Boris Kustodijev

Boris Kustodijev (1878-1927) var egentligen fast besluten att bli präst, men parallellt med teologistudierna fick han privatundervisning hos flera erkända ryska konstnärer och snart övertog konsten helt Kustodijevs liv.

En av dem som undervisade Kustodijev var Ilja Repin som hade stora förväntningar på Kustodijevs talang. Kustodijev gjorde långa studieresor till både Spanien, Frankrike, Italien, Österrike och Tyskland, men återvände alltid till Ryssland som förblev hans bas.

I sina målningar skildrade Kustodijev ofta sina egna personliga stämningar och intryck som han visualiserade i en särpräglad rysk, men ändå internationell stil.

Badet

Boris Kustodijev, "Badet", 1910

Oljemålning på duk, 1910
82,5 x 105 cm
Signatur: B. Kustodiev 1910, nvh
Gåva av konstnären, 1923

Kustodijev målade många motiv som visade på det gamla Ryssland. Bilderna visar en hänförande syn på kvinnlig skönhet, men på samma gång en touch av ironi mot hans modeller, en absolut realism i detaljer och en mycket fri behandling av bildens komposition.

I samma tradition som Zorn avbildade sina dalkullor har Kustodijev här avbildat ryska kvinnor som ska bada. Det finns en färgglad saftighet i hans målning vars motiv känns dramatiserat med den unge mannen som rider in i bilden från vänster.

Porträtt av godsägare A P Warfolomev

Boris Kustodiev, "Porträtt av godsägare", 1902. Foto: Andreas Nilsson/Malmö Konstmuseum

Oljemålning på duk, 1902
192 x 68,5 cm
Signatur: B Kustodiev 1902, nhh
Inköpt av konstnären/Fru Julie Kustodiev för medel ur ryska fonden 1923

Om porträttet skrev Kustodijev den 14 december 1902, samma år det målades, till sin fästmö: "Det är det intressantaste av alla de porträtt som jag gjort hittills". Om modellen hade han skrivit till fästmön den 9 december: "Det är en typ som man möter mycket sällan – denna blandning av kulakmentalitet och fenomenal girighet – med liberala idéer och dumhet och en bondes list. Inte för allt i världen skulle jag kunna tro att det var en adelsman, och dessutom en bildad person... Vilken massa".

Den avslöjande skildringen av en rysk smågodsägare belönades med en Grand Prix-medalj vid en stor utställning i München 1903. Den äger mycket av den virtuositet som präglar Anders Zorns måleri, men här finns också ett penetrerande av det mänskliga som Zorn aldrig fördjupade sig i.

Senast ändrad: 2014-10-30 14:25