Sociala färdigheter byggs i pyramidform

Positivt beteendestöd är grunden för en modell som nu testas på Rostorps förskola. Syftet är att förebygga och upptäcka utagerande beteende hos förskolebarn tidigt och effektivt.

Dariush Djamnezhad är psykolog och delar sin tid mellan tjänsten som skolpsykolog inom grundskoleförvaltningen och som forskare inom socioemotionellt lärande på Lunds universitet. Inom ramen för preventionsinitiativet Communities that care fungerar han som en brygga mellan vetenskapen och den praktiska verksamheten.

– Inom Communities that care försöker man täcka alla baser: föräldrar, skola, bostadsområde. Det är viktigt att börja tidigt och där har förskolan en viktig roll. Men där hade vi inte så mycket att erbjuda. Vi såg att det var ett bra tillfälle att ta in Pyramidmodellen.

Uppskalat stöd i tid

Pyramidmodellen föddes i början av 00-talet som en utveckling av modellen Positivt beteendestöd från tidigt 90-tal. Den tar sikte på att komma tillrätta med utagerande beteende genom positivt beteendestöd. Den är framförallt applicerbar i miljöer där lärande sker.

– Saknar du vissa färdigheter uppstår beteendeproblematik. I ett förskoleexempel kan det handla om att jag vill åt min kompis leksak. Det finns olika sätt att göra detta. Ett sätt är att fråga, ett annat är att bara ta. Det ena sättet leder till problem. Fokus för modellen är att skala upp ett stöd som blir en del av vardagen, innan problemen uppstår. Och det ska ske på ett sätt som är bra för hela gruppen, som ökar allas livskvalitet.

Saknar du vissa
färdigheter uppstår beteendeproblematik.

Färre bränder att släcka

Modellen vilar på en universalpreventiv bas: här finns det som är bra för alla barns socioemotionella förmågor. På nästa nivå sker en selektiv prevention: insatser riktade mot en mindre grupp man inte lyckats nå på basnivå. En liten procentandel kommer att behöva de mest intensiva insatserna: indikerad prevention, som finns i pyramidens spets.

– Det är ett sätt att hantera den resursverklighet vi lever i. När vi investerar i den universalpreventiva basen betalar det sig i att vi får färre bränder att släcka i de mer individualiserade delarna av pyramiden. De insatserna är så resurskrävande att skulle vi bara satsa på dem skulle vi drunkna – och det är det som ofta sker idag.

Färdigt paket

Modellens olika delar testas nu på Rostorps förskola i Kirseberg och den har fått arbetsnamnet IBIS-F – Inkluderande beteendestöd i förskolan.
Man räknar med att det kommer att ta flera år att implementera modellen fullt ut, men den kommer så småningom att tillhandahålla ett färdigt paket med olika lösningar att plocka av utifrån behov och resurstillgång.

– Alla jobbar olika. Vissa grejer är mer förslag. Många gånger handlar det om att göra det till sitt eget, antingen själv eller med hjälp av andra. I modellen ingår till exempel att du ska ta vara på barnens intressen – då kommer det att se olika ut eftersom barns intressen är olika.