Hbtqi-certifiering visar på öppenhet
och kompetens

I våras blev hela avdelning hälsa och förebyggande, med sammanlagt 250 medarbetare, hbtqi-certifierade under RFSL:s ledning. Nu fortsätter arbetet. En inkluderande miljö med ett kunnigt och öppet bemötande kräver aktiv reflektion och ihållande arbete.

Det första initiativet togs för flera år sedan, efter att personalen på mötesplatserna för seniorer märkt att det florerade både homofoba och rasistiska kommentarer bland besökare.

– Alla är välkomna till våra mötesplatser, men då är det också viktigt att alla känner sig välkomna, säger Emilie Küng, projektsamordnare för mötesplatserna.

Det är lätt att säga att man har nolltolerans mot diskriminering, men att våga ta samtalen och att göra det på ett konstruktivt sätt, är desto svårare, konstaterar hon.

– Det krävs kunskap och träning för att du ska känna dig trygg nog.
Som ett led i ett större inkluderingsarbete kontaktades RFSL och personalen fick genomgå deras utbildningsprocess. 2019 hbtqi-certifierades Malmös samtliga mötesplatser för seniorer.

– Det är en sorts kvalitetsstämpel med ett viktigt signalvärde som spelar stor roll för många i hbtqi­gruppen. Det gör att du känner att du kan gå dit. Vi vet också att många kan ha levt ganska ensamma liv, vilket gör det extra viktigt, säger Hanna Svanberg, utbildnings- och processledare på RFSL.Redan från start bildades en arbetsgrupp med representanter från avdelningens samtliga verksamheter. Med stöd av RFSL har gruppen tagit fram en handlingsplan, ett levande dokument för det fortsatta arbetet.

– Att ha en arbetsgrupp som finns kvar är ett krav vi ställer. Forskningen visar att det är en framgångsfaktor. Annars är risken att det bara blir eldsjälarna som driver på, säger Åse Werner från RFSL, som har hållit i arbetet tillsammans med Hanna Svanberg.

I enlighet med handlingsplanen arbetar hela avdelningen nu med att se över hur de kommunicerar i text och bild, på sociala medier och vid fysiska möten. Vilka frågor de ställer och vilka ord de använder.

– Språkbruket och att ställa öppna frågor spelar verkligen roll. Fråga ”Hur ser din familj ut?”, inte ”Har du en man?”. Ett viktigt exempel är levnadsberättelserna, att tänka igenom hur frågorna är formulerade, säger Hanna Svanberg.

Hbtqi-relaterade ämnen och spörsmål finns numera med som en stående punkt på arbetsplatsträffarna. En gång om året kommer en aktiv övning stå på schemat, en gång en fortbildning. Höstens utbildning var en uppskattad föreläsning av Ann-Christine Ruuth, vars livsberättelse ligger till grund för filmen ”Min pappa Marianne”. I handlingsplanen ingår även att samverka med personalavdelningen för ett gemensamt synsätt kring diskriminering, medarbetarenkäter och rekryteringar, berättar Christina Widerstrand. Alla nyanställda får dessutom en kort­version av utbildningen.

– Den här certifieringen var väldigt rolig, särskilt eftersom hela avdelningen, och alla de olika yrkesrollerna, var med, säger Åse Werner.

Hälsa och förebyggande rymmer en lång rad verksamheter, allt från dagverksamheter till ledsagning och fixartjänsten. När personal från flera av dem visade intresse för certifiering, och medel beviljades av Socialstyrelsen, drog processen igång. Under ett halvår fick Hälsa och förebyggandes resterande 225 medarbetare utbildning i hbtqi-personers hälsa och livsvillkor, inkludering, diskriminering och bemötande. De fick diskutera och reflektera, göra övningar och syna såväl verksamheterna som sig själva.

– I dag har vi ett gemensamt språk och en gemensam grund att stå på när vi arbetar vidare, säger Christina Widerstrand, utvecklingssekreterare på avdelningen.

En grundläggande insikt och ögonöppnare för många, berättar Emilie Küng, är att det som är normativt och de har upplevt som självklart, inte alls är givet. Med nya glasögon får de både ett skarpare och bredare synfält.

– Senast i dag fick jag ett samtal från en kollega som pratade om detta, att välkommen för mig kanske inte är välkommen för dig. Det viktiga är att ha ett öppet sinne och att möta alla med samma respekt, säger hon.