Till lokal navigering Gå direkt till innehållet
$left
$middle

Under 2022-2023 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Smedberg, John

John Smedberg

Arkitekt och upphovsman till bland annat Malmö Museum och synagogan i Malmö.

  • 1851-1913

När Malmö skulle bygga ett nytt museum utlystes en arkitekttävling. Detta var år 1896, sju bidrag inflöt. Tre av dem tilldelades första pris av en programkommitté med John Smedberg som adjungerad medlem. Förutom själv arkitekt var John Smedberg också ledamot av byggnadsnämnden, vice ordförande i museets konstnämnd, senare också ledamot av stadsfullmäktige och samtidigt lektor på Tekniska Elementarskolan. Under 1880- och 90-talen hade han också tillfälliga förordnanden som stadsarkitekt.

Programkommittén beslöt att inte något av tävlingsförslagen skulle byggas. Istället uppdrog man åt John Smedberg att rita huset "med ledning av förslagsritningarna och huvudsakligen i överensstämmelse med programmet för pristävlan". Resultatet finns alltjämt att beskåda, nämligen den gamla delen av den treklöver som idag är Malmö stadsbibliotek.

Bakgrund

John Smedberg föddes 1851 i Stockholm. Han utbildade sig till arkitekt vid Kongl. Akademien för de fria konsterna och fortsatte sedan sina studier vid den berömda École des Beaux-Arts i Paris. 1877 befann han sig i Rom och fick där kännedom om ett ledigt lektorat vid Tekniska Elementarskolan i Malmö. Smedberg sökte och fick platsen — "min håg har alltid stått till lärarkallet", skrev han i sin ansökan. Vid Elementarskolan skulle han stanna hela sitt liv. 1883 blev han därtill föreståndare för Tekniska Yrkesskolan. De sista åren av sitt liv verkade John Smedberg som rektor för Tekniska Elementarskolan.

Lärare och arkitekt

John Smedberg var således mycket aktiv och hade en stor arbetskapacitet. Själv förklarade han några år före sin död 1913 att den enda ledighet han unnat sig genom åren var några timmars promenad i Malmös parker under sommarferierna.

Ritat många kända byggnader

Parallellt med sina övriga engagemang etablerade han sig som praktiserande arkitekt, ett yrke som — liksom läraryrket — tycks ha varit ett kall för honom. Främst ritade Smedberg offentliga institutioner som skolor och bankbyggnader, men också några vanliga hyreshus. Till klenoderna må nämnas, förutom Museet (nuvarande Stadsbiblioteket), Elektricitetsverket (nuvarande Rooseum, filial till Moderna Museet i Stockholm) samt Synagogan.

Formspråk och stilideal

Vad som är god arkitektur diskuteras ständigt. John Smedberg har beskrivits som   eklektiker. Utbildad i 1800-talets formspråk skulle han i sin egen gärning komma att tillämpa alla dåtidens kända stilar, inte sällan i samma byggnad. Smedberg var Malmös mest betydande och produktive arkitekt under senare delen av 1800-talet och under det första decenniet av 1900-talet och hans byggnader, inte minst skolorna, kan idag upplevas som solitärer i stadslandskapet. Dock har hans stilideal varit av mindre betydelse för senare tiders arkitekter i Malmö och annorstädes. 20-talsklassicismen uppvisade stramare former och snart skulle funktionalismen göra sitt segertåg över landet.

  • Förlagsaktiebolaget, Östergatan 30. 1881.
  • Västra förskolan, Ostindiefararegatan. 1883.
  • Flickläroverket, Slottsgatan 28. 1884.
  • Telegrafverket, Norra Vallgatan 58. 1885.
  • Hushållningssällskapet, Carlsgatan 10. 1887.
  • Riksbankens lokalavdelning, Östergatan 32. 1888.
  • Tekniska skolorna 1, Kungsgatan. 1896.
  • Malmö Museum, Regementsgatan 3. 1901.
  • Elektricitetsverket, Gasverksgatan 1. 1901.
  • Synagogan, Föreningsgatan 24. 1903.
  • Realskolan, Fersens väg 1. 1908.
  • Tekniska skolorna 2, Föreningsgatan 41. 1908.
  • Affärs- och kontorshus, Storgatan13 A . 1908.
  • Johannes folkskola, Nikolaigatan. 1909.
  • Sparbanken Bikupan, Östergatan 28. 1909.

Relaterat

sv