Fullt sjå att flytta till boende

Det är inte bara stressigt att flytta. Det finns flera andra aspekter som tar energi: praktiska, relationella och emotionella. Det visar Linda Arvidssons forskning om hur äldre som flyttar till ett vård- och omsorgsboende tar sig an och upplever processen före, under och efter flytten.

Linda Arvidsson är inte bara utvecklingssekreterare på hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen. Halva sin arbetstid ägnar hon åt forskning som doktorand på Socialhögskolan i Lund. I sin licentiatavhandling undersöker hon hur äldre som flyttar till ett vård- och omsorgsboende hanterar processen.

Linda Arvidsson har valt en kvalitativ metod, djupintervjuer vid fyra tillfällen med sju personer i åldrarna 87-95 år. Först när de har fått ett boende beviljat, sedan när de har blivit erbjuden en plats på ett boende. Den tredje intervjun har skett under veckan de har flyttat in och den sista intervjun har genomförts tre till sex månader efter flytten.

I intervjuerna har Linda Arvidsson kunnat urskilja tre teman kring hur intervjupersonerna har arbetat sig igenom processen: ett praktiskt, ett relationellt och ett emotionellt arbete.

• Det praktiska arbetet handlar om att förstå hur stort rummet på boendet är och vilka tillhörigheter som ska med och inte.
  – Det här innefattar också processen att säga upp hyreskontrakt eller sälja sitt tidigare hem. Med ädelreformen fick vi rätt till ett eget boende, vilket också innebär att man själv måste ordna med funktioner som internetabonnemang. Det gör processen mer omständlig och kan vara svår om du är kroppsligt sjuk eller har en demensdiagnos, säger Linda Arvidsson.
• Det relationella arbetet riktar sig dels till de anhöriga, dels till personalen och de nya grannarna på boendet.
  – Det kan handla om att försäkra oroliga anhöriga att det kommer bli bra, eller att etablera nya relationer på ett boende där de flesta är multisjuka eller lider av demens. För en del kan det handla om att undvika påtvingade relationer, då man inte vill lära känna nya personer, förklarar Linda Arvidsson.
• Det emotionella arbetet hanterar känslan av att vara för gammal för att flytta.
  – Det handlar bland annat om insikten att äldreboendet är platsen där man sannolikt kommer att dö. De äldre försöker på olika sätt att acceptera flytten och anpassa sig till förhållandena. Det är ett osynligt arbete som kan innefatta oro och en känsla av att inte orka.

En aspekt kring flytten till ett vård- och omsorgsboende är hastigheten. Från att en person har blivit beviljad ett boende har kommunen tre månader på sig att erbjuda en plats. Men erbjudandet kan komma redan dagen därpå.

– I Malmö har du tre dagar på dig att titta på lägenheten och tacka ja. Därefter har du sju dagar på dig att flytta in. Det kan vara en orsak till att man tackar nej till ett boende. Man hinner helt enkelt inte med; kanske har man ingen som kan hjälpa till med flytten.

– För de flesta intervjuade var det viktigt att hinna titta på boendet, träffa personalen och få en känsla av att det kommer bli bra, innan de tackade ja.

Linda Arvidsson hoppas att hennes forskning ska leda till att äldre får mer stöd under flytten och att kommunerna blir bättre på att förstå hur processen erfars av de äldre. Internationellt används begreppet «relocation stress syndrome» för att beskriva hur själva flytten till äldreboende kan leda till försämrad hälsa och till och med öka risken för förtidig död.

– I Storbritannien har man till exempel ett politiskt beslut på att flytten ska ske på ett värdigt sätt. I Sverige förbiser vi den processen, säger Linda Arvidsson.

Baserat på sin forskning rekommenderar hon att alla äldre får stöd och tillräckligt med tid att besöka äldreboendet och se rummet innan de flyttar. Det skulle minska stressen och risken att själva flytten leder till försämrad hälsa. För att underlätta flytten rekommenderar Linda Arvidsson också att alla som flyttar till äldreboende erbjuds en flyttlots, som gör hembesök, informerar och guidar under hela processen.

– I min forskning visar jag hur komplext det är. Jag vill lyfta fram och ge de äldre en röst som de inte har annars.