Då & nu på Malmös äldsta förskola

Kristina Månsson Ek, Catarina Björklund och Eva Nyberg blickar tillbaka och framåt i förskolans värld. Tillsammans har de 108 års erfarenhet från Malmös äldsta förskola.

Rörsjön är den äldsta förskolan i Malmö som fortfarande har verksamhet i ursprungliga lokaler. Det stora röda huset som stod klart 1930 har djupa fönsternischer, vinklar och vrår, och en air av svunna tider går genom rummen. Då bodde personalen på ovanvåningen, verksamheten och köket fanns på första våningen och i källaren fanns det rum för tvätt och bad av barnen. Målningen Noas Ark som löper som en bård nära taket i den stora salen har bevarats och på senare tid restaurerats.

Kollegor möts igen

Det blir ett kärt återseende när Kristina Månsson Ek som var verksam på Rörsjön mellan 1977 och 2012 kommer på besök. De första tre åren hade Kristina hand om en grupp sexåringar, därefter hade hon olika ledarroller. Eva Nyberg som har varit på Rörsjön sedan 1983 och Catarina Björklund som började 1988 arbetar fortfarande på förskolan.

– Kristina var noga med att delegera och informera, berätta hur hon tänkte och fråga oss vad vi tyckte. Vi var också aktiva i förskolans olika processer, säger Eva.

– När personalen utvecklas och det ständigt sker en framåtrörelse blir det också positivt för barnen, säger Kristina.

– Vi är upplärda i att vara delaktiga och att hela tiden lära oss saker. Att aldrig stagnera. Det är också det som gör att jag trivs på förskolan än idag, säger Catarina.

Samtalet går vidare till gården med stora almar som nästan bildade en skog. Där fanns "toppstugan" – barnens namn på ett cykelskjul där de ofta satt på taket – en gammal fiskebåt, rutschkanan med plats för tre barn i bredd och den stora röda bassängen där barnen vid varma dagar tog av sig kläderna och hoppade i vattnet med personalen. I dag ser riskbedömningen annorlunda ut och utemiljöerna ska vara säkra och inkluderande.

Mångfald berikar

Catarina, Eva och Kristina är eniga om att det mångkulturella samhället berikar och att förskolans roll i samhället är viktig nu som då.

– Precis som idag på Rörsjön kom barnen från blandade grupper vilket var en tillgång och glädje för alla. Barnen får mycket med sig i livet genom det. Och om du inte har de bästa förutsättningarna hemma kan en bra förskola göra skillnad, säger Kristina och fortsätter:

– Där har vi också öppna förskolan som gör en viktig insats.

Ändrade roller

När läroplanen för förskolan infördes 1998 lyftes barns rätt till delaktighet och inflytande fram. Förskollärarnas roll förändrades också.

– Förskolläraren blev ansvarig för arbetslaget och yrket blev viktigare, säger Catarina.

– Förr var det pedagogen som styrde verksamheten och som exempelvis bestämde att ”idag ska vi måla”. Nu är det barnens tankar, idéer och intressen som styr. Det syns inte minst i rummens utformning där barnen har stora möjligheter att välja aktivitet, säger Kristina.

– Förr sa man att barn inte var mogna för olika saker, det känns avlägset nu. Utgångspunkten idag är att barn utvecklas hela tiden, säger Catarina.

Resan är målet

I dagens förskola är det barnens nyfikenhet som styr och pedagogerna blir medforskande.

– Förr när det var oktober var det förutbestämt att vi skulle prata om äpplet, men så är det inte längre. Vi kan ha ett mål men vägen till målet varierar. Det är bara barnen som kan veta hur deras upplevelse är, därför utgår vi från deras tankar. Vi är den lyssnande som ställer frågor. Barnen kommer med något som är unikt och de äger situationen, exempelvis när de berättar för andra om sin favoritbok, säger Catarina och fortsätter:

– Det är helt fantastiskt att inte ha ett färdigt koncept att jobba efter. Det är som ett öppet hav av möjligheter och jag blir lika nyfiken som barnen.

Om framtiden

Malmö stad har Digitalt meningsskapande som kommun­övergripande utvecklingsområde och dagens förskolebarn utvecklar sin digitala kompetens och lär sig källkritik.

– Nu har vi en helt annan barnsyn: barn kan! För länge sedan fanns det exempelvis inte saxar på låg nivå, säger Kristina och fortsätter:

– Det kulturella är oerhört viktigt även i framtiden, att barn får göra saker, som dans, rollspel och teater. Allra viktigast är leken.

– Att ha ett språk är grundläggande då som nu. Det kan vara kroppsligt, genom tecken och annat, men för att du ska kunna bli ditt bästa jag måste du ha ett språk. Där lägger vi mycket krut, säger Eva.

– Nu har vi en helt annan barnsyn: barn kan!