”Vi ska inte vara rädda för att göra olika”

Under nio månader var Kathrine Haugland rektor över inte ett förskoleområde utan två. Med ansvar för åtta förskolor i stället för som vanligt fyra, och 250 medarbetare i stället för 130. Tiden som ”dubbelrektor” gav henne många tillfällen att reflektera över likvärdighet i förskolan.

Tiden går fort när man har roligt – och när man har dubbel arbetsbörda. En fredag eftermiddag i mitten av mars pustar Kathrine Haugland ute lite extra. Det är nämligen hennes sista efter nio månader som rektor för två förskoleområden: C4 på Lindängen, hennes vanliga med Motettens, Visans, Operans och Almviksgårdens förskolor, samt C12, på Söderkulla, där hon hoppat in, med Ormvråkens, Gladans, Sånglärkans och Tornfalkens förskolor.

– En arbetsam men oerhört lärorik tid. Att få komma in i en annan verksamhet och se vad andra brinner för, hur de prioriterar, kommunicerar. Att få möta så många nya människor… det ger så mycket, säger Kathrine.

Möta utmaningar på flera sätt

Hon beskriver de bägge förskoleområdena som ganska lika, sett till exempelvis storlek, sammansättningen av barn, bemanning och kompetens.

– Skillnaderna finns mer mellan olika förskolor än mellan områdena. Vår stora utmaning är att ge barnen det språk de behöver för sitt fortsatta liv.
För Kathrine Haugland är just språkutveckling ett exempel på hur förskolor kan arbeta olika med samma utmaningar. På Söderkulla har några förskolor särskilda språkavdelningar. På Lindängen är flera förskolor med i projektet Bättre språk i förskolan med tillgång till språkexperter i det dagliga arbetet.

– Hade en formel fungerat överallt vore det fantastiskt, men ärligt talat famlar vi fortfarande en del i arbetet med språkutveckling. Det vi vill är att våra barn badar i det svenska språket på förskolan. Men hur ska vi göra? Det finns flera svar på det. Att några förskolor utifrån sina behov får resurser att arbeta mer specifikt med utmaningar som finns överallt innebär inte att språkarbetet är sämre på de andra förskolorna, säger Kathrine.

Göra det lätt att flytta

Under sin tid som ”dubbelrektor” har hon haft många tillfällen att reflektera över vad en likvärdig förskola innebär.

– Likvärdighet för mig är att alla förskolor har en hög kvalitet men kan ha olika sätt att nå den. Även om hela förskolan i Malmö har en gemensam grund, så har varje förskola sin kultur och sina starka sidor och jag tänker att det är viktigt. Vi ska inte vara rädda att göra olika, tvärtom.

Både Söderkullas och Lindängens förskolor har brist på förskollärare och annan utbildad personal. Det är rektorns ansvar att kompetensen fördelas så att kvaliteten i förskolorna blir så likvärdig som möjligt – men det är ingen lätt uppgift.

– I teorin kan jag som rektor sprida ut de krafter vi har exakt efter behovet på olika förskolor och hos olika barn, men i verkligheten är det förstås svårare. Mina medarbetare är inga pjäser jag flyttar runt! För någon är det naturligt att vara kvar där man trivs även om man behövs mer någon annanstans, någon annan vill ha nya utmaningar med jämna mellanrum. Vad jag som ledare kan göra är att skapa en kultur i området där engagemanget går utöver den egna förskolan och där det är lätt att flytta mellan förskolor för den som vill.

Nämn en praktisk sak du som ledare snappat upp i ditt tillfälliga område och tar med dig tillbaka?

– Det finns många stora och små exempel på saker där man inser att man varit lite hemmablind, då det är inspirerande att se hur andra gör. Att hinna med möten parallellt med den dagliga verksamheten är en ständig utmaning i förskolan. På Söderkulla-förskolorna har de en dag i veckan då alla – precis alla – jobbar till klockan sex, och då har de alla möten. Få se vad mina medarbetare säger om att göra så!