Brandsäkert hem efter räddningstjänstens besök
Brandvarnare, spisvakt, eluttag och sladdar. Britt-Marie Andersson, seniorsamordnare på Räddningstjänsten Syd, är på hembesök hos Elisabeth Nilsson. I lugn och ro går de igenom vad som är viktigt att tänka på för att brandsäkra sitt hem.
Direkt när jag kom in såg jag att du har både brandfilt och brandsläckare i hallen. Det är jättebra, säger Britt-Marie Andersson.
Elisabeth Nilsson nickar medan hon ställer fram en kanna mjölk till kaffet.
– Jadå, jag har en sådan där spisvakt också. Den satte min son dit efter att han fick höra att jag hade glömt en kastrull på spisen. Men den gången gick det bra.
För några månader sedan var Elisabeth på en trygghetsträff som hölls på mötesplatsen dit hon brukar gå, Träffpunkten i Husie. Trygghetsträffar för seniorer anordnas av hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen i Malmö i samverkan med räddningstjänsten och polisen. Under mötena informeras om brandsäkerhet i hemmet och hur man kan förebygga olika typer av brott.
– Det kan bli lite väl mycket information samtidigt när både räddningstjänsten och polisen är med. Därför delar vi upp det ibland och har fokus på en sak i taget, säger Ann Rubin, utvecklingssekreterare på hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen.
Trygghetsträffarna hålls på mötesplatser, hos olika föreningar och på seniorboenden runt om i stan. För den som själv önskar, såsom Elisabeth Nilsson, gör Räddningstjänsten syd även kostnadsfria hembesök.
– Man kan prata med fixartjänsten, med den uppsökande verksamheten eller be personalen på mötesplatsen om hjälp för att ordna ett besök. Eller kontakta räddningstjänsten direkt. Det kan också vara tvärtom, att det exempelvis är hemtjänsten som tipsar om den här möjligheten. Vi jobbar brett, säger Ann Rubin.
Både Ann Rubin och Britt-Marie Andersson understryker hur betydelsefullt det är att de olika myndigheterna samverkar för att nå ut till målgruppen.
– Vi är exempelvis även ute och informerar hemtjänstpersonal om brandsäkerhet i hemmet och vikten av rätt brandskydd. Alla har inte samma möjlighet att agera, larma eller ta sig ut ur sin bostad om något skulle hända, säger Britt-Marie.
Seniorer är en prioriterad målgrupp, berättar hon. Över hälften av dem som omkommer i brand i Sverige är över 65 år. Varseblivningen – synen, hörseln och luktsinnet – försämras ofta med åren. Många gånger tar det dessutom längre tid att förflytta sig och ta sig ut ur ett eld- och rökhärjat hem. Det är en av anledningarna till att Britt-Marie Andersson råder Elisabeth Nilsson att omedelbart ta sig ut och stänga dörren om sig om olyckan skulle vara framme.
– Jag är glad att se att du har en brandvarnare med larm, säger Britt-Marie och pekar på en dosa i taket nära matbordet.
Dosan ser ut som en vanlig brandvarnare, men är mer än så. Den är direktkopplad till kommunens larmcentral. Elisabeth berättar att den utlöstes i vintras när hon hade släktingar på besök och tänt fyra stearinljus vid bordet.
– Det blev lite rökigt och egentligen var det ingen fara. Men det tog inte mer än tre minuter så var de här, brandmännen. Det är inte klokt så snabbt, de ska ha en eloge.
Brandvarnaren som är kopplad till trygghetslarmet fick hon beviljad genom sin biståndshandläggare. Britt-Marie tycker att Elisabeth ska höra sig för om hon inte skulle kunna få en till sovrummet också. På natten är risken större att hon inte hör den vanliga brandvarnaren i sovrumstaket, eftersom hon sover utan hörapparat och bär så kallad CPAP-andningsmask.
– Ett alternativ är att du ansöker om en liten vibratorplatta som vibrerar under kudden om larmet går. Det kan du göra hos din audionom.
Tillsammans tar de en runda i enplansvillan. Britt-Marie testar de befintliga brandvarnarna med hjälp av ett specialdesignat skohorn som kommunen delar ut.
Elisabeth får beröm för att hon har det undanplockat runt spisen. Här finns inga oljeflaskor som står för nära, något som annars är vanligt. Eluttagen och sladdarna skärskådas, men inget hänger, är trasigt eller ser ut att ha torkat.
– Det är också viktigt att man inte har för många förlängningssladdar och apparater kopplade till ett enda uttag, säger Britt-Marie.
Efteråt är Elisabeth Nilsson glad över husesynen och råden hon har fått.
– Det är inte så att jag är rädd eller orolig, inte ett dugg. Men jag vill känna tryggheten i att veta vad jag ska göra om något händer.
Text: Hanna Welin.