179 år av omsorg och undervisning

När Malmö småbarnsskola eller Gamla barnasylen öppnar 1843 är den Malmös allra första organiserade verksamhet för barnomsorg – med bland annat andaktsstund och marscher på schemat. Sedan dess har mycket hänt. Här följer några glimtar ur Malmös förskolehistoria.

1843 – ”Lämplig sysselsättning och förströelse”

I ett hörnhus vid korsningen Baltzarsgatan/Djäknegatan öppnas år 1843 Malmö småbarnsskola, stadens första förskoleliknande verksamhet. Upp till hundra barn mellan 2 och 7 år får här på fyra rum och en liten gårdsplan ”lämplig sysselsättning och förströelse jämte nödig vila, och erhålles middagsmåltid, detta för att befordra barnens fysiska, moraliska och intellektuella utveckling.” Så heter det i stadgarna till den förening som driver verksamheten, som helt bygger på frivilliga insatser och gåvor från bättre bemedlade malmöbor.

Vid den här tiden har industrialiseringen börjat ta fart och inflyttningen till Malmö ökar i allt snabbare takt. Syftet med småbarnsskolan är att ge fattigare barn vars föräldrar arbetar på dagarna omsorg och viss undervisning. Ett alternativ till att driva runt eller arbeta (barnarbete förbjuds först år 1881).

Malmö småbarnsskola, senare mer känd som Gamla barnasylen, tar emot barn på ”söckendagarna”, det vill säga måndag till lördag. Verksamheten präglas av kristen etik och disciplin, och till aktiviteterna hör andaktsstund med sång och bön, frukost, lek, undervisning i läsning, skrivning och räkning, middag, gymnastik och marscher. Därtill evangelieläsning varje lördag, men just på lördagar uteblir tidvis många barn från småbarnsskolan – då deras föräldrar istället skickar ut dem för att tigga på Malmös gator och torg.

1899 – ”Till lättnad för utom hemmet arbetande mödrar”

I slutet av 1800-talet är behovet av barnomsorg i Malmö mycket stort, och 1899 bildas Föreningen Malmö barnkrubba. ”Barnkrubbans ändamål är att till lättnad för utom hemmet arbetande mödrar mottaga och vårda deras barn från några månader till 3 à 4 år” heter det i föreningens stadgar. Små barn till fattiga mammor som måste jobba, med andra ord. Barnkrubborna har i regel öppet från tidig morgon till långt in på kvällen, och erbjuder alltså heldagsomsorg inklusive tre mål mat. Även om också barnkrubborna drivs som välgörande ändamål med finansiering från mer välbeställda malmöbor, så behöver mödrarna betala en avgift om 10 öre per dag och barn. (Dagslön för en kvinnlig industriarbetare är vid den här tiden cirka 1 krona.)

Malmö barnkrubba har från början ingen egen lokal, utan hyr in sig på olika ställen. Genom bland annat insamlade medel från basarer på rådhuset från 1904 kan föreningen 1911 låta bygga ett eget hus vid Lundavägen: Östra barnkrubban med plats för 100 barn. Två år senare byggs även Södra barnkrubban med plats för 125 barn vid Nobelvägen och Plantgatan – precis på den plats där i dag Södervärns förskola finns idag.

1920 – Västra folkbarnträdgården

Under 1900-talets första årtionden öppnas ett flertal barnträdgårdar i Sverige, enligt Gustaf Fröbels kindergarten-modell och pedagogik. De första erbjuder främst medelklassens barn lek och sysselsättning några timmar om dagen, men snart startas även folkbarnträdgårdar med en bredare verksamhet. I Folkbarnträdgården är även arbetarbarn välkomna som behöver tillsyn när föräldrarna arbetar.

På Långgårdsgatan 16 öppnas 1920 Västra Folkbarnträdgården, i praktiken en allmän förskola med plats för ett sjuttiotal barn med efter hand både deltids- och heldagsverksamhet. Föreningen bakom folkbarnträdgården är grundad av fröknarna Sigrid Faxe och Agnes Kleberg och finansieras genom ett årligt stadsanslag på 800 kronor samt 500 kronor från Malmö Sparbank.

1940 – Södra storbarnkammaren

En föreståndarinna med Fröbel-utbildning, en barnsköterska, en kokerska och ett biträde. Det är personalstyrkan på Södra storbarnkammaren, som öppnas i Villa Åkerlund på Trelleborgsvägen 8 1940. Barnkammaren tar emot 19 barn varje helgfri dag mellan halv sju och sex (hämtning lördagar klockan två).

Tre år senare byggs Södra storbarnkammaren ut för fler barn på andra våningen, då platsbrist råder på barnkrubborna. Under 1943 bekostar Röda korset tolv badresor för de större barnen.

1944–1964 Kommunen tar över

Från nyåret 1944 tillsätts en kommunal styrelse för att ansvara för barndaghemsverksamheten, som vid den här tiden till allt större del finansieras med kommunala medel. Nu påbörjas en process av centralisering av barnomsorgen i Malmö: under de följande cirka tjugo åren tar kommunen över allt fler av verksamheterna.

1945 går barnkrubborna över i kommunal regi, 1949 är det Västra folkbarnträdgårdens tur, 1951 Gamla barnasylens (som sedan 1929 finns i större lokaler på Lugnet) och 1964 Östra småbarnsskolan, som blir Rörsjöns daghem.

1975 – Förskola för alla

Under 1970-talet sker en stor utbyggnad av förskolan i Sverige. Enligt 1975 års förskolelag blir kommunerna skyldiga att erbjuda avgiftsfri förskoleplats till alla barn som fyllt sex år och möjlighet till tidigare start för barn med särskilda behov som till exempel funktionsnedsättning. 1976-80 får Malmö 2 400 nya förskoleplatser och 1 200 fritidsplatser.