Sveriges vanligaste jobb får skyddad yrkestitel

Galina Premovska och Ludwig Gustafson Roos har Sveriges vanligaste jobb – undersköterska. Vid halvårsskiftet blir undersköterska dessutom en skyddad yrkestitel. Båda är överens om att detta inte bara är något på pappret. Det är en reell och efterlängtad förändring som har potential att ge många positiva ringar på vattnet.

Ludwig jobbar på Soltofta i Husie, Sveriges största demensboende och Galina på Triangelns hemtjänstgrupp. Utöver det ordinarie jobbet är Ludwig handledare i steg tre vilket innebär att han handleder andra handledare. Dessa tar bland annat emot elever och nyanställda, övar på och genomför svåra samtal, inför nya arbetssätt och är en länk mellan chef och medarbetare. Galina, som är inom hemtjänsten efter några år på vårdboende, är en av Malmö stads Instagram-ambassadörer som stöttar rekryteringen av ny personal. Hon har dessutom nyligen ansökt om att som en del av arbetet skriva en forsknings- och utvecklingsuppsats om hemtjänstens organisation relaterad till stress och psykisk ohälsa.

För undersköterskor i hemtjänsten betyder den skyddade yrkestiteln att de kan bli eller fortsätta vara så kallad fast omsorgskontakt.
– Det innebär att jag har ett antal brukare som jag alltid går till. Jag har hand om viktiga insatser som dusch, inköp och rekreation. Det är betydelsefullt för kontinuiteten och för våra möjligheter att jobba efter värdegrunden.
Ludwig ser utifrån jobbet på boende att den skyddade yrkestiteln medför en statushöjning.
– Vi har det vanligaste yrket, men också ett av de med lägst status. Jag tror att förändringen kommer att göra att jobbet känns mer ”äkta” och kan leda till att fler söker.
Galina är inne på samma tankar när det gäller statusen för jobbet.
– Det betyder att vårt jobb och våra kunskaper och kompetenser, som berör så många människors hälsa, blir bekräftade. Förhoppningsvis kan det bidra till att höja statusen. Jag tycker att detta även borde avspeglas i våra löner på lite sikt, säger hon och får medhåll av Ludwig.

Den som i dag är tillsvidareanställd som undersköterska behöver inte göra något för att få sitt intyg utan kan fortsätta använda titeln i tio år. Däremot tror och hoppas Ludwig att reformen kommer att påverka andra yrkesgrupper nästan ännu mer.
– Det här är en bra början. Steg två blir, som jag ser det, att många vårdbiträden som har jobbat i många år och har massor av erfarenhet blir undersköterskor de också. De kanske saknar viss formell medicinsk kunskap. De kommer på ett positivt sätt att ”tvingas” validera sig, bland annat eftersom yrkestiteln blir betydelsefull när de ska söka jobb.

Med en kompetenshöjning på bredden, där merparten av personalen på ett äldreboende är undersköterskor i stället för som i dag hälften vårdbiträden, höjs hela den medicinska kunskapen. Omvårdnaden blir bättre – och då blir även sjuksköterskornas situation lättare.
– Vi har svårt att rekrytera sjuksköterskor till boendena, men med högre medicinsk kompetens på golvet blir hela delegeringen enklare. Det förbättrar sjuksköterskornas arbetsmiljö och ger dem mer tid, resonerar Ludwig.

Galina Premovska, som ursprungligen utbildade sig till folkhälsovetare, har aldrig ångrat att hon i stället arbetar som undersköterska.
– Då fanns det inga jobb som folkhälsovetare. Jag blev färdig undersköterska 1997 och har bland annat nytta av mina extra kunskaper om kost och hälsa. Dessutom är jag taktilpedagog, vilket är bra för äldre, särskilt inom demensvården där beröring betyder mycket. Att vara undersköterska i hemtjänsten är ett fritt och bra jobb, jag håller till mitt i stan och jag har stort inflytande över mitt schema. Jag trivs jättebra och vill fortsätta, säger hon.
Inte heller Ludwig Gustafson Roos tvekar om vad som driver honom i jobbet.
– Jag har tagit till mig Malmös motto inom vården: ”Varje dag är viktigast”. Varje dag har jag möjligheten att förändra den dagen till det bättre för någon. När jag vet att den personen nått dit och inte kunde gjort det utan min hjälp så känns det väldigt belönande.