Verktyg gör oro konkret

Trygga barnet är en ny modell för att upptäcka och hantera tidiga tecken på oro och erbjuda samordnat stöd för barn och familj. En modell som stegvis ska införas på alla Malmös förskolor.

Det kan vara ett barn som lämnas sent gång på gång på gång. Det kan vara ett barn som är trött och somnar under dagen som inte gjort det tidigare. Det kan vara ett barn som återkommande lämnas till förskolan med nattblöjan på. Det kan vara många, många andra saker. Små tecken på att något kanske inte står rätt till.

– Ofta finns rimliga förklaringar och sådana här små tecknen behöver inte alls betyda att något är fel. Men att vi kan upptäcka dem så tidigt som möjligt och våga ta upp dem i samtal med vårdnadshavarna gör att barnet, framför allt, men även vårdnadshavare kan få rätt stöd tidigare, säger Vickie Pergali, utvecklingssekreterare som samordnat förskoleförvaltningens arbete med modellen Trygga barnet.

Må bra-hjul och 5 frågor

Syftet med Trygga barnet-modellen är att ge personal inom inte bara förskolan utan även skola, vård och socialtjänst verktyg för att upptäcka barns behov av extra stöd i ett tidigt skede. De två viktigaste verktygen är ett Må bra-hjul och fem frågor. Må bra-hjulet är en mall som hjälper till att göra ett barns situation, behov och rättigheter synliga inom åtta olika områden: trygghet, respekt, utveckling, relationer, ansvarstagande, fritid, omsorg och välmående. De fem frågorna är: 1. Vad står i vägen för att barnet ska må bra? 2. Har jag all information för att hjälpa barnet? 3. Vad kan jag göra nu för att hjälpa barnet? 4. Vad kan den verksamhet jag arbetar för göra för att hjälpa barnet? 5. Vilken ytterligare hjälp kan behövas från andra verksamheter?

– De fem frågorna hjälper oss att synliggöra barnets situation, stämma av läget och bestämma vilket nästa steg är. Med Må bra-hjulet kan vi göra en oro konkret och sätta ett tidigt tecken i ett större sammanhang. Båda verktygen har vi med oss varje dag med alla barn, men också vid inskolning, reflektioner och utvecklingssamtal, berättar Jenny Vincent-Vivian, förste förskollärare på Stockrosen på Rosengård.

Tidiga samtal lättare

Stockrosens och Almgårdens förskolor har under snart två års tid parallellt testat och varit med om att utarbeta hur Trygga Barnet kan användas i förskolan. Alla medarbetare har fått utbildning i att upptäcka tidiga tecken och tala med vårdnadshavare.

– Vi märker att det är lättare att lyssna på magkänslan nu och att ta de där tidiga samtalen med vårdnadshavare som kan göra stor skillnad. Fler i personalen vågar så att säga vara nyfikna utifrån barnets perspektiv, vågar fråga lite mer, och är tryggare i att lyfta sin oro – både med kollegor och vårdnadshavare.

Vi märker att det är lättare att lyssna på magkänslan nu och att ta de där tidiga samtalen med vårdnadshavare som kan göra stor skillnad.

Samverkan över gränserna

Ett andra syfte med Trygga Barnet-modellen är att utveckla samverkan med andra aktörer inom skola, vård och socialtjänst.

– Under en pilotperiod har vi testat ett tillfälligt barnteam där pedagogerna från förskolan kan lyfta oro över ett barn. I barnteamet har ingått socionomer från Första linjen och socialtjänsten, barnsjuksköterska från barnhälsovården och specialpedagog, säger Vickie Pergali.

– Även om barnet i det enskilda fallet är avidentifierat, så kan tillgången till de andra yrkesgruppernas specialistkompetenser i ett tidigare skede ge oss på förskolan viktig hjälp för att ge barnet rätt stöd. Mer kontakter över förvaltningsgränserna har gett oss alla mer förståelse för varandras uppdrag för barnens bästa.