Sveriges första modehus

Fördjupningsmaterial till utställningen Augusta Lundin - Sveriges första modehus. Augusta Lundin (1840–1919) öppnade 1867 Sveriges allra första couture-ateljé och tog det franska modet till Sverige.

För dig som har bråttom eller svårt att läsa längre texter

Följ vårt snabbspår med korta sammanfattande texter. De hittar du i de rosa rutorna under varje avsnitt.

Modevärlden som vi känner den idag, fick form i Paris under den senare delen av 1800-talet. Då etablerades modehus med namnkunniga modeskapare i spetsen. Arbetet var beroende av ett helt nätverk av spinnerier och väverier, textilgrossister, sömmerskor, tecknare och formgivare. Därtill kom modevisningar, modetidningar och lanseringsfester, vidare till varuhus, butiker och sist men inte minst de kunder som tog till sig modehusens nya stilar och smaker.

Sömmerskan Augusta Lundin (1840–1919) öppnade 1867 Sveriges allra första couture-ateljé, där så kallad fransksömnad var en specialitet – helt enkelt svenska för ”högre sömnad”, alltså haute couture. Hon tog det franska modet till Sverige och hennes kunder i kungahuset, adeln och societeten, men även i kulturvärlden och näringslivet fick ta del av det europeiska modets växlingar.

Snabbspår

Augusta Lundin öppnade Sveriges första modehus. Hennes kunder var kändisar och förmögna människor. De ville ha lika fina kläder som folk i Paris. Hennes företag blev stort och berömt i hela landet.

Porträttfoto på Augusta Lundin, äldre kvinna i gammeldags kläder.

Augusta Lundin.

Sömmerskan Augusta Lundin

Redan som 14-åring hade Augusta Lundin påbörjat sin utbildning i fadern Anders Lundins skrädderi i Kristianstad. 1863 flyttade hon till Stockholm och idareutbildade sig till mode- och finsömmerska.

Bara ett par år senare, 1867, startade hon sin egen ateljé i tre små rum på Malmskillnadsgatan i centrala Stockholm. Ateljén drevs med hjälp av två av hennes systrar, Antonia och Maria.

Snabbspår

Augusta började jobba redan när hon var 14 år gammal. Hennes pappa var skräddare. Hon flyttade till Stockholm och öppnade sin egen verkstad. Två av hennes systrar hjälpte henne. De sydde kläder som alla ville ha.

Festklänning från 1880-tal.

Mötesplats och arbetsplats

Augusta Lundins modehus var indelat i olika avdelningar. En halvtrappa upp från gatuplanet låg entré och butik där man kunde handla accessoarer och tillbehör. Ateljén låg högst upp, på tredje våningen.

På andra våningen fanns salongen, där Augusta Lundin tog emot sina kunder. Här valdes modellerna och tygerna ut och plaggen provades, medan kunderna serverades te eller ett glas likör. Efter att man tagit mått på kunden och gått igenom val av modell och tyg, utfördes i regel tre provningar.

Snabbspår

Augusta Lundins företag blev stort. Hon tog väl hand om sina kunder. Augusta var mycket kunnig och gav sina kunder råd vid val av kläder. Hon sydde vackra balklänningar till drottningar och prinsessor.

Äldre fotografi på sömnadsatelje.

Augusta Lundins ateljé vid Brunkebergs torg i Stockholm omkring 1900. På bilden syns sömmerskor, proverskor och tillskärare i arbete. Stadsmuseet/okänd fotograf.

Arbetet bakom kulisserna - sömmerskorna i ateljén

Under 1880-talet hade Augusta Lundins verksamhet vuxit till 26 rum i tre våningsplan, där 160 anställda producerade upp till 30 plagg om dagen under högsäsong. Som mest hade modehuset 175 sömmerskor.

Arbetsvillkoren var ofta tuffa för sömmerskor, men Lundin var en modern och populär arbetsgivare. 1890 förkortade hon arbetstiden med två timmar, från 8–20 till 9–19, alltså tio timmars arbetsdag, med en timmes avbrott för gratis middagsmål. Hon betalade för övertid, var behjälplig med sjukvård och gav fjorton dagars betald semester, vilket var ovanligt för tiden.

Snabbspår

Augusta var en bra arbetsgivare. Hennes sömmerskor fick bra lön, semester, sjukvård och gratis lunch. Allt arbete gjordes per hand av olika personer. De sydde olika delar – ärmar, kjol och liv för sig. Till slut satte man ihop den färdiga klänningen. Det kallas för montering.

Worth-klänning, 1860-tal. Foto: Andreas Nilsson/Malmö Museer.

Bobergh & Worth

Augusta Lundins koppling till den franska modevärlden handlade inte bara om smak och stil, utan också om personliga kontakter. Engelsmannen Charles Frederick Worth (1825–1895) och svensken Otto Gustaf Bobergh (1821–1882) arbetade för den franska tygfirman Gagelin, men fattade beslutet att starta eget modehus.

Snabbspår

Augusta hade en berömd granne, Otto Gustaf Bobergh. Han hade varit delägare i ett modehus i Paris som hette Worth. Han flyttade tillbaka till Stockholm. Där träffade han Augusta och hjälpte henne med goda råd hur man driver ett modehus.

Middagsklänning från 1893.

Skönheten ligger i detaljerna

Det skickliga arbetet med tillskärning och sömnad visar couturens hemligheter, särskilt om man synar plaggen från insidan. Där syns hur man bygger upp siluetten, ungefär som ett snörliv, med formande fjädrar av valben eller stålspalter. Snörlivet formades med nio till tolv fjädrar, infällda i sydda kanaler. Liven var välarbetade med dekorativa veck, rynkningar, påsydda band och broderier i olika finhetsgrad.

Många kunder hade sin egen provdocka med personliga mått. Då kunde en aftonklänning tillverkas på bara tre dagar. Varje del av plagget syddes av olika sömmerskor. Ett rationellt arbete, men i slutänden var det ett ypperligt hantverk, där varje moment gjordes för hand.

Klänning från 1910-tal. Klänning med halvlång ärm av rosafärgad silkestyll och chiffong, garnerad med svart tyllspets med dekor av guldtråd, svart silkestyll och brunt pälsverk. Underklänning av rosafärgad taft. Har burits av Tyra Kockum (1884- ); dotter till bergsingenjören Frans Henrik Kockum (1840-1910) och h.h. Louise von Platen (1851-). Foto: Andreas Nilsson / Malmö Museer.

Tidsenligt och modemedvetet

För Augusta Lundins kunder handlade det om att vara representativa och med klädseln visa upp status och prestige. Dåtidens garderober var omfångsrika. De innehöll kläder för sex till sju aktiviteter, där aftonkläder dessutom skulle varieras, från teaterbesök till stor gala.

Augusta Lundin kunde tillgodose alla önskningar och behov: från elegant visitdräkt, välsittande riddräkt och vackra brudklänningen till spektakulära maskeradkostymer. Det finns flera exempel, där även tillbehören accentuerar dåvarande modestilar.

Snabbspår

Augustas fina kunder behövde många olika dräkter. De gick ofta på middag och bal, bröllop och maskerad. På sin fritid red många. Det var viktigt att vara fint klädd på hästryggen.

Kundkrets med hög status

Det var över- och borgarklassens eleganta damer som utgjorde Augusta Lundins kundkrets. Att alltid klä sig elegant och moderiktigt var ett sätt att visa stil och status. Ju högre samhällsställning kunderna hade, desto bättre reklam var det för modehuset som stod som garant för god smak och hög kvalitet.

Åtminstone två gånger om året förnyade damerna garderoben. Men behövdes det en dräkt vid speciella högtidliga tillfällen, då anlitades Augusta Lundin för snabb och säker leverans.

Aftonklänningen som Selma Lagerlöf bar när hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1909 är ett exempel. Här visar vi ett urval porträtt av några av dåtidens kända kvinnor som alla var kunder hos Augusta Lundin och som bar en del av de dräkter som finns i utställningen.

Snabbspår

Augusta Lundins kunder var kändisar. Det var viktigt för dem att alltid klä sig fint och modernt. De beställde nya dräkter flera gånger om året.

Efterspel: Nya tider, nya stilar

Efter första världskriget hade konkurrensen ökat. I Stockholm fanns exempelvis NK:s Franska, Märthaskolan, Nanna Bagge och Systrarna Tunborg. De utmanade Augusta Lundins ateljéer vad gällde kvalitet, trendkänsla och tidsanda. Dessutom hade konfektionen slagit genom och färdigsydda plagg valdes framför ateljésydda.

Efter Augusta Lundins död 1919 övertogs företaget av två syskonbarn. Flera trogna kunder fanns kvar i kundkretsen. Med tiden ombildades företaget. Det blev i början på 1930-talet en mindre sömnadsateljé under namnet Maison Augusta, men avvecklades helt 1939.

Att skapa mode handlar inte enbart om att hitta nya stilar. Det handlar även om att bemästra ett hantverk in i minsta detalj. Respekt för hantverket är Augusta Lundins arv in i vår egen tid. Hon var en yrkesstolt sömmerska och ledare med internationell utblick, som hade förmåga att skapa stil som väcker förundran än idag.

Snabbspår

Augusta Lundin dog 1919. Företaget togs över av två syskonbarn och ändrade namn. Konkurrensen hade hårdnat och många började köpa färdigsydda plagg. 1939 upphörde verksamheten helt. Augusta Lundin är minnesvärd som sömmerska och ledare. Idag gläds vi åt hennes vackra skapelser.

Utställningen produceras gemensamt av Thielska Galleriet, Malmö museer och Göteborgs stadsmuseum.