Till lokal navigering Gå direkt till innehållet
$left
$middle

Jaktbössa från 1500-talet

1906 lämnades en jaktbössa som deposition till Malmö museum. Den skänktes så småningom till Malmö museum av Ida Ramels sterbhus 1950.

Bössan är antagligen tillverkad på 1570-talet, av en Österrikiskt bössmakare. På pipan finns bössmedens stämpel, ett H. Stocken är gjord i mahogny med inläggningar av hjorthorn. Både stock och kolv är rikt dekorerade med strids- och jaktscener. Förlagorna till dekoren är hämtade från en koppargrafiker i 1500-talets Tyskland, Hans Sebald Behamn. Samma koppargrafiker har lämnat förlagor till delar av den ursprungliga interiöra väggdekoren i Kockska huset, vilket uppfördes 1524 vid Stortorget i Malmö.

Vapnet är försett med ett hjullås och har en oktogon pipa med 8 räfflor. Pipans diameter är 14,9 kaliber. Ett hjullås är en konstruktion som används för att avfyra ett eldvapen. Hjullåset består av en hane som håller en bit svavelkis. Svavelkisen pressas mot ett roterande hjul, som gör att det uppstår gnistor. Funktionen liknar tändanordningen hos en cigarettändare. Tekniken uppfanns i Tyskland i början av 1500-talet.

Namnet på vapnets förste ägare är Georg Christoffer Teufel och finns ingraverat på kolven. Georg Christoffer Teufel, som avled 1578, var friherre till Gundersdorf slott utanför Wien.

Hur hamnade jaktbössan i Sverige?

Det är svårt att veta exakt hur bössan hamnade i Sverige. Kanske har den kommit hit via en släkting? En av 30-åriga krigets militärer var Maximilian Teufel. Han tjänstgjorde i den svenska armén och stupade vid slaget vid Breitenfeld. Natten före slaget ska han enligt uppgift ha sovit i Gustav II Adolfs tält. Vapnet är omnämnt först 1824, då det skänktes av Carl Piper till familjen von Essen.

Kontakta oss

Relaterat

sv