I skuggan av kriget

Museet som flyktingförläggning
8 maj–20 september 2015

Trapphallen på Malmö museum 1945.

Trapphallen på Malmö museum 1945. Foto: KW Gullers, 1945 © Nordiska museets bildbyrå

70 år efter andra världskrigets slut uppmärksammar konstmuseet ett antal konstnärer som var verksamma i skuggan av kriget. De utställda verken berättar om en av de mörkaste perioderna i Europas historia, men även om en tid då Malmö museum förvandlades till flyktingförläggning.

I slutet av april 1945 hade behovet av lokaler i Malmö blivit akut för att kunna ta hand om de flyktingar och fångar som kom från koncentrationslägren med Röda Korsets vita bussar. Det berättas hur Ernst Fischer, dåvarande chefen på Malmö museum, samlade personalen den 27 april för att dagen därpå öppna museet för flyktingarna. Under närmare sex månader fungerade museet som karantänsförläggning, och som mest vistades 500 personer samtidigt på Slottsholmen.

Händelsen manar till eftertanke men ställer också en rad angelägna frågor om vår syn på vad ett konstmuseum är och vad en offentlig institution kan vara. Vilken situation skulle bemötas med en sådan radikal solidaritetshandling idag? Vilken händelse skulle framkalla samma handlingskraft och snabba mobilisering?

Jadwiga Simon-Pietkiewicz, "Kinesen" (ungersk judinna), 1945. Foto: Vladimira Tabakova

Polska verk från koncentrationslägret

Två av de koncentrationslägerfångar som kom till Sverige i maj 1945 var de polska konstnärerna Jadwiga Simon-Pietkiewicz och Maja Berezowska. De kom från nazisternas kvinnoläger i tyska Ravensbrück, fortfarande iklädda lägrets uniformer när de anlände till Sverige. Under armen bar Jadwiga Simon-Pietkiewicz ett paket inslaget i smutsigt omslagspapper. Inuti fanns hennes teckningar från lägret, gjorda på stulet papper med stulna pennor och färgkritor. En handling som var belagd med dödsstraff, men det hindrade henne inte.

Maja Berezowska, "Två väninnor", 1942. Foto: Matilda Thulin

Jadwiga Simons lägerkamrat Maja Berezowska arbetade för olika tidskrifter som Le Figaro och Le Rire i Paris under mitten av 1930-talet. Hon gjorde bland annat karikatyrteckningar föreställande Adolf Hitler, vilket ledde till böter efter att tyska ambassaden i Paris stämt henne. Men nazisterna nöjde sig inte med det, och efter att hon återvänt hem till Polen fängslades hon för att sedan skickas vidare till lägret Ravensbrück.

De polska konstnärernas motiv är hämtade från tiden i lägret och berättar om en tillvaro präglad av sjukdom, svält och död. Och mitt i isolering och förtvivlan lyser det kamratskap som rådde mellan fångarna igenom.

Lotte Laserstein, Sven Xet Erixson & Per-Oskar Leu

Lotte Laserstein, "Der Emigrant", 1941. Foto: Matilda Thulin

I skuggan av kriget innehåller verk av den judiska exilkonstnären Lotte Laserstein som flydde till Sverige redan 1937 och ingick skenäktenskap för att få uppehållstillstånd. Hennes mor var kvar i Tyskland och dog 1943 i koncentrationslägret Ravensbrück efter att ha blivit nekad inresetillstånd till Sverige.

I utställningen visas också Sven Xet Erixsons monumentala målning ”Flyktingar i Malmö Museum” från 1945, i Folkets hus ägo i Göteborg. Målningen skildrar hur luggslitna och utmärglade flyktingar tas emot av vitklädda sjuksköterskor och leds runt bland konstföremålen på konstmuseet. 

Även den norske konstnären Per-Oskar Leus ljudverk från 2014 ingår i utställningen. Det är en magisk iscensättning av Bertolt Brechts dikt "An die Nachgeborenen" som Brecht skrev 1939, det året författaren sökte exil först i Danmark och sen i Sverige.

Senast ändrad: 2016-04-18 11:47