Det händer fantastiska saker i Fantastiken
Fantastiken heter ett särskilt rum på Stångbönans förskola, där barnen får lära känna sagor, böcker, berättelser och språk. Flerspråkighet och estetiska uttrycksformer kopplat till högläsningen bidrar till barnens språkutveckling och självkänsla.
Erdal, 5, på väg in i Fantastikens värld.
Varje tisdag och varje fredag lyfts en magisk ring upp för barnen på Stångbönans förskola på Gullvik. I grupper om ett tiotal barn, 2–3 år gamla eller 4–5, får de en och en träda genom den och in i – Fantastiken.
– Välkommen in i sagans värld, Erdal! Välkommen du med Tina, och välkommen du också Aksel… Nu är vi i vårt magiska, fantastiska rum. Och idag ska vi läsa sagan om…
– …Petter och hans fyra getter!
Barnen vet precis vad som händer inne i Fantastiken. Ajla Selimovska, som håller på att utbilda sig till förskollärare och är läslots på Stångbönan, påbörjar högläsningen, med inlevelse och variation. Hon gör ofta pauser i texten, låter barnen fylla i, ställer frågor och låter barnen fundera och fantisera in och ur och genom berättelsen.
– Första geten hette Röd. Den åt bara…
– Mackor!
– …smör och bröd, precis.– Eller jordgubbar, för den är röd?
– Ja just det. Vad mer kan den äta då?
– Vattenmelon!
– Och röda äpplen.
En röd tråd, eller linje, leder Tina, 5, Maria, 5, och Sarah, 5, in i Fantastiken, bort till läshörnan där barnen samlas för högläsning.
Återberätta stärker självkänslan
Efter en stund är högläsningen slut, men barnens möte med sagan har bara börjat. Några barn blir kvar hos Ajla i läshörnan och hon uppmuntrar dem att berätta sagan för varandra och prata om den sinsemellan. Det finns lite rekvisita till hands så att Aksel, 4, till exempel kan hoppa i Petters jättestora skor, medan Deniz kan leka sagan med djurfigurer. Här finns också en tavla med flano-bilder.
– När barnen själva berättar sagan för varandra eller har lekande reflektioner kring den utvecklar de sitt språk och sitt tänkande, men också sin självkänsla, säger Ajla.
Skapande reflektioner på flera sätt
Vid två bord har andra barn satt sig för att rita kring sagan. De återger motiv ur sagan, men gör också berättelsen till sin egen genom att fantisera vidare. På femåriga Tinas papper blir bocken Gul julbock med släde och klappar, medan Sarah, också fem, ritar hur det ser ut hemma hos trollet.
– Forskningen talar mycket om hur barnens kunskaper i läsande och skrivande uppstår på många olika sätt. Vi erbjuder barnen multimodal undervisning med läsning, texter, bilder, gester, tecken, ritande, skapande med mera.
Barnen får göra skapande reflektioner genom att använda olika estetiska uttryckssätt, oftast med färger och papper eller med lera.
Flera positiva effekter
När Fantastiken öppnas på fredagar öppnas en dimension till: flerspråkighet och kulturmöten. Då sker högläsningen parallellt på svenska och på ett annat av de språk som finns hos barn på förskolan och hos personalen: arabiska, urdu, albanska eller turkiska.
– Vi märker att barn som är språksvaga i svenska stärks när de får visa och berätta på sitt eget språk. De blir mer framåt och bekväma, och med tiden kommer även svenskan. Viktigt är också att alla barn får ta del av olika språk.
Stångbönans förskola började arbetet med Fantastiken utifrån ett språkutvecklande förhållningssätt under 2020. Erfarenheterna är mycket goda.
– Barn som tidigare inte ville lyssna på en bok eller saga kommer nu gärna fram med en bok och vill läsa, och det blir allt lättare att reflektera och prata kring böckerna vi läser. Vi ser också tecken på att barnens verbala språk har utvecklats: barn som i början gjorde sig förstådda genom gester och kroppsspråk använder nu också det verbala språket.
Ganska fantastiskt.
Barn som är blyga i den stora gruppen kan vara mer framåt när de sitter och skapar eller berättar sagan för varandra några stycken tillsammans.
Vi ser också tecken på att barnens verbala språk har utvecklats: barn som i början gjorde sig förstådda genom gester och kroppsspråk använder nu också det verbala språket.
Fantastiken på Stångbönan har gett flera positiva effekter. – Den viktigaste är kanske att barnens nyfikenhet på läsning har ökat, säger Ajla Selimovska.