Vad säger lagen?

Om olika typer av hatbrott och vad som händer när någon anmäler ett hatbrott. Om Polisens arbete och vad du själv kan göra om du blir utsatt för eller bevittnar ett brott med hatmotiv.

Vad säger lagen?

Svensk lag tar upp tre olika typer av hatbrott:

Straffskärpningslagen

Vilket brott som helst kan vara ett hatbrott. Det avgörande är motivet
för brottet – att någon medvetet vill kränka en annan person eller en
grupp på grund av föreställning om ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt
ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsidentitet. Sådana
brott kan straffas hårdare än brott som begås utan dessa motiv.
Straffskärpningsregeln skyddar även personer som representerar olika
grupper eller tar upp frågor som berör hatbrott, till exempel politiker
och journalister.

Hets mot folkgrupp

Om någon offentligt hotar, förtalar eller kränker en grupp med viss etnisk
eller religiös bakgrund kan den personen dömas till böter eller fängelse.
Det gäller också den som hotar eller kränker personer på grund av deras
sexuella läggning.

Olaga diskriminering

Olaga diskriminering är till exempel om en person på grund av sitt
ursprung blir nekad att handla eller få tillgång till en plats eller en tjänst
på samma villkor som andra.

Domstolarna skriver dock sällan i domen vad som orsakar en straffskärpning. Därför saknar vi i dag fullständig statistik över domar i ärenden som rör hatbrott.

Vad händer när någon anmäler ett hatbrott?

  1. Polisen tar emot anmälningar och gör en första utredning av grundbrottet. Om det finns misstankar om att det handlar om hatbrott går utredningen vidare till:
  2. Åklagaren, som fortsätter att utreda om det rör sig om ett hatbrott. Finns tillräckligt med bevis, väcker åklagaren åtal. Då går ärendet vidare till:
  3. Domstolen, som sedan bedömer om det är ”ställt utom allt rimligt tvivel” att gärningspersonen är skyldig till brottet och om han eller hon haft ett hatbrottsmotiv.

Polisens arbete

Äldre foto på kvinna, man och tre barn

Uno och fjärilen

I början av 1940-talet var det förbjudet att inte ha någon fast inkomst och fast bostad. Det kallades för lösdriveri och ansågs vara en fara för samhället. Lösdriverilagen riktade sig mot redan utsatta grupper, som inte kunde försörja sig på annat sätt än att tigga, prostituera sig eller ta tillfälliga anställningar. Den som greps för lösdriveri blev ofta dömd till tvångsarbete.

I början av 1940-talet greps en man misstänkt för lösdriveri i Göteborg. Den som ledde förhöret var Uno Hernroth – en polisöverintendent som arbetade hårt för att skydda och hjälpa utsatta i samhället. Uno frågade vad mannen försörjde sig på och mannen svarade att han var konstnär, och att han tillverkade och sålde fjärilar. Nu var lagret slut och han hade inga fjärilar kvar.

Vad gör du?

Griper du in eller står du kvar?

Om du bevittnar ett brott med misstänkt hatmotiv

  • Om du bevittnar ett brott, ingrip om möjligt. Ring 112 om situationen är akut, annars 11414.
  • Iaktta vad som händer, filma eller fota om du kan.
  • Uppmärksamma så många detaljer som möjligt. Skriv ner dem så snart du kan.
  • Försök att ge ett signalement som gör att polisen kan känna igen gärningspersonen.
  • Lyssna! Vad sägs medan brottet pågår? Kommentarer?
  • Säg till polisen att du är vittne. Vad du sett eller hört kan vara mycket viktigt för polisutredningen.
  • Om du ser något på nätet som kanske är brottsligt, ta en skärmdump och kontakta polisen.
Kom ihåg att det är viktigt att alla vi som värnar om demokrati och alla människors lika rätt står upp för våra medmänniskor och visar att vi är fler än de som hatar!

Kom ihåg att alltid anmäla brott!

Ibland känns det som att ”inget händer ändå, så det är ingen idé.” Varje anmälan som kommer in till polisen registreras och kan bli ett statistiskt underlag. Det visar att det finns ett problem, även om anmälan av olika orsaker läggs ner.

Om du utsätts för ett pågående brott eller om någonting akut händer - ring 112!

Vill du anmäla ett brott i efterhand, ring 11414, besök en polisstation eller anmäl via webben!

  • Om du upplever att du blivit kränkt eller på annat sätt utsatts för ett brott, gör en polisanmälan. Du behöver inte ha klart för dig vad det rör sig om för brott, det får polisen avgöra.
  • Tycker du att det är svårt att anmäla, ta hjälp av någon du litar på eller en organisation som kan vara ett stöd, till exempel RFSL:s brottsofferjour. Du kan också ha rätt till hjälp och stöd från någon som är juridiskt utbildad, ofta en advokat. Mer information får du av den polis du pratar med.
  • Var så tydlig som möjligt i din anmälan. Ange vad som har hänt och vilken relation du har till den som utsatt dig för brott. Berätta varför du uppfattar att just du blev utsatt (till exempel på grund av hudfärg, religion, sexuell läggning). Ju tydligare du är, desto snabbare kan polisen identifiera brott
    och motiv och börja utreda.
  • Finns vittnen till brottet, lämna deras kontaktuppgifter till polisen. Vad vittnen har sett och hört kan vara väldigt viktigt för att bevisa vad som har hänt.
  • Har brottet hänt på internet, spara en skärmdump på det du uppfattat som brottsligt.
  • Under ett pågående angrepp kan det vara svårt att uppfatta saker omkring. Om möjligt, försök att komma ihåg signalement (utseende, klädsel, dialekt/språk). Vad säger personen till dig, hur sägs det? Försök att komma ihåg så gott du kan och skriv gärna ner vad du minns. Har du möjlighet, fota/filma.
  • Får du skador är det viktigt att en läkare får titta på dem. Polisen tar gärna in journalanteckningar på skador som uppkommit vid brott. Det är också bevis. Har du möjlighet, fota skador själv så snart som möjligt, om inte en läkare gör det.

Skulle din anmälan läggas ner, bör du få en förklaring på varför. Kontakta annars hand läggaren och fråga! Ett nedlagt ärende betyder inte att polisen inte tror på dig eller att det du säger inte är sant. Det betyder bara att det inte kommer kunna bevisas i en rättegång. Detta kallas rättssäkerhet och är något bra. Man ska inte riskera att dömas för något som inte kan bevisas.

Skulle din anmälan läggas ner, bör du få en förklaring på varför!

Kontakta annars hand läggaren och fråga! Ett nedlagt ärende betyder inte att polisen inte tror på dig eller att det du säger inte är sant. Det betyder bara att det inte kommer kunna bevisas i en rättegång. Detta kallas rättssäkerhet och är något bra. Man ska inte riskera att dömas för något som inte kan bevisas.