo däremot har såklart full koll på medicinerna.

– Du får en tablett som skyddar mot magsår, en milt blodförtunnande för hjärtat och en halv tablett mot ledgångsreumatism.

Trots den stora omställningen i Ann-Maries liv är hon vid gott mod.

– Men när jag har suttit hela eftermiddagen i rullstolen, då är jag trött och behöver gå och lägga mig. Jag får ta en dag i sänder helt enkelt. Och jag är väldigt glad att jag får vara hemma i min lägenhet där jag trivs, säger Ann-Marie.

Mobila vårdteamets besök hos Ann-Marie Clevesköld är över för den här gången och vi återvänder till Sara Nymans bas på Västra Kanalgatan, där kollegan Lotta Cullefors ansluter.

– Tack vare det mobila vårdteamet kan de utföra i princip de flesta vårdinsatser på plats numera till inskrivna patienter, utom att till exempel åtgärda benbrott, röntga och operera. Om patienten behöver komma till sjukhus kan de läggas in direkt på vårdavdelningen så att patienten slipper gå via akuten. Det viktiga är att vi gör en planering kring vården tillsammans med patienten, förklarar Lotta Cullefors.

Sara Nyman och Lotta Cullefors ingår båda i Malmö stads palliativa nätverk. De fokuserar extra mycket på att tidigt integrera palliativ vård, det vill säga vård vid obotliga sjukdomar, i planeringen. Både Sara och Lotta understryker att palliativ vård inte endast handlar om livets sista månader eller veckor. Det är ett arbets- och förhållningssätt som börjar långt tidigare.

– Det handlar om att prata om vad som är viktigt för patienten nu och framåt och planera vården i ett tidigt skede. När allmäntillståndet har blivit sämre är det många gånger för sent, då de kanske får svårt att uttrycka sina önskemål, säger Lotta Cullefors.

Sara och Lotta upplever att palliativ vård är ett laddat begrepp som ofta associeras med döden. De ser själva snarare ett större fokus på livet.

– När tiden man har kvar är begränsad är det viktigt att få ut så mycket som möjligt av livet, säger Sara Nyman.

I den palliativa vården finns ofta en grundsjukdom med dödlig prognos med i bilden under många år. Parallellt kan andra saker tillstöta som behandlas botande, exempelvis infektioner och blodbrist.

– De olika vårdformerna löper sida vid sida. Därför är det viktigt att alla professioner runt patienten har en samsyn och jobbar för samma sak, säger Sara Nyman.

Varje hemsjukvårdsområde i Malmö har ett mobilt vårdteam med en läkare från Region Skåne och sjuksköterskor från Malmö stad. Läkaren bedömer vilka som ska erbjudas att bli inskrivna. Även en sjukhusavdelning eller vårdcentral kan remittera till mobila vårdteamet. Ofta är det sjuksköterskorna som identifierar vilka som gagnas av att bli inskrivna.

– Det här ska vara sömlösa övergångar, patienten ska inte behöva bry sig om från vilken organisation vi kommer. Det är viktigt att skapa trygghet i hemmet, säger Sara Nyman.

En del av tryggheten är den snabbhet som mobila vårdteamet erbjuder. Sara eller Lotta kan när allt stämmer vara på plats inom en halvtimme efter att hemtjänsten har ringt. Efter en första bedömning kan Daniela Ehijo vara på plats snabbt, ofta inom ett par timmar.

– Då kan vi till exempel ge en första dos antibiotika. Så snabbt går det oftast inte på akuten, säger Sara Nyman.

Lotta Cullefors erfarenhet är att många har bilden av att det finns bättre vård att få på ett sjukhus. Det kan skapa osäkerhet om patienten inte skickas till sjukhus, inte minst bland anhöriga.

– Vi vet att många gånger är fallet inte så för sköra äldre. Det här är ett nytt sätt att arbeta på och patienter som är inskrivna i mobila teamet kan få lika bra vård hemma i dag. Vi ska inte belasta äldre, sköra personer med att ta dem till akuten. Det är en enorm påfrestning för dem. Det skapar oro och ofta kommer de hem i sämre skick på grund av påfrestningen, säger hon.
Båda tycker att mobila vårdteamet gör tillvaron enklare och bättre för de äldre som är inskrivna i vårdteamet.

– Kontinuiteten är väldigt viktig. När du har ett akut behov av vård är det i nio fall av tio inte din egen läkare du möter på vårdcentralen. I vårt vårdteam är det alltid Daniela som kommer. Patienterna känner henne och det skapar trygghet, säger Sara Nyman.

– Livskvalitet. Det är vårt fokus, slår Lotta Cullefors fast.