Ensamhet bland äldre ökar inte

Äldre är inte mer ensamma nu än förr. Det visar ett forskningsprojekt på Karolinska institutet och Högskolan Dalarna.
– Vi ser rubriker i media där ensamhet framställs som en epidemi. Det stämmer inte – men siffrorna är höga och det finns all anledning att jobba förebyggande, säger Lena Dahlberg, professor i socialt arbete vid Högskolan Dalarna.

Forskningsprogrammet ”Åldrande, ensamhet och psykisk hälsa” har undersökt utvecklingen av ensamhet och social isolering och sett att nivåerna ligger stabilt över tid. Men det är relativt många i åldern 77 år och äldre, cirka tolv procent, som ofta eller alltid upplever att de är ensamma. Därtill kommer 20 procent till som uppger att de känner sig ensamma ibland.

– Att så pass många upplever en negativ känsla av ensamhet är allvarligt, menar Lena Dahlberg.

Hon uppmanar landets kommuner att uppmärksamma problemet och då inte förledas att tro att det är ett homogent fenomen. Ensamhet är en individuell upplevelse som kan delas in i tre olika typer:

• Emotionell ensamhet: upplevelsen att inte ha någon nära förtrogen vän.
• Social ensamhet: upplevelsen att sakna sociala relationer i vidare bemärkelse, att inte höra till en grupp eller ett sammanhang.
• Existentiell ensamhet: att känna sig avskärmad från andra och världen.

– En del av vårt forskningsprogram syftar till att ta fram ett mät­instrument för att kommunerna ska kunna identifiera att individer upplever ensamhet och vilken typ av ensamhet det handlar om, för att därefter kunna matcha med rätt åtgärd. För en person som lider av social ensamhet kanske en träffpunkt eller gruppaktivitet är bra.

– Men en person som upplever emotionell ensamhet har kanske redan de sociala sammanhangen, då är det inte säkert att en gruppaktivitet gör någon skillnad. Vi ska därför även ta fram en utbildning till omsorgspersonal, förklarar Lena Dahlberg.

Svensk och internationell forskning visar att äldre kvinnor löper högre risk att uppleva ensamhet än andra grupper.

– En stor riskfaktor är att förlora sin partner. Kvinnors medellivslängd är högre och de har därmed högre risk att bli ensamstående. Det har inte med kön i sig att göra.

Personer med hälsoproblem och personer med låg socioekonomisk ställning löper också större risk att känna sig ensamma, liksom personer med psykisk ohälsa som depression.

– Både hälsa och depression påverkar upplevelsen av ensamhet och vice versa, de påverkar varandra, säger Lena Dahlberg.

Ett begrepp som uppmärksammas allt mer är ålderism, det vill säga att det finns en uppfattning om äldre byggd på fördomar och stereo­typa föreställningar. Bilden av att en majoritet av äldre personer känner sig ensamma kan vara en del av det mönstret, tror Lena Dahlberg.

– Det ligger i linje med den negativa bilden av äldre personer som sköra och omsorgsberoende. Man lyfter inte fram att 85-90 procent inte känner sig ensamma och att många äldre personer är aktiva. Eftersom ensamhet är en viktig fråga att arbeta med förväxlas det lätt med att ensamheten ökar.

Nivåerna av ensamhet i Sverige ligger nära de som finns i övriga Nord- och Västeuropa, som i sin tur är lägre än i Syd- och Central­europa.

– Vi har en annan kultur där vi värnar vårt oberoende; vi vill inte flytta hem till barnen. I södra och centrala Europa har man en helt annan förväntan på sina barn. Om man lever i en kultur med höga förväntningar på att barnen ska ta hand om en är risken att man känner sig ensam paradoxalt nog större.

– Jämför med ungdomar. De har ofta många fler sociala kontakter än vuxna och äldre personer, men kan ändå känna sig ensamma. Det handlar mycket om vad man själv vill ha när det gäller sociala relationer.

Ensamhet kan påverka vår hälsa kraftigt och till och med öka risken att dö.

– Det finns studier som jämför det med rökning. Stressnivåerna ökar, sömnen blir sämre och immunförsvaret försvagas, säger Lena Dahlberg med reservation för att det alltid är svårt att fastställa samband mellan olika faktorer och vad som ligger bakom dem.

Hon tycker att problemet med ensamhet lyfts mer i dag, bland annat inom politiken. Men Lena Dahlberg efterlyser en bredare ansats som komplement till mer riktade insatser för att möta sociala behov.

– Många äldre personer är bra på att hitta på saker själva, bara det exempelvis går en buss, att man känner sig trygg på busshållplatsen och att det går att ta sig fram med rollatorn. Äldreomsorgen är viktig, men allt behöver inte vara socialtjänstens ansvar. Om vi bygger och tänker äldrevänligt, då blir samhället vänligt för alla.

Ensamhet och social isolering

Ensamhet och social isolering är inte samma sak. Ensamhet är en negativ känsla som uppstår när en persons relationer inte motsvarar den omfattning eller det djup som personen vill ha i sina sociala relationer. Social isolering är ett objektivt mått, baserat på antal sociala relationer en person har. En person med få sociala relationer behöver inte nödvändigtvis känna sig ensam och vice versa.