Rosenvingehuset

Västergatan 5

Byggår: 1534
Byggherre: Anna Pedersdatter

Rosenvingehuset

Rosenvingehuset är en av de allra tidigaste renässansbyggnaderna i Skandinavien och representant för en borgerlig stadsarkitektur som ur flera aspekter är unik i norra Europa. Byggherren Anna Pedersdatter var änka efter Christian II: s skrivare Mogens Jensen Rosenvinge, därav husets namn. Byggnaden är uppförd som ett parhus med två spegelvända lägenheter i två plan.

Ursprungligen hade man tänkt sig ett dubbelt så långt hus och förberett för ytterligare två liknande lägenheter. Detta arbete blev aldrig utfört, troligen beroende på vikande ekonomiska konjunkturer under senare delen av 1530-talet. Byggnadsstilen är delvis präglad av den nederländska renässansen men i ett mycket stramt och enkelt utförande. Den tidigare placeringen av ovanvåningens fönster kan avläsas i fasaden.

Som ett jämnt pärlband av glas över ett kritstensband, vittnar de om beställarens förtjusning för symmetri. Bägge lägenheterna har var sin ingång från gatan och mot gavlarna finns de parställda fönsteröppningarna till dagligstugan. De båda stora murverksöppningarna i fasadens mitt har tolkats som öppningar för burspråk eller salubodar. I övrigt är fasaden anmärkningsvärt enkel med få dekorationselement; reformationen, som genomfördes i Malmö 1529, har redan börjat sätta sina spår i arkitekturen.

Det enda mer avancerade dekorelementet är den kombinerade text- och bildtavlan ovanför den västra dörren med ett "memento mori"-tema. Kontrasterna mot de rika interiöra dekorationerna med gråtonsmålerier och papperstapeter — Nordens äldsta bevarade — är slående. Byggnaden hade trappgavlar med nio tinnar i varje gavel, vilka avlägsnades 1815, då huset genomgick en större ombyggnad och fick sin nuvarande fönsterindelning inpassad i en empirdräkt. Fasaderna återställdes i sitt 1500-talsskick i mitten av 1900-talet. Rosenvingehuset är byggnadsminne sedan 1993. /AR

 

Senast ändrad: 2019-03-24 11:52