Veckorapport 2

Här kan du läsa om arkeologernas arbete i Stora Hammar under vecka 45, 46 och början vecka 47.

Del av en kvarsten som hittades i ett av stolphålen till ett hus.

I ett stolphål till ett av långhusen fann vi den övre delen av en kvarnsten från en så kallad drejkvarn.

Utgrävningen har nu kommit igång ordentligt och nu är alla arkeologer på plats. Två dagar i veckan har vi en arkeolog från Länsmuseet i Kristianstad och en från Kulturen i Lund. Då är vi åtta som gräver, mäter och bevakar schaktningen.

Trots regn och rusk är det fortfarande torrt på flera ytor där grävmaskinen skrapar fram leran, den vanligaste jordarten.
 
Vi har nu banat av hela område 1, 2 och 4 och har börjat på område 3. Vi följer än så länge tidplanen, trots att det regnat mycket och att transportsträckorna är långa.
 
Vädret har varit riktigt dåligt. En halv dag försvann i regn, annars har vi varit i fält den mesta tiden.
 

Spår efter 18 hus

Vi har hittills fått fram minst 18 huslämningar. Av dem har 13 redan undersökts. De är alla av järnålderstyp och ligger inom område 1. De minsta är ett tiotal meter långa och det längsta är 36 meter långt. De minsta huslämningarna består av endast tre par stolphål. De längre har stolphålsparen grupperade med olika avstånd sinsemellan. Både de små och stora huslämningarna är typiska för yngre järnålder, det vill säga cirka 300—700 f. Kr.
 
Vi har tagit prov på jorden i stolphålen för att kunna få fram förkolnade sädeskorn och fröer som kan användas för 14C-dateringar.

Kvarnstenen i stolphålet 

Huslämningarna i område 2 och 4 är av samma typ som de andra husen och har mycket smala mittskepp. I några stolphål till ett av husen ligger flata stenar som verkar ha lagts dit när man rivit huset. En av stenarna var en del av en så kallad drejkvarn. Kvarnstenen är troligtvis lika gammal som huset, det vill säga från yngre järnålder. Ett av husen på område 3 är betydligt bredare och kan vara från vikingatiden.

Ett grophus är undersökt på område 1. Vi trodde ett tag att det fanns fler, men de visade sig vara djupare gropar istället. I grophuset fanns bland annat ett bryne och keramik från vikingatid. Liknande fynd finns i en grop i närheten. I några av de andra djupare groparna har vi även hittat mer tunnväggig keramik och den är sannolikt lite äldre, men ändå från yngre järnålder.
 

En brunn med en hundskalle

En av groparna har visat sig vara en brunn med en typiskt gyttjig botten. I brunnen hittades bland annat delar av en hundskalle. En keramikskärva kan möjligen dateras till äldre järnålder, vilket gör det svårare att tolka boplatsens kronologi.
 
I området har vi också undersökt många små cirkelrunda och grunda gropar. Groparna är cirka 1 meter stora. Vi har också undersökt några sotiga härdar i samma storlek med brända splitter av flinta. Dessa anläggningar tillhör sannolikt samma bosättningsfas som huslämningarna och de kan ha haft speciella funktioner. Keramikskärvorna i anläggningarna har inte daterats ännu.
 

Silver- och guldfynd

En bit silver

Med hjälp av en metalldetektor har vi hittat en bit silver från vikingatiden.

Arkeolog Jonas Paulson har varit här och sökt av ett område med metalldetektor. Ett av de mest intressanta fynden var en nål som troligen suttit på en spännbuckla (en typ av brosch). En bit silver (hacksilver) är ornerad och kan troligtvis dateras till vikingatid.

Jonas gick även över ett par yngre diken där han påträffade rester av ett förgyllt beslag som kan vara från folkvandringstid. Dikena har markerat gränsen mellan socknarna Kämpinge och Stora Hammar, och de visar att man under senare tid har grävt sig genom den boplats vi nu undersöker.
 
Skolklasser från Stora Hammars skola har besökts oss flera gånger tillsammans med pedagoger från Malmö Museer. Under vecka 47 har de även varit ute hos oss och grävt.
 
/Nils Björhem, projektledare

Senast ändrad: 2009-11-27 16:51