Stadens historia

Malmös historia sträcker sig 800 år tillbaka i tiden, men spåren efter de första människorna är betydligt äldre än så. Den äldsta boplatsen är 12 000 år gammal. Malmö var länge en av Sveriges största industristäder. Idag är Malmö den stad i Sverige som växer snabbast.

Det äldsta Malmö

Sigill från 1300-talet

Sigill från mitten av 1300-talet som visar kyrkan som fanns före S:t Petri.

Malmö växte fram på 1200-talet på den strandrevel som bildar grunden för stadens centrala kvarter. Innan en tät bebyggelse växte fram söder om Norra Vallgatan var hela stranden ett sammanhängande marknadsområde, från Korrebäcken i väster vid nuvarande Malmöhus till Drottningtorget i öster. Den dåvarande strandlinjen fanns ungefär mitt i Östra Hamnkanalens sträckning.


Malmö år 1588.

Den äldsta avbildningen av Malmö från 1588.

Först år 1275 sågs Malmö som en stad. I ett frihandelsbrev nämns då Malmös borgare som cives, invånare i en stad. Den äldsta stadsliknande bebyggelsen verkar ha funnits vid kvarteren kring S:t Petri kyrka. Flera kvarter har grävts ut och de tomtindelningar som hittats har dateras till 1270-talet. S:t Petri kyrka började byggas omkring år 1300, men det har troligtvis funnits en romansk kyrka på samma plats tidigare.

Erik av Pommern satsar på Öresund

Unionskungen Erik av Pommern satsade stort på att skapa ett starkt Öresund som motvikt till den tyska Hansan under 1400-talet. Utbyggnaden av Köpenhamn, grundläggandet av Landskrona och införandet av Öresundstullen är några exempel på Erik av Pommerns initiativ.

I Malmö lät han bygga en kraftig stadsmur, ett kastell byggdes vid Västerport och staden fick del av kungens eget släktvapen som stadsvapen. Gripen finns kvar i Malmös stadsvapen än idag.

Karta över 1400-talets Malmö.

karta över Malmö under 1400-talet med strandmuren utritad. Den grå färgen markerar det tidigaste marknadsområdets ungefärliga utbredning.

1600-talets befästningar

Efter att Sverige övertagit Skåne år 1658 utvecklades Malmö till en garnisonsstad. Arbetena med att förstärka bastioner, murar och vallgravar runt staden gjorde att Malmö hade en av landets starkaste och modernaste fästningar. Östra Hamnkanalen tillsammans med bastionerna Vänersborg och Uppsala är rester av de försvarsanläggningar som anlades 1672-1675. De sista befästningsarbetena fullbordades 1697, men redan vid freden efter de dansk-svenska krigen i början av 1700-talet började man diskutera att riva befästningarna. Detta blev dock verklighet först i början av 1800-talet.

Karta över Malmös befästningar 1698.

Karta över Malmö 1698 med befästningarna fullt utbyggda. Gerhard von Buhrman, original Krigsarkivet i Stockholm.

Nedgång under 1700-talet

Efter att Skåne blivit svenskt förlorade Malmö rätten att bedriva handel med utlandet. Krigen och flera utbrott av pest gjorde att befolkningen minskade. Före pestepidemin år 1712 bodde det drygt 2 700 människor i staden, efter pesten var det bara 1 024 personer.

Först under andra halvan av 1700-talet ökade handeln och stadens befolkning började växa igen. År 1775 började hamnen byggas ut och samma år blev det tillåtet att sälja spannmål till utlandet igen. Hamnen hade stor betydelse för stadens utveckling.

Början på en industriell revolution

Förändringen av landsbygdens sätt att odla ledde till att det blev ett överskott på landarbetare. Det så kallade enskiftet som blev lag 1807 gjorde att marken samlades i större enheter och jorden kunde odlas på ett effektivare sätt. Samtidigt växte befolkningen. Många människor blev utan arbete och sökte sig in till städerna. I slutet av 1700-talet startades de första industrierna i Malmö. Textilindustrin var en av de första.

Industristaden växer fram

Mazettihuset vid Bergsgatan.

Mazettihuset, tidigare en chokladfabrik, nu ett kulturhus.

Vid mitten av 1800-talet kom industrialiseringen igång på allvar. När skråväsendet avskaffades kunde vem som helst starta företag och handeln släpptes fri. Behovet av mark för nya industrier och bostäder var stort. Arbetarstadsdelar växte fram i Kirseberg och på Lugnet, inte långt från Kockums mekaniska verkstad vid dagens Davidhallstorg. I slutet av 1800-talet uppfördes stadsdelen Möllevången som låg nära industrierna vid Bergsgatan. Stadens befolkning ökade från cirka 4 500 år 1800 till 60 000 invånare år 1898.
 
Södra stambanan mellan Malmö och Lund öppnades 1856 och järnvägen blev snabbt viktig för Malmö.

Sveriges tredje stad

Malmö har varit Sveriges tredje största stad sedan 1870-talet. Då kom varvs- och cementindustrin igång. Mot slutet av 1800-talet började kvinnorna att arbeta alltmer i fabrikerna, de flesta inom textilindustrin.

Efter andra världskriget fick Malmös industrier ett kraftigt uppsving. På 1950-talet arbetade hälften av de yrkesverksamma inom industri och hantverk. Utvecklingen nådde sin höjdpunkt på 1960-talet när Kockums var den största arbetsgivaren med ett av världens största varv.

Industrin fortsatte att utvecklas fram till oljekrisen 1973-74. När de stora industrierna lades ner under 1970- och 80-talen flyttade många ifrån Malmö.

Från industristad till kunskapsstad

Utsikt mot Västra hamnen och Turning Torso

Utsikt mot Västra hamnen och Turning Torso

Efter industristadens nedgång följde en period på 1990-talet med ekonomisk kris, i Malmö försvann 28 000 arbeten. Sedan dess har en enorm förändring skett. Industristaden har ersatts av en stad med högre utbildning, modernt boende och många små och medelstora företag. Malmö högskola öppnade år 1998 och är redan ett av landets största lärosäten för akademisk grundutbildning med över 21 000 studenter. 85 % av alla företag i Malmö har färre än 10 anställda.

 
Malmö är en av de städer i Sverige som växer snabbast. Stadens befolkning ökar, både genom invandring, inflyttning från övriga Sverige och att många barnfamiljer väljer att bo kvar. Nya stadsdelar växer fram och nya bostadsområden byggs. Västra Hamnen och Hyllie två stora utvecklingsområden och fler planeras. Infrastrukturen har byggts ut med Öresundsbron och Citytunneln, något som har betydelse för Malmö både idag och i framtiden.

Senast ändrad: 2019-10-14 13:56