$left
$middle

Under 2021-2022 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Larsson, Åke Waldemar

  • 1913-1995

Under nära fem decennier förevigade den dokumenterande konstnären Åke Waldemar Larsson Malmös äldre miljöer.

Åke Waldemar Larsson var en genuin skildrare av Malmös äldre miljöer. Från 1950-talet och framåt dokumenterade Åke Waldemar stad och landsbygd i otaliga målningar, teckningar och litografier. Särskilt intresserade han sig för rivningshotade miljöer i främst Malmö med omnejd men även mindre byar som t ex Östra Torn, strax norr om Lund, och landskapen öster om Lund och Söderslätt, Trelleborg och Ystad. Förutom en noggrann återgivning av gator och byggnader skildrar Åke Waldemar gärna folklivet kring hus och gårdar. Bildspråket är naivistiskt. Perspektivet är småfolkets, en kärv men ömsint vardagsrealism.

Familj

Åke Waldemar Larsson föddes den 2 juli 1913 och växte upp i Arlöv med sina föräldrar, Signe och Enock, och två syskon, Iris och Sylvia. I mitten av 1930-talet träffar han Anna Lundholm (1915-1986) och de gifter sig i Johanneskyrkan 1937. Åke Waldemar flyttar nu till Malmö och kommer sedan att bli staden trogen.

Litet ovalt porträttfotografi av ett litet barn.

Litet ovalt klippt ateljéfoto föreställande Åke Waldemar Larsson vid 1,5 års ålder. Avfotograferad av Beatrix Bezeczki / Malmö Museer.

Utbildning

Pappan var yrkesmålare och Åke Waldemar valde att i 16-årsåldern att gå i dennes fotspår. Efter fyra år, 1929-1933, i lära hos målarmästarna Andersson och Larsson i Arlöv fick han anställning i firman och arbetade här fram till 1940. Parallellt med hantverksyrkesutbildningen studerade Åke Waldemar vid Skånska målareskolan och kom därefter att alltmer närma sig och intressera sig för det konstnärliga uttrycket. Under 1940-talet arbetade han hos målarmästare Annel på Jacob Nilsgatan och kanske var det i det ”Annelska husets” 1700-talsmiljö han inspirerades att dokumentera den gamla stadsmiljön.

Åke Waldemar tecknade även för Jules Schyl (1893-1977) och var kurslärare vid Hermods. Under 1950-1960-talen gjorde han flera studieresor till bl a Frankrike, England, Italien, Spanien och Norge.

Fotografi. målaratelje med tavlor på väggarna.

Dokumentation från Åke Waldemar Larssons ateljé, juni 1995. © Ingrid Nilsson / Malmö Museer.

Konst och stil

Åke Waldemar Larsson arbetade i många olika tekniker. Han målade i olja, akryl och gouache, tecknade i kol, blyerts och färgkrita, arbetade med grafik i form av litografier och linoleumsnitt samt skulptur i gips, lera och trä.

Åke Waldemar sökte gärna sina motiv bland hemstadens gator och gårdar. De kulturhistoriskt mest värdefulla är kanske hans motiv från gårds- och verkstadsmiljöer från ett Malmö som idag är försvunnet.

Han utvecklade över tid en personlig stil som kom att präglas av stämningsfull vardagsrealism och saklighet. Tillvägagångsättet förbereddes alltid av ett noggrant studium av de miljöer han vill skildra – i anteckningar, snabbskisser eller med kamera.

Trälåda med färgtuber i olika färger.

Målarskrin som tillhört Åke Waldemar Larsson. I skrinet ligger ett tjugotal tuber med oljefärg av olika fabrikat, kulörer och storlekar. Foto: Beatrix Bezeczki / Malmö Museer

Åke Waldemar Larssons samling

Mellan åren 1967 och 1994 anordnade Malmö Museer sex separatutställningar med Åke Waldemar Larssons malmömotiv. I samband med utställningarna införlivades ett flertal verk och tillsammans med dåvarande museichefen på Malmö Stadsmuseum, Sven Rosborn, gjorde han 1988 boken ”Det försvunna Malmö”.

Åke Waldemar Larsson dog den 19 mars 1995 och testamenterade hela sin samling om mer än 2000 egna verk till Malmö Museer. Hans önskan var att museet skulle sälja 20 procent av samlingen och av intäkterna bilda en fond för att kunna vårda och låta allmänheten ta del av konstverken. Till detta kommer en samling föremål, mestadels ateljéutrustning och konstnärsmaterial samt ett omfattande personarkiv.

sv