Nu finns ett mått på äldres välbefinnande

På en skala noll till hundra mår äldre kvinnor i Malmö 60. Männen mår 57. Men kan man må en siffra? Jo, faktiskt. Forskare har tillsammans med bland annat Malmö stad tagit fram en enkät som mäter äldres välbefinnande. Det kan bli ett viktigt verktyg för att mäta och utveckla insatser som gör att äldre mår bättre.

I ett forskningsprojekt tillsammans med Linnéuniversitetet, Malmö universitet, forskningsinstitutet Rise och ett par andra kommuner, har Malmö stad varit med och utvecklat en enkät för att mäta äldres välbefinnande. Jeanette Melin, forskare vid Linnéuniversitetet har lett projektet.

– Att mäta har vanligen två syften. Det ena är att man kan kartlägga hur det ser ut med välbefinnandet. Ser man att det finns skillnader i målgruppen kan man göra insatser.

– Det andra syftet är att utvärdera effekten av insatserna. Har den lett till den förändring man ville åstadkomma? Vilka insatser är mest effektiva och för vilka grupper?

På så sätt kan en bra mätmetod med andra ord på sikt leda till ökat välbefinnande. Jeanette Melin beskriver välbefinnande som en latent egenskap, det vill säga dold och inte möjlig att direkt observera.
– Genom att ställa frågor om välbefinnande kan vi komma åt det dolda inom oss.

Det kan vid en första anblick inte verka så svårt att fråga äldre hur de mår. Men det ligger mycket och noggrant arbete bakom att få fram en enkät som ger ett tillförlitligt och jämförbart index. Forskarna har tillsammans med kommunerna arbetat fram vilka frågor som skulle ställas, det vill säga vad som definierar välbefinnande, och hur de skulle formuleras. Dessa testades även bland äldre så att de som ska besvara enkäten förstår frågorna så som det är tänkt. Alla frågor måste dessutom fungera lika, det vill säga ha samma innebörd, för olika grupper, exempelvis kön, ålder och härkomst.

Marie-Louise Möllerberg, biträdande universitetslektor, har deltagit i projektet från Malmö universitet. Hon berättar att det finns många enkäter om välbefinnande gjorda sedan tidigare – men att ingen är tillräckligt bra.
– Vi ville utveckla ett nytt verktyg som ger tillförlitliga resultat som underlag för att ta rätt beslut.

Frågorna i enkäten rör olika upplevelser som glädje, framtidstro, meningsfullhet, självständighet med mera.
– Vi har strävat efter att ställa frågor som är positivt formulerade, eftersom välbefinnande är något positivt, förklarar Marie-Louise Möllerberg.
För att säkerställa att frågorna förstås och fungerar som tänkt, har forskarna använt sig av så kallad psykometrisk analys. Det är en statistisk metod för att avgöra hur bra en uppsättning frågor sammantaget mäter det man vill mäta.
– Dessa frågor fungerar väl tillsammans och är likvärdiga över ålder, kön och härkomst, konstaterar Marie-Louise Möllerberg.

Det som framför allt skiljer Malmö från de andra kommuner som deltog är antalet födda utomlands. 22 procent av de som har svarat på enkäten i Malmö har utländsk härkomst. Därför gjordes särskilda djupintervjuer under framtagandet av enkäten med personer som talar finska, arabiska och BSK (bosniska, serbiska, kroatiska). Forskarna kunde se vissa skillnader i hur begreppet välbefinnande uppfattas, men på det stora hela uppfattades enkäten likadant över språkgrupperna.

Resultatet visar att det inte är några större skillnader i välbefinnandet mellan olika grupper. Det sammantagna medelvärdet utifrån svaren på samtliga frågor hamnade på 60 för kvinnor och 57 för män. Bland yngre äldre (79 år och yngre) ligger medelvärdet på 61, hos äldre äldre (80 år och äldre) hamnar det på 58. När personer födda utanför Sverige i respektive grupp jämförs, ligger båda grupperna på 59.

Spridningen, det vill säga hur två tredjedelar av svaren fördelar sig, är också likartad, även om det finns en något större spridning bland männen.

– Det här indikerar ett jämlikt välbefinnande bland de svarande i Malmö, vilket är ett positiv resultat säger Jeanette Melin.

Samtidigt påpekar hon att det är för tidigt att dra några slutsatser kring vad resultaten säger i relation till andra.

– På sikt ska man så klart kunna ställa resultat i relation till andra kommuner. Man kan också ha mål om vilken nivå på välbefinnande man vill uppnå. Dessutom är det viktigt att värdera om det är me­delvärdet eller spridningen som är viktigast. Ett högt mätvärde med stor spridning kan vara ett större problem än ett något lägre mätvärde med mindre spridning.

För Malmö stad har deltagandet i forskningsprojektet inneburit ett stort engagemang med många lärdomar.
– Vi har varit väldigt involverade i att utforma enkäten. Vi tycker det är viktigt att ta del av forskning och jobba kunskapsbaserat. Vi ska inte gissa hur de äldre mår, vi ska veta. Det blir en kvalitetsgarant och är lärorikt på alla plan, både för individen, gruppen och hela organisationen, säger Gunilla Larsén, utvecklingssekreterare på hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen.