Tidslinje

Viktiga lagar, händelser och reformer som på olika sätt har med mänskliga rättigheter, synen på människors lika värde eller hatbrott att göra. Tidslinjen visar också hur saker
förändras med tiden.

På 1800-talet var det till exempel olagligt i Sverige att ha sexuellt umgänge
med en person av samma kön. 1944 blev det lagligt, men ansågs vara en psykisk sjukdom. 1978 avskaffades den diagnosen och idag är det alltså extra allvarligt att att utsätta någon för kränkningar och våld om motivet riktar sig mot den sexuella läggningen. Pendeln har svängt.

Två äldre fotografier på två medelålders män.

Frans Albert Pettersson och Lars Konrad Johansson. Foto: Stockholmspolisen, Stadsarkivet 1897

1864 Lagen om otukt som mot naturen är

Samlag mellan personer av samma kön ansågs onaturligt och förbjöds 1864. Redan tidigare var sex mellan personer av samma kön förbjudet, men då enbart av religiösa skäl.

Frans och Lars

På kvällen den 19 augusti 1897 gav sig arbetskarlen Frans Albert Pettersson och måleriarbetaren Lars Konrad Johansson ut till Ladugårdsgärdet. Där hade de sedan sex med varandra. De blev upptäckta av vakter och gripna. Under polisförhöret visade det sig att Frans och Lars hade haft en kärleksrelation i tio år. Till och från hade de varit sammanboende. De dömdes till tre månaders straffarbete för ”otukt, som mot naturen är”.

Till vänster ett avfotograferat förhörsprotokoll och till höger i bild ett foto från 1922 på en man klädd i kvinnokläder.

Till vänster: Förhörsprotokoll efter förhör med Georges-Kobel. Till höger: Gustaf Alrik Karlsson dömdes för lösdriveri i Göteborg 1922. Gustaf var klädd i kvinnokläder vid gripandet. Foto: Stockholms stadsarkiv.

1885 Lösdriverilagen

På den här tiden hade Polisen i uppgift att ”uppfostra” allmänheten. Den som inte kunde bevisa att han eller hon hade arbete blev registrerad och varnad. Många utsatta grupper tvingades till straffarbete, särskilt romer och resande folk. I sina rapporter beskriver polisen dem som ”tattare”. Det ansågs värre än att vara ”vanlig” lösdrivare. De uppfattades också som särskilt kriminella.

Köksbiträdet Gustav Alrik Karlsson blev gripen i Göteborg den 1 april 1922 och anhållen för lös driveri. Han var då klädd som kvinna och hade ett löshår fastsatt över sitt eget. ”Förklädnaden var anlagd i oredligt syfte och för att få tillfälle att bedraga andra män” står det i polisrapporten.

År 1899 varnades Angelo Augostino Georges-Kobel för lösdriveri. På baksidan av kortet har polisen bland annat antecknat att Georges är kringgående handlande och ”till hälften n-ras”.

Även HBTQ-personer var en grupp som blev extra bevakade. De utsattes ofta för polisens särbehandling.

1 §. Hvar, som sysslolös stryker omkring från ort till annan utan medel till sitt uppehälle, må, där ej omständigheterna ådagalägga, att han söker arbete, behandlas såsom lösdrifvare på sätt i denna lag sägs. Till enahanda behandling vare ock den förfallen, hvilken eljest, utan att äga medel till sitt uppehälle, underlåter att efter förmåga söka ärligen försörja sig och tillika förer ett sådant lefnadssätt, att våda däraf uppstår för allmän säkerhet, ordning eller sedlighet.

Del av lagtexten från 1885

Äldre svartvitt foto. Från ett tältläger, några kvinnor i vackra dräkter och smutsiga små barn.

Romskt läger besöks av välgörenhetskvinnor 1897. Foto: Sundsvalls museum.

1914 Lagen om inreseförbud för zigenare

År 1914 bestämde regeringen att de utlänningar, som uppfattades som kriminella eller asociala, inte fick stanna i eller komma in i Sverige. Tre år senare infördes passtvång för utlänningar.

”Utländsk zigenare även som utlänning, som uppenbarligen har för avsikt att söka sitt uppehälle genom bettlande eller att under vandring från ort till annan vinna sin utkomst genom utförande av musik, förevisande av djur eller annan dylik sysselsättning, må vid ankomsten till riket eller omedelbart därefter av polismyndighet avvisas.”

Utdrag ur lagtexten från 1914

Avfotograferad krumcirkel, metallredskap.

Krumcirkel för mätningar av huvudet. Användes för att rasbestämma människor. Inköpt i Paris 1897.

1922 Rasbiologiska institutet

Statens institut för rasbiologi arbetade utifrån idén om rasens renhet. Man registrerade och undersökte de raser man ansåg vara dåliga. Tanken var att ”olämpliga” personer inte skulle försämra den ”svenska rasen”. Den svenska folkstammen skulle förbättras, hette det.

År 1933 infördes en lag om sterilisering. Den innebar att staten kunde bestämma vilka som fick skaffa barn. Steriliseringarna sades vara frivilliga, men många kvinnor tvingades att sterilisera sig. Lagarna fanns kvar ända fram till 1975. Mellan 1973 och 2013 var sterilisering ett villkor för att korrigera kön.

”Det är i folkets rasegenskaper som vår förmåga och kraft ytterst bottna. För en nation är bevarandet av rasens goda egenskaper av utomordentlig betydelse i den ständigt fortgående tävlingskampen mellan folken. Nationens kraft, välstånd och kultur bero därav. Därför utgör blandning med en icke likvärdig ras en av de största farorna för ett högt stående folk.”

Utdrag ur en soldatinstruktion från 1928. Skriften skickades ut till 100 000-tals soldater och officerare i Sverige.

Två avfotograferade brev, det ena i skrivstil och det andra med maskinskriven text.

Brevväxling mellan fru Emma Olofsson och polisintendent Uno Hernroth. Emma ville ha uppgifter om romer, som hon tror flyttat till området. Uno valde att inte lämna ut uppgifterna.

1927 Utlänningslag

Sverige fick sin första utlänningslag 1927. Tanken var att skydda den svenska arbetsmarknaden från utländska personer. Lagen var delvis rasistisk. Herman Lundborg, professor vid Institutet för rasbiologi, hade länge hävdat att det behövdes en kontroll av invandringen. ”Undermåliga individer av främmande raser” skulle inte få resa in i Sverige.

Svensk flyktingpolitik blev så småningom mer öppen. År 1942 släppte staten även på den hårda hållning som Sverige haft mot judar.

Brevväxling Emma och Uno

Under andra världskriget var många grupper utsatta för mer förföljelse än tidigare. Ett par år senare skulle svenska staten på allvar börja arbeta med de så kallade ”zigenarinventeringarna”. I ett brev till polismästare Uno Hernroth undrar en kvinna var ”zigenarna” i Göteborg är bosatta.

Gasmask.

1939 Andra världskriget

1 september 1939 inleddes andra världskriget. Det pågick i sex år. Omkring sex miljoner judar mördades av nazisterna. Även romer, homosexuella och funktionsnedsatta mördades i hundratusental. Dessutom förföljde, fängslade och dödade Nazityskland tusentals andra människor, främst politiska motståndare.

Prydnadsföremål, elefant.

Denna prydnadselefant användes som tillhygge för att mörda Gösta Berggren. Elefanten gick i bitar vid mordet, men limmades ihop under utredningen.

1944 Homosexualitet = "psykisk sjukdom"

Under 1930-talet diskuterade politiker, läkare och andra ledande i samhället om homosexualitet skulle vara straffbart. Nu började man se mer på personens psyke – varför var hen homosexuell? Diskussionerna ledde fram till att homosexualitet betraktades som en psykisk sjukdom som kunde botas.

I augusti hittades en man i 50-årsåldern död i sin lägenhet i Stockholm. Han hade blivit svårt misshandlad med en elefant i keramik och sedan strypt. Polisen kopplade tidigt ihop motivet med offrets sexuella läggning. Mördaren uppgav att han hade blivit rasande när han insåg att offret var homosexuell och ville göra närmanden. Idag skulle förmodligen brottet klassas som ett hatbrott.

Världskarta. De rosamarkerade skrev på 1945.

Karta över vilka länder som skrivit under Genève-konventionen.

1948 Deklarationen av de mänskliga rättigheterna

Deklarationen av de mänskliga rättigheterna är ett dokument på 30 artiklar som förklarar våra mänskliga rättigheter. I Paris den 10 december 1948 skrev medlemsländerna i Förenta nationerna under dokumentet. Det gjorde även Sverige. Det var första gången som grundläggande mänskliga rättigheter ansågs gälla alla människor.

År 1951 kom en konvention, en överenskommelse, om flyktingars rättigheter. Den kallas för Genève-konventionen. I Sverige gäller den sedan 24 januari 1954. Konventionen tar upp vilka skyldigheter en stat har vid behandlingen av flyktingar. Den tar också upp vilka personer som räknas som flyktingar och vilka som inte gör det (till exempel krigsförbrytare).

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Artikel 1 i De mänskliga rättigheterna.

Avfotograferad tidningsartikel med rubriken: Slut med tattarkravallerna om tattarna nu håller sig lugnare

Avfotograferad tidningsartikel om kravalerna, från 1948.

1948 Jönköpingskravallerna

Midsommaren 1948 bröt kravaller ut i Jönköping. En skrothandlare ansåg sig förolämpad av resandefolket. Han samlade ihop en lynchmobb för att jaga ut ”olämpliga” personer ur staden. Flera personer som hörde till resandefolket blev misshandlade. Polisen och medier teg till stor del under de fem dagar som de värsta kravallerna pågick. Till slut stoppade polisen det hela. Några av de inblandade fick fängelsestraff. Men skrothandlaren och hans anhängare tyckte att de hade gjort rätt.

Äldre foto på fyra män som tittar in i ett skyltfönster. Ovanför deras huvud en skylt med texten: Judar och halvjudar äga icke tillträde.

Foto: IBL Bildbyrå

1948 Lag: Hets mot folkgrupp Lex Åberrg

Einar Åberg levde 1890–1970. Han avskydde judar och talade illa om dem under större delen av sitt liv. I skyltfönstret till hans bokhandel fanns information om att judar inte fick gå in i affären. På grund av detta blev Einar Åberg dömd för förargelseväckande beteende.

Samma år startade han Sveriges antijudiska kampförbund. Einar Åberg var själv enda medlemmen. Han förnekade förintelsen under andra världskriget och spred senare antisemitiska flygblad och broschyrer. Det här väckte avsky i omvärlden. Sverige fick stark kritik på grund av Einar Åbergs verksamhet. Det var en av de viktigaste anledningarna till att en lag om hets mot folkgrupp infördes i Sverige 1948.

Einar Åberg var en av de första som dömdes utifrån den lagen, som länge kallades Lex Åberg.

Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.

Brottet hets mot folkgrupp finns i brottsbalken 16 kapitlet, 8 paragrafen.

Illustration av en hand och symboler för flera olika religioner.

1951 Religionsfrihetslagen

Religionsfrihetslagen bestämmer att alla har rätt att utöva sin religion och att alla får fritt delta i religiösa sammankomster. Lagen säger också att ingen är skyldig att tillhöra något trossamfund. Nu kunde svenska medborgare lämna Svenska kyrkan, utan att behöva ansluta sig till någon annan församling.

Fram till 1996 blev alla barn medlemmar i Svenska kyrkan om deras föräldrar var medlemmar. År 2000 skiljdes Svenska kyrkan från staten.

Samer och renar

Foto: Adold Kjellström, Nordiska museet

1977 Samer erkänns som urfolk

Sveriges riksdag bestämde1977 att samer är ett urfolk i Sverige. Det innebar att samer fick kulturella rättigheter, men inte samma rätt till självbestämmande som ”vanliga” medborgare i landet. Med kulturella rättigheter menas möjligheten att bevara, utveckla och överföra sin etniska identitet, kultur, sociala institutioner och traditionella livsmiljö.

Äldre svartvitt foto på demonstration i ett trapphus.

Aktionen i trappan på Socialstyrelsen 1979

1979 Sjukdomsstämpeln för homosexualitet tas bort

År 1979 sjukanmälde sig ett antal personer i Sverige för att ”de var homosexuella”. På det här sättet ville de protestera mot att homosexualitet fortfarande betraktades som en sjukdom. Aktivister ockuperade Socialstyrelsens huvudkontor. Inom några få månader blev Sverige ett av världens första länder att slopa uppfattningen om att homosexualitet var en sjukdom.

Löpsedel från 1991. En av rubrikerna lyder: "Kör ut dem! Så tycker svenska folket om invandrare och flyktingar."

Löpsedel, Expressen 6 september 1993.

1991 Oroligheter i landet

Under åren 1991–1992 utsattes 117 flyktingförläggningar för olika attentat. Under dessa år sökte hundratusentals människor asyl i Sverige, De flesta flydde kriget i Balkan. Samtidigt präglades Sverige av ett hårt debattklimat och många protesterade mot de stora flyktingströmmarna. Situationen påminner om den som finns idag.

Historien går ofta i cykler. På 1990-talet var flyktingförläggningar ett nytt fenomen. Motståndet och fientligheten till dessa växte sig oerhört stark. Det kom vågor av protestaktioner i form av protestlistor och fysiska attacker. Det spreds rykten om de som bodde på flykting-förläggningarna. Att de till exempel stal saker i affärerna och pratade skit om svenskar på sitt hemspråk. Attentaten mot flyktingförläggningarna var oftast inte organiserade.

Helene Lööw, forskare och universitetslektor

Illustration av Lasermannen.

Illustration av "Lasermannen", hans riktiga namn var John Ausonius.

1991 Lasermannen

Den 3 augusti 1991 skjuter John Ausonius, den så kallade lasermannen, sitt första offer. Han greps den 12 juni 1992. Han dömdes av Stockholms tingsrätt för ett mord, nio mordförsök samt tre bankrån. Alla offer hade invandrarbakgrund. John Ausonius har i intervjuer sagt att han inspirerades av framgångarna för Ny Demokrati. Ny Demokrati var ett högerpopulistiskt parti som satt i Sveriges riksdag mellan 1991 och 1994.

1994 Straffskärpningsregeln

Regeln innebär att hatbrott ska dömas hårdare än om brottet inte hade ett hatmotiv. Om motivet var att kränka en person, en folkgrupp eller en annan grupp på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse så ska det ge ett strängare straff. År 2002 tillkom sexuell läggning samt annan liknande omständighet som motivgrunder.

Bilden till vänster är ett foto på Klippans centrum. Bilden till höger visar en nazistisk armbindel på en arm.

Bilder från Polisens utredning. Till vänster: Översiktsbild av Klippans centrum, den visar fyndplatsen, brottsplatsen samt torget i Klippan. Till höger: Tygmärken med naziztsymboler som satt på gärningspersonens högra arm.

1995 Knivmordet i Klippan

Lördagen den 9 september 1995 attackeras 22-årige Gerard Gbeyo i Klippan centrum av två nynazistiska ungdomar. En av dem sticker honom i bröstkorgen med en kniv. Gerard Gbeyo lyckas fly, men förblöder i ett buskage. Där ligger han till sen eftermiddag nästa dag. Gerard var asyl sökande från Elfenbenskusten och på tillfälligt besök i Klippan. Gärnings personerna hade kopplingar till vit makt-rörelsen.

”bär hakkors och andra nazistsymboler för att ”sätta skräck i folk”. Folk i hans omgivning får härigenom respekt för honom. Han använder sig således av den makt som symbolerna uttrycker för att själv få makt men även för att påminna folk om att nazismen fortfarande lever. P.L. brukar också bära kängor med stålhättor, bomberjacka och var tidigare även rakad på huvudet.”

Referatet från Högsta domstolen berättar detta om gärningsmannen.

Gärningsmannen döms till fyra års fängelse för mord. Det ansågs vara en försvårande omständighet att motivet var att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller annan liknande omständighet.

Olycksplats efter terrorattentatet, räddningsarbetare försöker rädda personer under mängder av bråte efter raset av skyskraporna. Det är rök överallt.

Foto: NY Times, TT

2001 Terrorattentatet i USA den 11 september

Två flygplan flyger in i skyskraporna vid World Trade Center i New York. Närmare 3 000 personer dör. Den islamistiska rörelsen Al Quaida tar på sig skulden för attentatet. Terrordådet bidrar till att islamofobin i Sverige ökar, liksom skadegörelse av moskéer och kränkningar av muslimer. Globala konflikter påverkar Sverige alltmer.

Råarluva, vapen och anteckningar på papper.

Beslagtagna föremål som tillhört Peter Mangs: rånarluva (gjord av ett knäskydd), vapen och anteckningar.

2003 Serieskytten Peter Mangs

Peter Mangs letar upp och skjuter personer med invandrar bakgrund. Hans första offer är Kooros Effatian, som hittas död på sin soffa den 13 juni 2003. Peter Mangs grips den 9 november 2010 och döms för två mord, fyra mordförsök och tre fall av grovt olaga hot.

2007 Hatbrottsjouren

Polisens första hatbrottsenhet bildas och får namnet Hatbrottsjouren.

Jag började som utredare i mitten på maj 2007. Det var inte många som sökte utredartjänsterna och en månad innan projektet skulle starta så fanns det bara en utredare. En vecka efter att projektet hade startat var det en man med yxa som gick till attack mot en kurator på RFSL. Vi började alltså med denna utredning innan Hatbrottsjouren officiellt var invigd. Hatbrottsjouren behövdes verkligen. 2008 blev Hatbrottsjouren permanent och döptes om till Hatbrottsgruppen. Då hade Hatbrottsgruppen under åren haft väldigt hög status externt men låg status inom polisen. När Daniel Godman blev chef för Hatbrottsgruppen 2014 ökade gruppens status även inom polisen. Hans intresse för mänskliga rättigheter har betytt väldigt mycket för vårt arbete.

Göran Stanton, Hatbrottsgruppen i Stockholm.

Illustration knuten näve

2008 Antisemitismen i Sverige ökar

Israel inleder operation ”Cast lead” mot Palestina. Antisemitismen i Sverige ökar. Skadegörelse av synagoger och kränkningar mot judar ökar. Bakgrunden är att konflikten mellan Israel och Palestina förvärras.

Religionen har blivit mer laddad än tidigare. Det är till exempel ganska nytt att vi pratar om muslimer som grupp. Attityden har förändrats efter attentatet på World Trade Center den 11 september. Globaliseringen har också lett till att konflikter som finns i världen nått Sverige på ett annat sätt än tidigare. Israel-Palestina-konflikten finns i Sverige. Man blandar ihop Israel med judendom. Vi kallar det för nyantisemitism.

Anders Wigerfelt, fil. dr. i historia, specialiserad på hatbrott.

2009 Socialstyrelsen avskaffar diagnosen transvestism

Transvestiter anses inte längre ha en psykisk störning. Socialstyrelsens förändring betonar att transvestism varken är en sjuk-dom eller något perverst.Transsexualism är fortfarande en diagnos då man ofta behöver könskorrigerande behandling.

Rosa vespa på en gata med flaggor i blått, rosa och vitt som är en transsymbol.

2011 Samer erkänns som folk i Sveriges grundlag

Sverige erkänner att samer är både ett folk, ett urfolk och en nationell minoritet. För samer har det stor betydelse: Det innebär att samer får större rätt till självbestämmande och en starkare ställning i samhället än tidigare.

Kvinna i samekläder höjer en knuten hand. I bakgrunden folksamling med plakat.

Timimie Märak och ungdomar protesterar mot gruvnäringen.

2013 Polisens romregister avslöjas

I oktober 2013 avslöjar Dagens Nyheter att polisen i Skåne har ett register över romer. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden utredde ärendet. Man kom fram till att registret var olagligt. Enligt Dagens Nyheter har så många som 4 741 personer registrerats. Av dem är över 1 300 barn.

Romsk kvinna, plakat i bakgrunden.

Foto: Hampus Andersson, TT

ag anser att polisens romregister är ett av de största hatbrotten som skett i svensk historia. Men ingen pratar om det idag. Varför är vi med i ett polisregister? Ingen av de som finns med i registret är dömda eller misstänkta för brott. Trots det känner vi oss misstänkta och dömda. Många romer har tappat förtroendet för polisen. De som ska hjälpa oss när vi är i yttersta nöd. Många oroar sig över vad som kommer att hända. Kommer de att omhänderta våra barn? Ungdomar oroar sig mycket för framtiden. Vad händer när jag ska söka jobb och lägenhet?

Erland Kaldaras, Romska ungdomsförbundet.

2013 Romer är Europas mest utsatta och diskriminerade grupp

EU:s byrå för grundläggande rättigheter slår fast att romer är Europas mest utsatta och diskriminerade folkgrupp. Samtidigt ökar attackerna mot romer och romska EU-migrantläger i Sverige. År 2014 ger regeringen ut en vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. Regeringen anser att vitboken är viktig för att stärka arbetet med att förbättra romers mänskliga rättigheter.

Person från Räddningstjönsten släcker en brand bland kläder, grenar mm.

Attentat mot EU-migrantläger i Malmö. Foto: Patrick Persson, TT.

2013 Attacken i Kärrtorp

Den 15 december 2013 arrangerade nätverket Linje 17 en antirasistisk demonstration i Kärrtorp. Det var en reaktion mot rasistisk aktivitet i stadsdelen. Ett hundratal personer deltog. Demonstrationen blev våldsamt attackerad av beväpnade nazister. En vecka senare deltog omkring 16 000 personer i ännu en antirasistisk manifestation i Kärrtorp, den största i Sverige någonsin.

Polis blir attackerad av stenkastande personer på ett torg.

Foto: Hampus Andersson, TT

2014 Attentat på moskéer ökar

Under det här året utsätts moskéer för systematiska attacker, i genomsnitt en per månad. Det rör sig om bränder, krossade fönsterrutor och sprejade hakkors.

2015 Stora flyktingströmmar

162 000 människor sökte asyl i Sverige 2015. Flertalet flydde från kriget i Syrien. Missnöjet mot Sveriges flyktingpolitik växer inom vissa grupper, vilket leder till oroligheter. Medborgargarden som till exempel Soldiers of Odin etablerar sig i Sverige. Det regeringskritiska ”Folkets demonstration” har regelbundna demonstrationer. Sverigedemokraterna lyfter upp invandrarfrågan som nummer ett på sin agenda och blir Sveriges tredje största parti.

Polis hjälper flyking på en tågstation.

Foto: Lars Hedelin

2015 Attacken på kronans skola

Den 22 oktober 2015 attackerade 21-årige Anton Lundin Pettersson Kronans skola i Trollhättan. Tre personer dog. Han sköts senare av polisen. Samtliga personer som blev attackerade var mörkhyade. Det polisen fann hemma hos Anton Lundin Pettersson visade tydligt att han var främlingsfientlig.

2015 Bränder på asylboenden

Över 40 asylboenden, eller planerade asylboenden, sätts i brand eller saboteras under året. Att utreda attentaten är svårt, eftersom det finns så lite att gå på. Attackerna har skett över hela landet.

Om vi jämför attackerna på flyktingförläggningarna under 1990-talet med attackerna på asylboenden idag finns det både likheter och skillnader. Idag attackeras oftare byggnader där man planerar asylboenden, då man vet att kommunerna ofta backar och stoppar planerna. På sociala medier läggs listor ut på hur man ska göra för att stoppa planerna för asylboenden. Även rykten om de boende sprids på nätet. Sociala medier och internet har g jort att den lokala ryktes-spridningen kan spridas med vindens hastighet.

Helene Lööw, forskare och universitetslektor

2016 Polisen satsar på brott med hatbrottsmotiv

År 2015 togs beslut om att polisen skulle lägga extra mycket resurser på grundläggande fri- och rättigheter. Man ville också att polisens förmåga att utreda hatbrott skulle höjas i hela landet.

År 2016 fick Malmö, Stockholm och Göteborg särskilda demokrati- och hatbrottsgrupper. De tre grupperna arbetar med utredning, inre och yttre samverkan samt utbildning av poliser. De deltar även i dialoger, debatter och seminarier som berör hatbrott, bland annat tillsammans med representanter för utsatta grupper

Foto på rikspolischefen.

Rikspolischefen under en konferens om hatbrott. Foto: Minna Ridderstolpe

2016 Dödsskjutningarna i Orlando

Den 12 juni dödades 50 människor och 53 skadades i ett skottdrama på en nattklubb i Orlando. De allra flesta var hbtq-personer. Gärningspersonen Omar Mateens höll människor som gisslan i flera timmar innan han till sist blev övermannad och skjuten av polisen. Omar Mateen var radikaliserad och hade inspirerats av terrororganisationen IS. Händelsen har klassats som en terror attack och ett hatbrott riktad mot hbtq-personer.

Två ledsna män som kramar varandra.

Foto: Jim Young, Reuters / TT.

2017 Brandattack mot judiska församlingens lokaler i Göteborg

Den 9 december kastar ett antal personer flaskor med brinnande bensin mot bilar som stod parkerade utanför synagogan. Flaskorna orsakade flera brand-härdar. Vid tillfället pågick en chanukkafest för ungdomar inne i den judiska församlingens lokaler. Attacken bedömdes av tingsrätten i Göteborg som ett hatbrott, då syftet enligt domen varit att skada och kränka den judiska befolkningen. Tre personer dömdes för grovt olaga hot och försök till grov skadegörelse.

Foto på synagogan i Göteborg

Judiska församlingens lokaler i Göteborg.

2018 Stärkt skydd för transpersoner

Riksdagen fattar beslut om att skydda transpersoner mot hatbrott, olaga diskriminering och förolämpning. Det innebär att transpersoner inkluderas och erkänns i en svensk grundlag för första gången. Transpersoner inkluderas också i lagen om hets mot folkgrupp. Lagen som ger ersättning till tvångssteriliserade transpersoner träder i kraft. Tvångssteriliseringen togs bort 2013. Alla som beviljas ersättning får samma belopp, 225 000 kr.

2019 Hatbrott och demokratibrott fortsätter att prioriteras

Illustration av en polismössa