En pedagog i köket

Caroline Sköld valde mellan två yrken: kock och förskollärare. Hon blev kock, men lyckades senare förena de två intressena. På förskolan ser hon som sin viktigaste uppgift att inspirera barnen att våga smaka.

Hur blev du förskolekock?

– Min mamma är förskollärare och jag var länge besluten att bli det. Men jag var också intresserad av mat. På gymnasiet blev det en kockutbildning. Efter några år i restaurangvärlden började jag som förskolekock och insåg att jag kunde förena det bästa av två världar.

I ditt jobb är måltidspedagogiken viktig. Förklara!

– Vi i köket har inte tagit så mycket plats tidigare. Nu är det annorlunda. På Bellisgården jobbar vi som ett team kring maten. Det handlar inte bara om att servera roliga gubbar på ett fat: det gäller att inspirera till att våga smaka, känna och uppleva.

Du är ofta ute bland barnen. Vad gör du då?

– Varje vecka bjuder jag in till en smakupplevelse, till exempel ”smaka på alfabetet”. När vi kom till G plockade jag fram gurka som jag formade till ett G. Tillsammans med bokstaven fick barnen en hel gurka och redskap för att utforska livsmedlet. Då ser barnen bokstaven och grönsaken, får känna, lukta, smaka och uppleva. De får använda alla sinnen. Leken är viktig – även om det blir kladdigt. När barnen känner igen ingredienser ökar chansen att de vill smaka.

Hur får ni till en bra måltidsmiljö?

– Dämpad belysning, dov bakgrundmusik, tillgång till ”smakskedar” och att barnen själva får lägga upp är några knep.

På Bellisgården jobbar vi som ett team kring maten. Det handlar inte bara om att servera roliga gubbar på ett fat: det gäller att inspirera till att våga smaka, känna och uppleva.

Vad inspirerar dig?

– Barnen! När de önskar en favoriträtt och jag kan servera den. Då blir de superglada. Eller när ett selektivt barn går från att inte vilja röra maten till att äta en hel schnitzel. Jag inspireras också av att följa andra kockar på sociala medier, av kursen jag går nu och av mina duktiga kollegor. Vi är ett jättebra team.