Axplock ur museets samlingar

Malmö Museer har till uppdrag att bevara och tillgängliggöra föremål och fotografier för framtiden. Samlingarna är resultatet av 170 års verksamhet. På den här sidan presenterar vi ett axplock av föremål och fotografier, som regelbundet fylls på.

En päronhjälm från 1600-talet

Under 1500- och 1600-talen var Malmöhus slott en betydande försvarsfästning i det danska riket. Tyvärr finns det inte så många föremål i Malmö Museers samlingar som berättar om denna period i slottets historia. En päronhjälm från 1600-talet köptes in till museet 1959 för att man skulle kunna visa hur Malmöhus garnison en gång var beväpnad och utrustad.

Päronhjälm från 1600-talet

Päronhjälm från 1600-talet

Päronhjälmen som finns i Malmö Museers samlingar är tillverkad i stål, smyckad med 12 dekornitar i koppar, driven ur ett och samma järnstycke och väger 1,7 kg. Det finns ingen stämpel på hjälmen som ger oss vägledning om var den är tillverkad.

Hjälmtypen utvecklades ur den medeltida järnhatten i Italien under 1500-talet. Den blev snabbt populär i hela Europa. Skyttehuvan kallas päronhjälm efter den franska beteckningen cabasset. Den utmärks av en relativt hög hjälmklocka som avslutas med en bakåtlutad tipp. Namnet fick hjälmen efter den bakåtriktade spetsen som avslutar hjälmklockan och som påminner om stjälken till ett päron.

Vid 1600-talets början bars päronhjälmen främst av infanteriet, det truppslag inom armén som strider till fots, men den användes också av soldater till häst, till exempel dragoner. Fotfolket, soldater till fots, var ofta beväpnade med pikar och musköter och hjälmen blev allt vanligare i samband med att de flesta soldater utrustades med handeldvapen. Till skillnad från tidigare hjälmtyper med djupt nedsvängda brätten, hade päronhjälmen nämligen ett smalt horisontellt brätte som inte hindrade att man lade an ett handeldvapen mot kinden.

Hjälmen bars också till paradutrustning, som till exempel i Rembrandts målning ”Mannen med guldhjälmen”.

Läs hela artikeln om päronhjälmen här.

Senast ändrad: 2019-09-04 14:12