Lust, glädje och livslångt lärande
Metoden Speciella lekgrupper lever vidare och stärker barnens förmåga till kommunikation och sociala samspel. Sandra Olsson på Lugnets förskola är en av många leklotsar som vittnar om att arbetssättet gör skillnad.
Treåringarna Mariam, Felix, Kai och Leon passerar den magiska portalen för att komma in i det likaledes magiska rummet på Lugnets förskola. Förskollärare Sandra Olsson bjuder in dem till lekrummet som är utformat för barn som behöver extra stöd i leken.
– Rummet är inrett med leksaker och föremål som ska skapa nyfikenhet och intresse för att vilja upptäcka och leka. Vi sätter sällan in nytt material eftersom det ska väcka igenkänning. Utrymmet är begränsat och fritt från visuellt buller, säger Sandra som är leklots sedan 2021.
En superhjältefamilj!
Barnen plockar snabbt fram superhjältedockorna som följer med i leken. Kai bakar och serverar fika med glass åt hela gänget som nu har förvandlats till superhjältefamiljen.
– Det är min födelsedag, säger Kai.
– Vi gratulerar, svarar Felix.
– Jag har ett ljus på tårtan som jag blåser ut, säger Mariam och släcker den lilla lampan samtidigt som hon blåser på den.
– Vad ska vi i superhjältefamiljen göra idag, skattjakt med ficklampor? Sandras idé gillas. De släcker ner i rummet och använder små lampor för att lysa sig fram till skatterna. Sandra lotsar barnen vid behov så att alla är med i leken. Efter lekens slut hjälper alla till att återställa rummet som det var när de kom.
Film som hjälpmedel
Speciella lekgrupper, som varar i 20 till 30 minuter, består vanligen av en ”nybörjarlekare” som behöver extra stöd och fyra ”dragarbarn”. En pedagog filmar och en annan är lekande. Barnen går därefter tillbaka till ordinarie avdelning medan pedagogerna stannar kvar och reflekterar en kort stund.
– Att filma är det absolut mest effektiva hjälpmedlet för att få syn på sig själv. Vi tittar på hur den vuxne agerar, hur man leker och hur man möjliggör för barnen som behöver extra stöd att komma in i leken, säger Sandra och fortsätter:
– Dragarbarnen är lekstarka, har lätt för att läsa av olika leksignaler och förmågan att delta på ett utvecklande sätt i leken. Alla barn på förskolan befinner sig i lekgrupper, inte bara i Speciella lekgrupper utifrån konceptet för leklotsar. Lekgrupper överlag skapar grund för ett livslångt lärande, lust och glädje.
Fler får stöd
Efter en utvärdering 2019 breddades målgruppen för Speciella lekgrupper från barn med autismdiagnos till barn med svårigheter i samspel och kommunikation.
– Vi ser att barnen fångar upp strategier för att utveckla sin lek. Det händer något när leken sker på barnets villkor utan en vuxen-
agenda. Barnen ser och lär sig för att de vill och kan, och de lär sig i sin takt, säger Sandra och fortsätter:
– Man kan skapa fantastiska saker genom strategin. Det kan vara ett barn som behöver stöd i sin språkutveckling, och som genom Speciella lekgrupper kan stärka sitt språk med hjälp av kommunikativa barn. Ett annat exempel kan vara barn som behöver utveckla det sociala samspelet.
Tillbaka till leken
Sandras roll har förändrats sedan hon utbildades till leklots. Hon menar att det är lätt att fastna i att undervisningen ska handla om matematik, språk, experiment och olika lärarledda vuxenstyrda moment men att det är viktigt att hitta tillbaka till lekens magiska värld.
– Barnen måste få lov att befinna sig där längre än vad de kanske vanligtvis gör. Att hantera konflikter, samspel, känslor och allas lika värden – allt sker i leken. Vi kan återkomma till dilemman som uppstått i leken även vid andra tillfällen, som vid måltiden, och använda det barnen redan kan. Och vårdnadshavare berättar att de ser att barnet utvecklas i samspel med syskonen, säger hon.
Sociala färdigheter
Daniela Musazzi, psykolog på förskoleförvaltningen och samordnare för projektet En väg in i leken, berättar att leken erbjuder utveckling av olika färdigheter.
– Vi har sett stora och snabba resultat genom regelbundna lekgrupper och leklotsar som följer barnen. Vår senaste årliga utvärdering visar att de flesta leklotsar ser flera positiva förändringar hos nybörjarlekarna. Ibland genom små framsteg och ibland genom stor utveckling i själva leken och i flera sociala färdigheter.
Fakta: Speciella lekgrupper
Metoden Speciella lekgrupper skapades 2009 av Anna Löfgren och Margareta Dillner som ett sätt att arbeta med barn med autism, inkludering och lek. De har bland annat gett ut boken Speciella lekgrupper: ett arbetssätt för varje barns rätt att leka.
Fakta: Om projekt en väg in i leken
2018 utbildades 20 specialpedagoger till handledare för att hjälpa 80 pedagoger att ta rollen som leklotsar. Därefter startade Malmö stad en egen utbildning med pedagoger som målgrupp, där metoden innefattar barn som har svårigheter i samspel och kommunikation. Nya leklotsar utbildas varje höst, en utbildning som pågår i ett år med avslut i maj. Under tiden får leklotsarna handledning av förvaltningens specialpedagoger och håller i Speciella lekgrupper i sina förskolor. Under 2023 utbildades 90 pedagoger.