Hemlösa barn i Malmö utifrån ett barnperspektiv

Bostadsbristen i Malmö stad och det faktum att många har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, har gjort att socialtjänsten under flera år hjälpt familjer, som inte haft social problematik, till tillfälliga boendelösningar. I en situation där det många gånger handlat om att snabbt ge tak över huvudet, har barnperspektivet inte alltid kunnat tillgodoses.

– Barnfamiljerna i studien har i de flesta fall flytt hit. De lever i stress, otrygghet och har inte makt över sitt eget boende, antingen det handlar om en lägenhet eller vandrarhem via socialtjänsten eller andra tillfälliga boendeformer, säger Annelie Björkhagen Turesson som har lett arbetet med en forskningsrapport vid Malmö universitet som publicerats i slutet av 2019.

Forskarna har kartlagt situationen för 270 familjer i Malmö som saknar fast tak över huvudet. 20 hemlösa barn har också fått fotografera sitt vardagsliv och forskarna har sedan samtalat med barnen med utgångspunkt i bilderna. I en majoritet av ärendena som studerats saknas barnperspektivet eller är lågt, enligt rapporten.

– Det vi har sett är att det oftast varit de vuxnas berättelser som har fått ligga till grund för bedömning och beslut. I de fall socialtjänsten har förhållit sig till barnkonventionen är det utifrån ansatsen att barnet är en del i en hemlös familj – inte som en egen unik individ. Bara i ett fåtal fall har handläggarna träffat barnen.

Forskningsrapporten som är en foto-och intervjustudie visar hur Malmö stads olika gratissatsningar som temalekplatser, bibliotek och kulturella arrangemang är av stor betydelse för barnen. Även det arbete som föreningar och frivilliga organisationer erbjuder skapar möjligheter till delaktighet när ekonomin är knapp.

– Ofta är det inte de stora orden utan de små handlingarna som gör skillnad, konstaterar Annelie.

Forskningsprojektet avslutades 2019.

Kontakt: fou@malmo.se.

Text: Cecilia Kongini, kommunikatör, arbetsmarknads- och socialförvaltningen

Nyheter om detta forskningsprojekt.

Petra Björne, fil.dr. och FoU-koordinator i funktionsstödsförvaltningen, bedriver praktiknära forskning 2018-2021, finansierat av Forte, programmet för tillämpad forskning inom välfärden. Resultatet av forskningen ska bidra till bättre möjligheter att möta behoven hos personer med intellektuell funktionsnedsättning som har, eller riskerar att utveckla utmanande beteende.

Kort om den praktiknära forskningen

Petra Björnes forskargrupp undersöker utvecklingen av stödet för personer med utmanande beteende med utgångspunkt i det förändringsarbetet som påbörjats vid funktionsstödsförvaltningen 2018.

Forskargruppen ska identifiera organisatoriska faktorer som främjar eller hindrar utvecklingen av stöd och service-insatser. De studerar:

• Tilltro till möjlig förändring
• Värdering av förändringen
• Kontextuella faktorer

Tilltro till möjlig förändring är den grad medlemmar i organisationen tror att den planerade förändringen kommer vara möjlig. Värderingen av förändringen är den grad medlemmar i organisationen värderar den planerade förändringen. Kontextuella faktorer samlar tidigare erfarenheter, kunskaper och resurser, etcetera kring förändring och utveckling.

Datakällor år 1

• Avvikelserapporter

• Enkät om begränsande åtgärder

• Intervjuer

• Dokument

Upprepas år 3

Kontakt: petra.bjorne@malmo.se