Språkombud ska göra
omsorgen lättare att förstå

Vård- och omsorgsspråk kan vara svårt att förstå ibland, både för medarbetare och medborgare. Därför har hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen låtit utbilda ett antal språkombud för att utveckla språket hos medarbetarna.
– I slutänden syftar det till att kommunikationen med äldre och anhöriga ska bli bättre, säger Linda Lantz, ett av 14 språkombud inom Malmös hälsa, vård och omsorg.

Sedan flera år tillbaka utbildar föreningen Vård- och omsorgscollege språkombud inom vård- och omsorgsyrken. Språkombuden stöttar främst medarbetare med ett annat modersmål än svenska, men även andra kollegor, i yrkesvardagens språkbruk. Inte minst kan det behövas stöd när arbetet ska dokumenteras, exempelvis i genomförandeplaner. Här kan språket ibland upplevas som krångligt och svårt, av både medarbetare, den som berörs av planen och av anhöriga.
– Inom omsorgen gör vi det lätt krångligare än det behöver vara när vi dokumenterar. Man behöver inte komma från ett annat land för att ibland missförstå vad som ska skrivas under respektive rubrik i genomförandeplanerna, även om de har blivit lättare att förstå jämfört med tidigare, säger Åsa Skilberg, sektionschef på Styrkans gruppboende i Östra Sorgenfri.

Styrkan har sedan ett år tillbaka två språkombud i Cecilia Holmér och Linda Lantz. De är båda allmänt intresserade av språk och kommunikation.
– Det föll sig naturligt, jag hade nästan den rollen tidigare. Kollegorna kom till mig när de hade frågor. Jag tycker om att hjälpa och är noga med att det ska vara lätt att förstå, säger Cecilia Holmér.
Under språkutbildningen, som pågick i fem månader, fick Linda och Cecilia bland annat öva på svåra ord och uttryck.

Cecilia Holmér lyfter fram att det inte bara handlar om det skrivna språket i genomförandeplaner och annan dokumentation. Kommunikationen i mötet med de boende och deras anhöriga är lika viktig att stötta.
– Det finns olika kulturer i hur man uttrycker sig. En del har ett mer rakt språk. Om man översätter det direkt till svenska kan det låta hårt, som om man ger kommando, säger Cecilia Holmér.
– Ja, det finns kulturella skillnader. Vi svenskar vill nog gärna linda in våra budskap lite, säger Linda Lantz.
– Det kan också bero på att man inte har hela det svenska ordförrådet, de där småorden som gör att det låter lite vänligare, säger Åsa Skilberg.

Vård- och omsorgscollege har utbildat 200 språkombud i Skåne. Intresset är stort ute i kommunerna. Susanne Rosenström, regional processledare på Vård- och omsorgscollege Skåne, beskriver språkombuden som ett av de mest strategiska verktygen för att lösa kompetensförsörjningen framöver.
– 20 procent av de som jobbar i vård- och omsorg har inte svenska som sitt första språk. Om vi tittar utanför arbetsmarknaden har 68 procent av de som har varit arbetslösa ett år eller längre något annat modersmål än svenska. Språkombuden är en viktig del för att säkra att vi kan ta emot dessa personer, konstaterar Susanne Rosenström.
Språkombuden kommer att öka med 100-150 per år. Men Susanne Rosenström skulle vilja se en större utväxling på satsningen än så.
– Jag önskar att det fanns ett språkombud i varje arbetsgrupp inom vård- och omsorg.

Cecilia Holmér, Linda Lantz och Åsa Skilberg är övertygade om att de boende och anhöriga märker av satsningen på språkombud.
– Med stödet från språkombud vågar fler möta anhöriga på ett positivt sätt utan att känna sig osäker, menar Cecilia Holmér.
– Samarbetet mellan kollegorna blir bättre när det inte finns hinder i kommunikationen. På så sätt stärker vi patientsäkerheten och med det kvaliteten, säger Åsa Skilberg.