”En likvärdig förskola är oerhört viktig för Malmö”

Förskolenämnden bär det politiska ansvaret för förskolan i Malmö. Rose-Marie Carlsson (S), Anneli Bojesson (L) och Linda Obiedzinski (M) är politikerna som leder förskolenämndens arbete. I ett samtal med Fokus förskola utvecklar de sina tankar om likvärdighet i förskolan.

Hätska tonfall och polariserande ståndpunkter kännetecknar inte sällan det politiska samtalet idag, i alla fall så som det förs i media. Men det finns andra samtal, och andra sammanhang.

När Fokus förskola samlar representanter för tre olika politiska partier för en pratstund om likvärdighet i förskolan är stämningen avslappnad och vänlig, tonen respektfull och inlyssnande.

De här politikerna är förtroendevalda, utsedda att bära ansvaret för förskolan i Malmö, och de har ett brinnande engagemang för sitt uppdrag.
Det är Rose-Marie Carlsson (S), förskolenämndens ordförande. Det är Anneli Bojesson (L), första vice ordförande. Det är Linda Obiedzinski (M), andra vice ordförande.

Rose-Marie och Anneli tillhör partierna som styr Malmö, Linda ett av partierna i opposition. Tillsammans utgör de nämndens ledning, presidiet.

Likvärdig förskola

– Vi har en samsyn om mycket i nämnden. Vi är överens om vilka frågor som är viktiga och om vilka enorma möjligheter förskolan har, säger Anneli Bojesson.

De är även överens om vilken fråga som är viktigast: arbetet för en likvärdig förskola.

– En likvärdig förskola är oerhört viktig i en stad som Malmö, med stora sociala och ekonomiska skillnader mellan olika områden. En förskola som ger alla barn likvärdiga möjligheter att utvecklas kan spela en stor roll för att motverka segregationen, säger Rose-Marie Carlsson.

– De två viktigaste faktorerna för att nå en likvärdig förskola är likvärdiga möjligheter att lära sig språket och likvärdig kompetensnivå hos personalen i Malmös förskolor. Vi har mål för båda, men vi når dem inte idag, säger Linda Obiedzinski.

Skollagen talar om tre aspekter av likvärdighet i förskolan: tillgänglighet, kvalitet och så det kompensatoriska uppdraget, det vill säga att förskolan väger upp för skillnader i barns olika förutsättningar.

Är förskolan i Malmö tillgänglig för alla?

– Tillgängligheten är god. Nästan alla våra barn – 97 procent av Malmös 3–5-åringar – går i förskolan, och försörjningen av platser är även den god. Det är stor skillnad jämfört med för några år sedan, då vi hade problem med platsbrist, säger Linda Obiedzinski.

– Likvärdig tillgänglighet är också att vi har en uppsökande verksamhet för att nå barn som annars inte hittat till förskolan. Våra sju öppna förskolor på familjecentraler runtom i stan är särskilt viktiga, säger Rose-Marie Carlsson.

Vad är viktigt för att nå likvärdig kvalitet i förskolan?

– Det är i barnens möte med de vuxna i förskolan som den verkliga kvaliteten kan mätas. Även om vi inte kan sätta likhetstecken mellan hög kvalitet och hög andel förskollärare, fler faktorer än så spelar in, så är en hög andel och jämn fördelning av utbildad personal på förskolorna en nyckelfaktor, säger Anneli Bojesson.

Två försvårande omständigheter

Bristen på förskollärare, som är stor i hela landet och extra stor i Malmö, samt att andelen utbildad personal tenderar vara lägst på de förskolor där den behövs som mest är två försvårande omständigheter.

Vad kan ni göra från politiskt håll för att förändra det?

– Vi kan bidra till en attraktivare arbetsmiljö i alla våra förskolor, så att fler både förskollärare och barnskötare söker sig till oss. Satsningen på kompetensteam är ett sätt att ge mer kompetens till förskolorna med störst behov samtidigt som vi skapar en ny och intressant karriärväg, säger Anneli Bojesson. (Läs mer om kompetensteamen i artikeln Nya kompetensteam snart på plats.)

– Kompetensutveckling för den personal vi har är ett sätt att höja kvaliteten och göra den mer likvärdig. Här har vi bland annat satsat på en yrkeshögskoleutbildning till specialistbarnskötare med språklig inriktning, och sedan tidigare en barnskötarutbildning parallellt med jobb för anställda som saknar utbildning, säger Rose-Marie Carlsson.

– Något som däremot saknas är vidareutbildning på högskolenivå för förskollärare, av den typ som finns för grundskollärare, säger Linda Obiedzinski.

Grundkvaliteten viktig

Förskolenämnden sätter de övergripande ekonomiska ramarna för förskolan. Enligt skollagen ska resurserna inte fördelas lika, utan efter barns olika förutsättningar och behov.

– 96 procent av pengarna till förskolorna är en grundersättning per barn och 4 procent är en strukturersättning, som fördelas för att utjämna skillnaderna. Fyra procent låter kanske inte så mycket, men det motsvarar cirka 86 miljoner kronor om året. Närmare hur de används är inte vår sak att bestämma utan förvaltningens, säger Rose-Marie Carlsson.

– Grundersättningen garanterar att det finns en bas, en grundkvalitet överallt som i sig är jätteviktig för likvärdigheten – tummar vi på den blir det inte bra, säger Anneli Bojesson.

Tro på framtiden

Nog finns det utmaningar. Politikerna har likväl en bestämd tro på framtiden och på möjligheterna att åstadkomma en likvärdig förskola för alla i Malmö.
Anneli Bojesson:

– Vi är vana vid att slåss för förskolans status och för resurser till verksamheten. Men något har hänt de senaste åren: allt fler omkring oss börjar inse hur viktig förskolan är. Inte bara för dagens samhälle utan för morgondagens.