Malmö stad
Pål Spendrup, förskollärare

Pål Spendrup, förskollärare Foto: Sanna Dolck Wall

Blå måndagar i förskolan

Går det att servera äggmackor och varm choklad på en torsdag? Är det ok att känna sig trött och seg en måndag? Pål Spendrup har studerat veckodagarnas roll i förskolan.

Förskollärare Pål Spendrups masteruppsats i pedagogik har titeln Blå måndagar på förskolan - Förskoleveckans rytmer och rutiner. Ämnet valdes efter en enkel fråga framkastad i arbetsgruppen på förskolan där han arbetar.

– Hur är egentligen stämningen på förskolan på måndagar respektive fredagar?

Det visade sig vid en genomgång av tidigare forskning att veckodagsforskning bedrivits inom flera olika områden, men inte inom förskolan.

Av praktiska skäl gjorde Pål sin studie i förskoleområdet där han arbetar. Det ledde till nya diskussioner mellan kollegorna. Veckodagarna visade sig vara en nyckel.

– Det är en neutral utgångspunkt för att komma åt saker som är lite jobbiga. Arbetsmiljön på förskolan, stress. Samt frågor om vilka möjligheter barnen har och hur det man gör påverkar barnens möjligheter.

Övergång till helgen

Måndagar och fredagar har en särställning i veckan. De utgör övergångar till och från helgen. Pål använder termen liminalitet, som har sitt ursprung i en beskrivning av övergångsritualer mellan det vardagliga och det religiösa. Spänningen mellan de två, nu i kontrasten/övergången mellan arbete och fritid gör måndagar och fredagar intressanta att studera.

Pål Spendrup tycker att vi ska se måndagar och fredagar för vad de är: övergångar från och till helgen som påverkar både barn och vuxna.

Stökiga måndagar

Pål menar att ett erkännande av veckodagarna för vad de faktiskt är skulle kunna leda till positiva förändringar.

– Man behöver kanske inte lägga in planering för personalen på måndagsmorgonen så att barnen blir lämnade till annan personal än de är vana vid. Det blir en väldigt abrupt övergång. Det är en praktisk lösning som inte är ovanlig, man är ute tillsammans, hjälps åt. Men det innebär utmaningar i andra änden till exempel för föräldrarna. Och vi vet ju att vissa barn är extra stimmiga på måndagar. Tänk om man tänkte att man behöver måndagen för att starta upp och mjukstarta istället?

Tänk om man tänkte att man behöver måndagen för att starta upp och mjukstarta istället?

Fredag som ventil

I andra änden av veckan finns fredagen.

– Fredagen är för många som en ventil, en andhämtning då man kan tillåta sig att göra annat som mer lutar åt omsorg än utbildning. Detta hade varit intressant att gå vidare med. Vad är det vi ska göra på förskolan egentligen och hur?

Även här funderar Pål kring hur en klarsyn kulle kunna vara till hjälp. Ambivalensen kring fredagsaktiviteterna belyser också förskolans utveckling från omsorg till pedagogisk verksamhet.

Struktur viktig

I sin analys lyfter Pål fram begrepp som struktur och spontanitet, rytm och rutiner.

– Det finns något i oss som ser en värdering i spontanitet och struktur som något bra eller dåligt, men det behöver det inte vara. Strukturen gör också att man som personal kan vara i det man ska vara i. För barnens del är strukturen jätteviktigt. Då ingår veckodagarna. Man lär sig känna igen dagarna, det ger en trygghet: på fredagen får man ägg och choklad. Om man vet vad man har framför sig har man större möjlighet att påverka och gå ifrån ordningen. Det gäller både oss och barnen.

Vilken är den bästa dagen i förskolan?

Amina, 5 år, Mellanbäcks förskola

Amina, 5 år, Mellanbäcks förskola: – Dagarna när vi har pyssel på vår förskola är de bästa dagarna. Att pyssla är det allra bästa jag vet!

Emmie-Lill, 5 år, Karlshögs förskola

Emmie-Lill, 5 år, Karlshögs förskola: – Jag väljer fredagar för då är jag på förskolan och leker med mina vänner och när jag kommer hem får jag äta chips.

Charlie, 6 år, Karlshögs förskola

Charlie, 6 år, Karlshögs förskola: – Dagen när vi åkte med förskolebussen till stranden, naturen och skogen. Jag hittade en fluga och lade den i en hink med vatten.

sv