IMMS – nytt logistiksystem för hantering av medier
Den 25 januari började biblioteken använda sig av ett så kallat intelligent mediehanteringssystem, Intelligent Material Management System (IMMS). Här berättar vi om systemet, vilka förändringar det för med sig, varför förändringarna sker och hur de kan påverka dig.
IMMS (Intelligent Material Management System) är ett logistiksystem för hantering av medier med hjälp av algoritmer. Algoritmer ingår i programvaror och består av instruktioner om vad som ska utföras och i vilken ordning för att uppnå ett resultat. Algoritmerna styrs av bibliotekarier. Bibliotekarier gör fortfarande inköp av litteratur och andra medier.
IMMS känner av om en viss litteratur saknas på hyllorna. Finns det en stor efterfrågan av en viss sorts böcker på ett bibliotek så kommer många av de böckerna finnas där.
Målet med att använda IMMS är att frigöra tid och resurser. Tid som istället kan användas till att möta fler besökare och jobba mer med litteraturförmedling.
En rapport från då biblioteken i Köpenhamn och Århus införde samma system, visar att IMMS kan effektivisera hanteringen av medier med hela 40 procent. Med IMMS kan biblioteken även använda sin mediebudget på ett bättre och smartare sätt.
Införandet av IMMS innebär att biblioteken kommer att gå över till att ha ett så kallat flytande bestånd av medier. Det betyder att vi kommer att ha en gemensam samling av böcker och andra medier för alla våra folkbibliotek. I framtiden kommer nästan all litteratur på våra bibliotek att bli flytande. Men just nu är det bara samlingen med facklitteratur för vuxna som är flytande och gemensam för alla bibliotek.
Enkelt sagt kan man säga att tidigare hade varje bok ett fast hem på ett visst bibliotek, som den alltid återvände till. Med ett flytande bestånd har boken inte ett fast hem utan skickas till det bibliotek som behöver den mest, eller där den typen av böcker är mest efterfrågad.
I och med övergången till det IMMS förändrades också hur vi arbetar med reservationer. Numera ställs de upp på numrerade hyllplan, utan namnlappar eller annan information. Det är förståeligt att det kan upplevas krångligt med ett nytt system – att du nu måste leta efter dina böcker i stället för, som tidigare, en lapp med de tre första bokstäverna i ditt efternamn.
Men det finns flera fördelar med det nya systemet:
- Det underlättar personalens hantering vilket är en stor fördel. Bibliotekspersonal hanterar dagligen en stor mängd medier vilket är en tung och krävande arbetsuppgift. Med det nya systemet räcker det med att personalen hanterar en bok en gång, på vägen från återlämning till reservationshylla. Den tidigare hanteringen var mer omständlig och innebar fler lyft för personalen.
- En viktig uppgift för biblioteken är att värna om besökarnas anonymitet och det nya systemet är helt anonymt eftersom det är helt papperslöst.
- Det behövs inte längre pappersremsor i böckerna, vilket gör att vår miljöpåverkan minskar. Det blir minskad pappersanvändning och minskat slitage på skrivare vilket ökar deras livslängd.
För att hitta din reservation behöver du veta två saker:
- Numret på hyllan där din bok står.
- Titel/författare på din reserverade bok.
Den informationen hittar du i ditt reservationsmeddelande. Reservationsmeddelandet skickar vi till dig via mejl eller brev. Om du har numret och titel/författare ska det vara enkelt att hitta boken.
Om du inte hittar din reservation, hjälper gärna personalen på våra bibliotek dig att hitta dina reservationer.
Faktaböcker har gått över till att vara flytande, det vill säga att det finns en gemensam samling för alla våra bibliotek av faktaböcker. IMMS hjälper till att fördela böckerna mellan biblioteken utifrån var de passar bäst för tillfället. Så om du hittar något oväntat på ditt lokala biblioteks faktahyllor vet du varför. Men det innebär också att det just nu kan vara lite rörigt på hyllorna. Vi jobbar löpande med att rätta till detta.
På grund av att vi börjat använda IMMS har antalet medier på nyhetshyllan tillfälligt minskat. I dagsläget innehåller nyhetshyllan bara skönlitteratur. På sikt ska det finnas nyhetshyllor som innehåller både fack- och skönlitteratur, medier för barn och unga och medier på andra språk än svenska.