En egen röst

6 juni – 7 september 2014

Marie Høeg/Bolette Berg, "Utan titel" © Marie Høeg/Bolette Berg, Preus museum

Kampen for kvinnlig rösträtt stod i centrum när kvinnorna gjorde sin egen manifestation på Baltiska utställningen i Malmö for hundra år sedan. I sommarens samarbete mellan Malmö Konstmuseum och Moderna Museet Malmö ges exempel på olika strategier i arbetet för ett jämställt samhälle.

Ett antal konstnärer verksamma idag har i En egen röst – om kvinnors kamp för rösträtt och mänskligt utrymme blickat bakåt i historien mot det reformarbete som utfördes för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter vid förra sekelskiftet. Andra har arbetat med dagsaktuella frågor om kvinnors situation och tillgång till det offentliga rummet i var samtid.

Med en lokal historia från Malmö 1914 som utgångspunkt visas några av de metoder som idag används for att bemöta förtrycket i en fortsatt ojämlik värld, samt på vikten av att ständigt göra ny- och omläsningar av historien utifrån olika perspektiv.

Petra Bauer, "Ämne: Vad kvinnorna vilja", 2014, installation om den kvinnliga rösträttsrörelsen med historiska affischer från Arbetarrörelsens arkiv. Foto: Andreas Nilsson

Svenska kvinnors utställning i Malmö 1914

Under ett par sommarmånader 1914 invaderades Malmö av besökare som kom för att se den Baltiska utställningen, en konst- och industrimassa präglad av framtidstro och utvecklingsoptimism. Pa utställningsområdet fanns även Svenska kvinnors utställning. I en fullskalig kopia av det vita barockslottet Årsta, där kvinnorättskämpen Fredrika Bremer växt upp, diskuterades svenska kvinnors situation.

Flera av landets kvinnoorganisationer deltog i utställningsarbetet där den borgerliga kvinnorörelsen var drivande. Samtliga medverkande på Årsta var kvinnor – från trädgårdsmästaren till restaurangchefen. Man visade konst av kvinnliga konstnärer och i biblioteket kunde man läsa böcker av kvinnliga författare. Frågan om kvinnlig rösträtt var brännhet och man drev också ståndpunkten att gifta kvinnor borde förklaras myndiga. Stora samhällsförändringar stod för dörren och kvinnorna ville vara med och påverka.

Maj Hasager, "Lovsånger till okända hjältinnor", 2013-14, installation. Foto: Andreas Nilsson

Maj Hasager, "Lovsånger till okända hjältinnor", 2013-14, installation. Foto: Andreas Nilsson

Begreppet feminist började användas i Europa under 1890-talet samtidigt som kvinnorörelsen, ofta i form av samtals- och diskussionsklubbar, organiserades på flera håll. Gult eller guld, som symboler för gryning och upplysning, och vitt, renhetens färg, blev den internationella kvinnliga rösträttsfrågans kulörer.

I Storbritannien valde suffragetterna, vars radikala aktioner skakade om det brittiska samhället, istället färgerna grönt för hopp, vitt for renhet och violett for värdighet. När suffragetterna inte fick gehör för sina krav svarade de med att anlägga bränder, klippa av telegraftrådar och attackera konstmuseer. När de sedan fängslades protesterade de genom att hungerstrejka med risk för sina liv. Medsystrarna i Sverige förde sin kamp under betydligt lugnare former.

De nordiska länderna var relativt tidiga med att införa rösträtt för kvinnor. I Finland hade kvinnor fått rösträtt redan 1906, i Norge 1913 och i Danmark skulle kvinnor få rätt att rösta 1915. Men i Sverige var motståndet större och först 1921 fick svenska kvinnor delta i riksdagsvalet.

Roxy Farhat, Hanna Stenman och Johanna Friedman, "Minimal kompetens", 2014. Ett 12-stegsprogram för att frigöra sig från patriarkatet. Foto: Andreas Nilsson

En egen röst – 100 år senare

Utställningen på Malmö Konstmuseum presenterar ett flertal nyproducerade verk tillsammans med inlån och arkivmaterial. Som en röd trad i utställningen framträder de strategier och metoder som kvinnor använt för att organisera sig och på olika sätt ta plats i det offentliga rummet. Med utgångspunkt i några av de feminismer som diskuteras idag ger utställningen plats åt verk som både omfattar globala utblickar och berättelser med lokal förankring.

Curatorer: Marika Reuterswärd, Cecilia Widenheim och Joa Ljungberg

Sofia Hultin på stadsvandringen "I'm Every Lesbian", om Malmös lesbiska historia. Stadsvandringen fanns även som audioguide på konstmuseet.

Medverkande konstnärer

Verk av följande konstnärer visas: Petra Bauer, Catti Brandelius, Matthijs De Bruijne, Kajsa Dahlberg, Nathalie Djurberg och Hans Berg, Roxy Farhat i samarbete med Shaza Albatal, Andrea Geyer, Unni Gjertsen, Grand Domestic Revolution Library/Casco – Office for Art, Design and Theory Utrecht, Maj Hasager, Marie Høeg, Sofia Hultin, Annica Karlsson Rixon, Anna Konik, Minimal Kompetens, Martha Rosler, Fia-Stina Sandlund, Ann-Sofi Sidén och Carla Zaccagnini.

Carla Zaccagnini, "Elements of Beauty". Genom en audioguide och ett skuggalleri med tomma ramar får besökaren ta del av den radikala civilisationskritik som suffragetterna framförde 1913–14.Foto: Andreas Nilsson.

Senast ändrad: 2017-10-03 10:54