Hur mår våra barn och unga? Betydligt sämre än för 15 år sedan. Vad behöver vi göra för att vända trenden? Mycket i många olika delar av samhället, inte minst i förskolan. Lisa Hellström, doktor i folkhälsovetenskap, pekar på mer rörelse som en av de viktigaste friskfaktorerna – och hur mer rörelse i förskolan kan ge ringar på vattnet.

Tre av fyra fyraåringar rör sig för lite. Det visar en av de svenska studier som Lisa Hellström tittat närmare på i sin rapport Hur mår våra barn och unga?, en kunskapsöversikt över förändringar i barns och ungas hälsa, gjord under 2023. Endast en av fyra fyraåringar i Sverige når upp till Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer om daglig fysisk aktivitet. Studien konstaterar också att endast ett fåtal av barnen är ”högintensivt aktiva” varje dag och att andelen stillasittande framför skärm är mycket hög.

Friskfaktor

– Läget är allvarligt. Ökningen av ohälsa hos våra barn och unga i alla åldrar de senaste 15 åren är stor. Det gäller såväl sämre hälsovanor som till exempel mindre fysisk aktivitet och färre timmar sömn som ökad psykisk ohälsa, stress och övervikt, säger Lisa Hellström.

Som forskare inom folkhälsovetenskap fokuserar hon i sitt arbete på så kallade ”friskfaktorer”, det vill säga vad som främjar hälsan. En av de viktigaste friskfaktorerna inte bara för barn och unga utan för alla människor, både vad gäller fysisk och psykisk hälsa, är rörelse.

– Evidensen för att fysisk aktivitet främjar också den psykiska hälsan är stark, inte minst hos de yngsta barnen där uttryck för fysisk och psykisk hälsa är oskiljaktiga. Kan vi få våra förskolebarn att åtminstone röra sig tillräckligt mycket för att nå upp till WHO:s rekommendationer, så tror jag att vi skulle få se många ringar på vattnet av positiva effekter, också längre fram i barnens liv. Hälsovanor bildas i tidig ålder.

Att få in mer rörelse behöver inte betyda stora projekt och fler särskilda aktiviteter, kanske snarare tvärtom: försök få in mer rörelse i alla delar av förskolans vardag, inte bara när rörelse är i fokus, skapa miljöer som stimulerar till rörelse och nyfikenhet,

Mer rörelse i förskolans vardag

Lisa Hellström är noggrann med att betona att ansvaret för mer rörelse i de tidiga åldrarna inte vilar bara på förskolan och förskolans medarbetare utan på samhället i stort – men att förskolan förstås har unika möjligheter att bidra.

– Våra små barn tillbringar ju så mycket tid i förskolan, som har en väl strukturerad verksamhet och engagerade pedagoger. Att få in mer rörelse behöver inte betyda stora projekt och fler särskilda aktiviteter, kanske snarare tvärtom: försök få in mer rörelse i alla delar av förskolans vardag, inte bara när rörelse är i fokus, skapa miljöer som stimulerar till rörelse och nyfikenhet, säger Lisa.

Förskollärare kan rustas bättre

På en mer strukturell nivå lyfter hon fram vikten av skrivningar i styrdokument och förskollärarutbildningens innehåll:

– Här finns det anledning för oss som är ansvariga för utbildningarna att vara självkritiska: vi kan rusta våra blivande lärare och förskollärare mycket bättre för att hantera den såväl fysiska och psykiska som sociala hälsan hos de barn de kommer att arbeta med. Hälsoperspektivet behöver också tydligare skrivas in i alla styrdokument med början i läroplanen, vilket i sin tur kan styra tids- och resurstilldelning. Vi behöver mer kunskap och fler konkreta verktyg. Vi säger att hälsa är viktigt – men hur gör vi?